Temperaturen stiger i klimatdebatten…

Två olika organisationer har talat. Om den globala uppvärmningen och dess orsaker alltså.

Först var det Världsbanken The World Bank som hade att berätta att temperaturen i världen kommer att stiga med i genomsnitt 4 grader fram till århundradets slut. Det är dubbelt så mycket som man tidigare räknat med: ‘New Report Examines Risks of 4 Degree Hotter World by End of Century’ (http://www.worldbank.org/en/news/2012/11/18/new-report-examines-risks-of-degree-hotter-world-by-end-of-century).

Sedan var det World Meteorological Organization som kunde redovisa hur mycket växthusgaserna ökat med sedan industrialiseringen tog fart: ‘WMO Bulletin highlights pivotal role of carbon sinks’ (http://www.wmo.int/pages/mediacentre/press_releases/pr_965_en.html).

Jag kommer ihåg lite om när vi läste om den industriella revolutionen i skolan. Det som jag tyckte var intressant och kanske fastnade mest var när vi läste om James Watt som uppfann ångmaskinen, eller åtminstone förbättrade den radikalt, och det var ett språng i den tekniska utvecklingen som sedan dess bara tycks ha accelererat. Något tal om klimatförändringar var det inte då, varken på Watts tid eller min skoltid. Men sedan Watts dagar i mitten av 1700-talet så har koldioxidhalten ökat med 40%. Och av den ökningen har 5% skett det senaste decenniet. Också utsläppen av metan, som är en annan skadlig växthusgas, har ökat stadigt de senaste tre åren. Den värmande effekten på klimatet har ökat med 30% på 20 år.

Problematiskt är att när glaciärer smälter och permafrosten tinar genom den ökade uppvärmningen, så leder det i sig till nya problem. Permafrosten är de områden i norr på som är ständigt frusna, men när de tinar så vaknar mikroorganismer till liv, organiskt material i marken börjar brytas ner, och ytterligare koldioxid och metan frigörs. Och den processen kan inga utsläppsbegränsningar i världen rå på.

Det här är inte något kortsiktigt hot. Visst, det kan bli några stormar fler, eller en ökning av andra extrema väderlekar, men det är ju det långsiktiga hotet som är besvärligt. Det som inte ens nästa generation utan nästnästa eller nästnästnästa ska leva under.

Och med långsiktigt menar jag mer än att torrområden uppstår i stora nu bördiga områden i t ex USA och  Indien eller att låglänta länder som t ex Bangla Desh till stor del begravs under en stigande havsnivå, utan också sådana saker som att kanske havsströmmar och vindar ändrar riktning och får större klimatpåverkan.

Visst, vi har haft istider förr. Kontinenterna rör sig kontinuerligt i förhållande till varandra. Jordbävningar, vulkaner och tsunamis är oundvikliga fenomen i omdaningen av jorden. Men de långsiktiga konsekvenserna av en hela tiden ökande halt av växthusgaser och höjd medeltemperatur på jorden kan vara svåra att bemästra i den framtid som kommer bortom vår egen tid.

Peter

 

 

Annonser

Etiketter:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s