Mellan dröm och verklighet

När jag vaknade i morse så drömde jag om en händelse när jag var liten. Det var en alldeles vanlig vardagshändelse med mina lekkamrater. Men… var det en påhittad dröm eller var det ett återupplevande av gamla minnen?

Det kan ju vara så att när man vaknar precis när man drömmer så kan man efteråt komma ihåg vad man drömt. Ofta kanske man glömmer det efter en stund. Men en del drömmar kommer jag ihåg även efter en lååång stund. Typ år.

Vissa drömmar är uppenbart sådana där olika minnen mixats ihop till en cocktail av mer eller mindre sannolika händelser. Ibland kan drömmar bestå av händelser som först verkar obegripliga, men sedan i sista momangen så knyts det ihop med en begriplig förklaring. Som i den bästa av deckare. 🙂

Men är ALLA drömmar av det slaget? Jag vet inte. Det kanske t o m är så att ingen vet. 😉 Om man långt senare erinrar sig dessa väldigt vardagsrealistiska drömmar, så måste man tänka efter, hur var det nu? Var det en dröm jag haft en gång i tiden eller är det ett verkligt minne från en gång i tiden?

Någon gång för länge sedan så totade man ihop teorier om hur drömmar uppstår ur verklighetens erfarenheter. Och sedan ska man tolka det i något som kallas ‘drömtydning’. För mig får det stanna i form av några minnen och just nu i detta moment några funderingar kring det hela.

Sedan är det ju så att även minnen från verkliga händelser kan övergå i dröm. Det sägs att varje gång man spelar upp ett minne i huvet så förändras det lite. Det lägger sig inte tillrätta i minnesbankarna på exakt samma sätt som då man hämtade det.

Det klassiska exemplet på detta är Vittnen. Det finns säkert otaliga exempel på hur vittnens berättelser förändras på vägen mellan polisförhör, tingsrättsförhandling och hovrättsförhandling. Och i vissa fall tillkallas ‘minnesforskare’ som ska tolka och förklara vad som verkligen hänt. Och när det gäller några uppmärksammade brottmål så har det som har uppdagats, senare verkat vara humbug, där det snarare är förhörarens/terapeutens/minnesforskarens ledande frågor och tolkningar som styrt vad ‘vittnet’ minns. Vi har det klassiska exemplet med Listbet Palme, som först fick veta att man fångat en misstänkt alkis, varefter man ställer upp denna alkis i sina lodiskläder ihop med ett gäng vältränade och välekiperade poliser och sedan ska Lisbet Palme peka ut ‘den misstänkte’. Det var ju inte hennes fel att det blev så, snarare ‘överambitiösa poliser’ som gärna ville ha ett riktigt utpekande.

Jag kallades en gång själv till en sådan konfrontation med en ‘line-up’ där jag skulle peka ut rätt person, och vet hur svårt det är. I mitt fall hade jag både ett bildminne och röstminne, och det hjälpte mig att komma rätt. Jag kan nog spela upp det minnet igen, utan att det förändras så mycket.

Men frågan kvarstår. Det där jag drömde precis innan jag vaknade upp idag, var det dröm eller verklighet? Jag får nog komma fram till att det var dröm. 😉

Peter

Annonser

Etiketter:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s