Snö

Snö! Äntligen ser jag spår av snö! 🙂 Säsongens första snö, och också den här bloggens första snö.

Snö är ett underlag som jag har funkat bra ihop med. När jag växte upp så fanns det snö så blev det skidåkning. Så på längden har jag åkt en hel del. Rentav tävlat lite också faktiskt, med en del mindre framgångar.

Ska man ta sig fram på längden, antingen det gäller skidspår, terräng eller trottoarer så brukar jag ha en viss uthållighet. Inte lika bra som förr tyvärr, men ändå. Det har varit min gren, om man säger så. 🙂

Jo, jag har åkt lite utför också. Inte i de brantaste alperna men i en eller annan backe, t o m brant backe, och rentav fjäll. Men när det gäller fjällupplevelser på vintern så kan nog inget slå när jag och ett gäng var och åkte på längden i Härjedalsfjällen. Inte förstod jag åt vilket håll vi åkte och inte tänkte jag på att det var en aning mer uppför än nerför. Men jag glömmer aldrig när vi skulle skida uppför det som jag uppfattade var en liten kulle på några meter. Och så var det toppen på ett fjäll, dit vår färdledare styrt oss. Med fantastiskt underbar utsikt. Jo, vi kunde se bort mot Jämtlandsfjällen. Men var de mest avlägsna fjällen befann sig hade jag ingen aning om. Vad var härligare efter det än att ta fram termosarna och sätta sig i solen och fika och bara se sig omkring. Det var naturligtvis en alldeles underbar vårdag. Visst, det var ju inte direkt K2, men jag tycker det är rätt svårslaget att glida upp på toppen av en liten kulle och vara totalt oförberedd på att detta är bergkammen på ett fjäll. Med hisnande utsikt på andra sidan. 😀

Även i Stockholmstrakten har jag glidit runt en hel del på laggar. Fast ordet har bytt betydelse tror jag. När dagens ungdom snackar om laggar, så är det ofta en seg dator de snackar om. 😀 Det är väl där jag har grundat. Det är lite kul att man faktiskt kan ta skidorna med sig på tunnelbanan och kliva av där det är fina skidspår. Det är bara att titta på en karta och se var det finns grönområden i närheten av tunnelbanestationen, så kan man nog utgå ifrån att där finns det spår för skidåkning också. Som exempel kan nämnas Björkhagen, Masmo, Ängbyplan och Hjulsta, som är några stationer i olika väderstreck. Åker man pendeltåg så är det ännu lättare att hitta stationer där man först kliver av och sedan strax därefter på skidorna.

Och tar man sig till någon sjö och det har varit minusgrader några dagar, så nog kan man se en skridskobana där också. Ja, förresten, det finns ju de som tar långfärdsgrillerna på och skrillar runt på alla fina sjösystem som finns. Stockholmstrakten är full av fina skridskoisar. 🙂

Så snö och den årstid som hör ihop med snö funkar bra med mig. Möjligen kan jag tycka att de dagar den ska töa bort igen i större mängder är inte riktigt lika kul, men de är ju en oundgänglig del av vintern, även de. 🙂

Peter

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s