Tjugondag Knut

Idag söndag 13 januari 2013 har Knut namnsdag. Och därmed är det Tjugondag Knut idag.

Från min barndom minns jag denna dag som en speciell dag. Det var nämligen dagen då man höll Julgransplundring! 🙂

Det gick till så att man skulle plocka undan alla julprydnader och allra mest förstås julgranen. Allt man hängt på den skulle läggas tillbaka i de lådor det kom ifrån. Det var det som var själva Julgransplundringen. En ganska civiliserad plundring alltså. 😉

Men det skulle alltid avslutas med ett rebelliskt inslag. Med beslutsamhet skulle alla greppa tag i granen och trava mot balkongen. Eftersom jag själv är uppfödd i hyreshus och alla i kretsen av julgransplundrare också bodde i hyreshus, så var balkongen den självklara platsen för det slutliga farvälet för en vid det laget ganska avskalad gran. Förutom julgransprydnaderna så hade den ofta ombesörjt alldeles själv att göra sig av med alla barren.

Nåväl, vad skulle en sådan höjdpunkt vara utan sång och musik. Så inför en sådan klimax sjöng alla unisont den för dagen specifika sången:

Nu är glada julen slut, slut, slut
julegranen kastas ut, ut, ut

Och det var precis vad man gjorde. Man klev ut på balkongen och med ett öronbedövande jubel och vrål så kastades granen över räcket ner på marken nedanför. Där fick den sällskap med alla andra avskalade och mer eller mindre torra granar som låg och skräpade.

Som belöning för detta tilltag fick man en liten godispåse. Ibland var det en procedur kring detta också, för den skulle ‘fiskas’ upp vid en fiskdamm. Ett vitt lakan var spänt över en dörröppning och så hade man en pinne med ett snöre och en klädnypa ytterst. Och så kastade man klädnypan över lakanet och på andra sidan så vidtog lite pyssel och prassel, varpå det ryckte i pinnen och när man så drog upp ‘metspöt’ så satt en godispåse i klädnypan.

Där fanns förstås då lite blandat godis. Och ofta en liten leksak, som kunde variera i de olika påsarna. Den kunde vara uttänkt åt vad som kunde passa fiskaren ifråga, så då fick man stå och hojta genom lakanet vem det var för tillfället som stod och fiskade. Det var det första man frågade när någon fått upp sin godispåse: Vad fick DU?

Vem som tog hand om alla de där utkastade granarna som låg överallt hade jag ingen koll på. Man såg att de kunde försvinna innan de fylldes på med nya granar. Det var nog ingen som trodde att det var jultomten som travade iväg med dem. Kanske snarare någon sorts hustomte som fanns där.

På den tiden fanns inga miljöstugor eller källsortering. Utan det var sopnedkastet eller inget alls som gällde. Och granar gick ju inte ner i ett sopnedkast, så då betraktade alla det som helt naturligt att man kastar en skräpig gran överbord på balkongen. Det hörs ju tydligt också i sången att det är så man ska göra: ‘…julegranen kastas ut, ut, ut…’

Jag har varit lite förvirrad över att ibland så betraktas Trettondag Jul (d v s den 6 januari en vecka före Tjugondag Knut) som avslutningen på julen. Jag var tvungen att kolla lite hur det kunde komma sig, och då så jag att det här med Tjugondag Knut är en typiskt nordisk företeelse. Och då i första hand Sverige, Finland och delar av Norge. En provinsiell och absolut ickekyrklig högtidsdag under året. Och vem var Knut då?  Det var en dansk prins som blev mördad 1131. Jag ska inte dyka djupare i den historien, utan bara konstatera att vi i Sverige, Finland och delar av Norge denna dag firar en dansk prins. Ett lite märkligt förhållande. Men det bottnar i ett svenskt beslut på 1600-talet då Finland hörde till Sverige. Och det partiella firandet i Norge torde härstamma från 1800-talet då Norge var i union med Sverige.

I övriga världen är det alltså oftast Trettondagen som avslutar julen. Så då är det inte så konstigt att med de olika traditioner som finns i vårt land så förekommer det flera olika dagar som avslutar julen.

Ska man vara riktigt petig så inom vissa kyrkor så använder man samma kalender som på Jesu tid, nämligen den Julianska kalendern som infördes år 46 f Kr av Julius Caesar. Julius Caesar var inte vem som helst. Han var imperator av Rom, och fick barn med Kleopatra som samtidigt härskade över Egypten. Ett gemensamt barn av härskarna från två dåtida imperier är en tämligen svårslagen ‘affär’.

Barnet ifråga fick namnet Caesarion och var påtänkt som efterträdare till Julius Caesar. Men då trädde Octavianus in i historien och invaderade Egypten och dräpte Caesarion. Julius Caesar tyckte att då adopterar han väl Octavianus så blir det ändå hans son som efterträder honom. Och så blev det. Julius Caesar mördades två år efter att han infört den Julianska kalendern (man får väl tro att det inte var därför han mördades) och adoptivsonen Octavianus tog makten, reformerade styret och såg till att han blev Roms första kejsare under namnet Augustus, vilket han fortfarande var år 0, vid tiden för Kristi födelse. Quite a Story, som engelsmännen säger.

Nu stämde inte den Julianska kalendern riktigt exakt med hur solen rörde sig (eller rättare sagt hur jorden rörde sig runt solen). Och allteftersom århundradena rullade iväg så blev skillnaden mellan teori (kalendern) och praktik (solens och jordens gång) så stor att man insåg att man behövde införa en ny, något moddad kalender. Den gamla Julianska kalendern tillämpas dock fortfarande av vissa kyrkliga samfund, och konsekvensen av det återkommer jag strax till.

Den nya kalendern antogs av påven Gregorius XIII år 1582 och kallas därför den Gregorianska kalendern. Det är den som nu allmänt används i hela världen, även om det tog några hundra år. I t ex Ryssland blev det så sent som 1917 och först efter den ryska revolutionen. När revolutionen påbörjades 7 november 1917 i S:t Petersburg tillämpades då förstås fortfarande den gamla kalendern och kallas därför oktoberrevolutionen. Så blir det eftersom den gamla Julianska kalendern låg då (och fortfarande) 13 dagar efter den nuvarande Gregorianska kalendern.

I den Gregorianska kalendern så hoppar man över skottdagen de skottår som är jämnt delbara med 100 om inte de två första siffrorna i årtalet är jämnt delbara med 4. Krångligt eller hur. Men det är bara dessa enstaka dagar som skiljer på tvåtusen år. År 1900 ökade skillnaden från 12 dagar till 13 dagar. Om 87 år, år 2100, ökar skillnaden till 14 dagar.

Om det nu är så att de flesta på jorden firar att julen är slut på Trettondagen, 13 dagar efter jul, och andra på jorden firar julen enligt den Julianska kalendern där julen infaller 13 dagar senare än enligt den Gregorianska kalendern, så inträffar som ett kul kuriosum att den 6 januari så firar många kulturer att julen är slut, medan andra kulturer firar att julen börjar! Men det roliga sammanträffandet den 6 januari upphör ju, som jag skrev, om 87 år, år 2100. 🙂

Hur blev då min egen Tjugondag Knut. Hade jag någon gran att kasta ut? För all del har jag en liten petroleumgran i källaren (av plast alltså) som jag kan plocka fram. Dock hade jag lite mindre ambitioner än så denna jul och advent. Jag tänkte att de två fungerande adventsljusstakar jag hade, kunde jag plocka fram 1:a advent, och sedan nöja mig med det. Men idag så blev det ändå så att det bara var en adventsljusstake att plocka undan.

Det gick till på det sättet att när det blev dags 1:a advent att göra något åt den saken, och adventsljusstakarna plockades fram, så vägrade båda två att lysa! Det var två sådana där elljusstakar med 7 ljus vardera. Jag minns ju sedan tidigare år att man har behövt skruva i och ur de små glödlamporna för att det skulle ‘ta sig’. Men denna gång så hände ingenting, hur jag än skruvade och skruvade, fram och tillbaka.

Jag tänkte då att jag får väl skruva lite hårdare, och så tog jag i så att det knakade och en av glödlamporna smulades sönder mellan fingrarna. Jag insåg då att den av ljusstakarna som hade 6 fortfarande förmodat hela glödlampor, men däremot en söndersmulad lampa, inte skulle fås att lysa, hur jag än vred och vred på de övriga lamporna. Så jag tänkte att hellre än att jag köper en ny glödlampa och ändå inte får adventsljusstaken att fungera så slänger jag den i vårt källsorteringsavfallsrum. Jag tänkte alltså INTE att jag skulle slänga den över balkongen, även om det inte hade känts alltför dumt att göra det i frustrationen. 😉

När jag kom till vårt ‘miljörum’ och tittade i kärlen för elavfall, såg jag en massa andra små elljusstakar slängda. Jag kan ju förstå om det ligger en eller annan elljusstake där en dag som idag, Tjugondag Knut, men första advent? Då plockar man ju fram sina adventsljusstakar och ställer dem i fönstret för att de ska lysa upp, inte i containern för elavfall! Även om nu det var många som hade gjort precis så, så kunde jag inte tro att det var en ny sorts adventstradition som börjat. Så jag insåg att här var något skumt.

Upp igen till den kvarvarande elljusstaken. Elfelet skulle analyseras. Hur var elljusstaken konstruerad? Jag kikade ner i lampsocklarna. Där såg jag två ganska klena kopparbleck som stod lite hur som helst. Fram med en skruvmejsel och rätta till och böja upp så jag kunde vara absolut säker på att de små blecken skulle få kontakt med glödlampans sida och undersida.

Det hjälpte inte. Sladden undersöktes, kontakten undersökts. Allt verkade vara helt. Då tog jag fram en skruvmejsel och skrapade på undersidan av en glödlampa. Den silvergrå lite matta ytan fick små blanka repor som glänste lite mer. Det där såg lovande ut. Raskt lite mer gnuggande med skruvmejseln så hela undersidan såg repig och lite glänsande ut. Och så upprepa proceduren med de andra glödlamporna. Så sätta i kontakten och skrället lyste minsann!

Jag förstod ju att det var oxidation i metallen undertill. Samtidigt kunde jag inte låta bli att fundera varför man tillverkar glödlampor för adventsljusstakar där undersidan oxiderar. Och så tänkte jag på alla kastade adventsljusstakar och då slog mig en tanke. Det kanske var en affärsidé att tillverka adventsljusstakar som bara håller det året de inköps. Eller möjligen något år till. När garantin gått ut så är oxideringen på undersidan färdig så att adventsljusstaken inte längre lyser och i ilskan över det så slängs den och en ny inköps. På så sätt får man ju lite omsättning på adventsljusstakar. Förmodligen var det en eller annan av de f d ägarna till de f d fungerande adventsljusstakarna i elavfallscontainern, som svalde förtreten och köpte en ny adventsljusstake.

Men jag lurade mig förbi det tricket. Nu vet jag att advent fortsättningsvis betyder skrapande av skruvmejsel mot undersidan av glödlampor. Och skulle jag känna för att anskaffa lite fler adventsljusstakar kommande år, så är det bara att gå ner i grovsoprummet första advent och titta ner i containern för elavfall. 😀

Till sist en grans resa under julen:

gran-i-juletid

Peter

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s