Människan är en samlare

Så civiliserade människor vi är, så är människans moderna historia bara ett andetag i det stora världsalltets historia. Bara några andetag bort så var vi stenåldersmänniskor, och jagade och samlade för vår överlevnad. Den som förmådde spara undan, grundade för en bättre framtid. Man var tvungen att spara utsäde för sådden nästa år. Stora delar av vår matlagningskonst bygger på konservering av maten för framtida bruk. Att göra sylt, saft, hårt bröd, inlagd sill, rökt kött, salt korv, ost var exempel på hur man kunde bereda maten för att öka hållbarheten. Även annat än mat lagrade man. Man högg ved så man hade bränsle för matlagning och uppvärmning. Man återanvände kläder för nya barnkullar. Ett lyckat samlande och sparande för framtiden gav utdelning så småningom.

I dagens samhälle tar sig samlandet nya former. Vi spar pengar så vi kan skaffa oss drömboende, drömbil eller drömresa. Om vi inte använder pengarna själva så kan vi sätta in dem på banken och så kan banken låna ut dem till andra som behöver pengar. Och då förräntar sig våra pengar och vi ökar vårt eget kapital ännu mer. Placerar vi i aktier så letar vi de aktier som ger bäst avkastning och ökar vår förmögenhet. Även i vårt minne sparar vi saker, minnen från resor, konserter, möten, upplevelser. Och skaffar vi oss en hobby så är det ofta någon form av sparande med i bilden. Det kan gälla konst, antikviteter, frimärken, porslin och allt annat möjligt. Även bruksföremål sparar vi för att de kan vara ‘bra att ha’ i framtiden. Råkar vi slänga något som vi senare skulle ha haft användning för, så grämer vi oss en smula.

Men, men! Man kan inte samla på sig hur mycket som helst. Det finns en annan sida av saken och det är att avväga hur mycket är egentligen rationellt att spara. Behöver vi spara mer mat än vi behöver, fler verktyg än vi behöver, mer pengar än vi behöver? Det kostar att lagra allt också. Vi kanske måste skaffa större bostad, separat förråd, större garage eller vad det nu är, för att få plats med alla våra saker. Det betyder också kostnader, och de kostnaderna betalas med pengar, som vi istället kunde ha använt för att köpa saker som vi behöver, även faktiskt saker som vi tidigare slängt därför att vi inte trodde att vi skulle behöva dem igen. Kostnaden för de där sakerna vi eventuellt måste köpa, därför att vi inte sparade ‘tillräckligt’ tidigare, kan mer än väl uppvägas av de fördelar man når genom att inte ha kvar fullt så mycket saker.

Att komma igång med att kassera gamla saker tar emot. Det är alltid lättare att skjuta till morgondagen eller ännu hellre en annan dag att göra något så helt emot våra medfödda instinkter. Men ger man sig tid att tänka, och tänka igenom både stort och smått, så kan man faktiskt bestämma sig för att NU tar jag det stora klivet. NU byter jag sparande mot ‘slösandet’, d v s kastar och kasserar de saker som man behöver minst. Givetvis sker det genom god källsortering så det kan återanvändas på lämpligt sätt. En del saker kan ju ha ett andrahandsvärde för andra människor och dem kan man ju faktiskt ge bort.

Så med detta sagt, så har jag påbörjat en förutsättningslös genomgång av mina gamla grejer. En många gånger nostalgisk men nödvändig ‘tripp’ genom ens historia. Och så spar man det som är värdefullt, eller det som man vill fundera över en gång till innan man slutligt gör sig av med det. Och resten får gå iväg. Ja, det blir en sorts andlig ‘tripp’ också. Tillfredsställelsen över att veta att man gör något bra är en fin bekräftelse på att man nu lägger ner tid på detta. 🙂

Peter

Annonser

Etiketter:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s