Slussen – ombyggnadsplan fastställd

Fler bilder längre ner 🙂

Den klassiska trafikkarusellen vid Slussen - 'Klöverbladet'

Att Slussen ska byggas om har diskuterats i ett antal år nu. När den nuvarande trafikapparaten byggdes med det klassiska ‘klöverbladet’ för biltrafiken och tunnelbanestation precis intill så hade man inte tillräckliga kunskaper för att bygga konstruktionen på ett långsiktigt hållbart sätt. Eller också tänkte man att om ett antal år framåt i tiden så skulle man ändå riva och bygga nytt. Den pågående klimatförändringen har lett till att också andra problem tillkommit. På lång sikt finns risk för ökad nederbörd i Sverige och då behöver man öka möjligheterna till avrinning från Mälaren då det är höga vattenstånd. I Mälarens fall är dock just det problemet relativt lätt lösbart genom denna ombyggnad av Slussen. Ser man till hela Sverige så är Vänern som rinner ut genom Göta Älv den ‘stora problemsjön’. Dagens Göta Älv är bara en rännil jämfört med den gigantiska flod det var då isen från senaste istiden smälte, och längs älven ligger bebyggelse på de lager av jord och lera som lade sig på botten. Det har inträffat många ras längs Göta Älv vid höga vattenstånd så att öka avrinningen är inte så enkelt.

Slussen ligger mitt i flödet från Mälaren till Saltsjön och även där är det djupa avlagringar på botten. Precis söder om Slussen finns en förkastningsbrant, och avståndet ner till berget där Slussen ligger är långt. På den tiden pålade man inte lika långt och grundligt. Dessutom var den betong man använde inte av tillräcklig kvalitet för att hålla i längden. Trafikkarusellen för bilarna invigdes 1935 och tunnelbanan vid Slussen 1950 och många andra broar och betongkonstruktioner från samma tid behöver också bytas ut, så egentligen är det inte så konstigt att man behöver riva och bygga nytt. Längs de äldsta sträckningarna av tunnelbanan mot Hökarängen (längs Farstalinjen dit tunnelbanan kom 1950) och Stureby (längs Hagsätralinjen dit tunnelbanan kom 1951) så var det avstängningar för några år sedan, så man kunde gjuta om broar och viadukter bl a. Tranebergsbron från 1934 revs och byggdes ny för några år sedan, Essingeleden från 1966 har reparerats i omgångar o s v.

Bilder uppifrån Katarinaberget:

Galler skyddar uppe på gångbron mellan Katarinahissen och Södermalm. Här utsikten mot Skeppsbron och Gamla Stan

Galler skyddar uppe på gångbron mellan Katarinahissen och Södermalm. Här utsikten mot Skeppsbron och Gamla Stan

Nedanför går Stadsgårdsleden. Och på andra sidan vattnet finns Gröna Lund med sina höga torn

Nedanför går Stadsgårdsleden. Och på andra sidan vattnet finns Gröna Lund med sina höga torn

Katarinavägen i backen från Slussen upp mot Södermalm

Katarinavägen i backen från Slussen upp mot Södermalm

Bilder tagna inifrån Slusskarusellen, ‘Klöverbladet’

Bild upp mot Katarinahissens gångbro, som de föregående bilderna var tagna ifrån

Bild upp mot Katarinahissens gångbro, som de föregående bilderna var tagna ifrån

Bild mot Saltsjön och Gröna Lund igen. Observera den lilla gluggen i mitten under bilrampen

Bild mot Saltsjön och Gröna Lund igen. Observera den lilla gluggen i mitten under bilrampen

Den lilla gluggen är öppningen till en av gångtunnlarna under och genom trafikkarusellen

Den lilla gluggen är öppningen till en av gångtunnlarna under och genom trafikkarusellen

Gångtunnlarna är sunkiga, med dunkel belysning, vattenpölar på golvet, flagnad puts och sneda kakelplattor på väggarna

Gångtunnlarna är sunkiga, med dunkel belysning, vattenpölar på golvet, flagnad puts och sneda kakelplattor på väggarna

Andra änden av tunneln, ovanför Saltsjöbanans station och bussterminalen. En trist miljö idag

Andra änden av tunneln, ovanför Saltsjöbanans station och bussterminalen. En trist miljö idag

Slussen har förstärkts några gånger redan. För några år sedan uppstod sättningar i tunnelbanan så man fick påla och sätta nya pelare för många miljoner. Den som var uppmärksam kunde se att kaklet på väggarna i stationen satt lite krokigt, och att kraftiga pelare har tillkommit. Så det är ingen tvekan om att Slussen behöver byggas om, men sedan är inte alla riktigt överens om hur. För att man ska förstå hur sättningar kan uppkomma, kan det vara upplysande att titta på en ritning över bergförhållandena. Tvärsnittet är från väster mot tunnelbanan, så norr är alltså åt vänster. Station Slussen är markerad med rött. De små prickarna anger var det är berg och de lite större stenbumlingarna visar  vad där lera, sand och sten har fyllt upp botten i svackan. Vi ser att högra halvan av stationen som ligger i söder är utsprängd i berget (den högra delen). Sedan stupar berget brant ner och den norra delen har pålats mot den branta lutningen och det är där sättningar har uppstått. Trafikapparaten med några av klöverbladen numera avstängda för biltrafik, ligger direkt ovanför den här svackan, Vi ser att den djupa förkastningsbranten stupar från ca 35 m över havet till ca 50 m under havsytan. Det är samma sänka som ställer till problem när man vill förlänga blå linjen från Kungsträdgården till Södermalm och vidare till Nacka. Billigast att bygga den förlängningen är att spränga en tunnel djupt ner i berget under svackan, men då får man stationen djupt ner under gatunivån på Södermalm. Stationen i Kungsträdgården är redan förberedd för en sådan lösning genom att den redan ligger djupt ner i berget (ca 30 m under havsytan).

Geologiskt tvärsnitt av berggrunden runt Slussen, med förkastningsbranten rakt under tunnelbanestationen

Geologiskt tvärsnitt av berggrunden runt Slussen, med förkastningsbranten rakt under tunnelbanestationen

I södra delen av tunnelstation Slussen som ligger i berg, är det stora öppningar mellan plattformarna

I södra delen av tunnelstation Slussen som ligger i berg, är det stora öppningar mellan plattformarna

I norra delen av tunnelstation Slussen som vilar på pålar i sand och lera, har man förstärkt med massiva betongpelare

I norra delen av tunnelstation Slussen som vilar på pålar i sand och lera, har man förstärkt med massiva betongpelare

Nu är i alla fall detaljplanen för hur det ska se ut fastställd i en dom i Mark- och miljööverdomstolen och kan inte överklagas. Men sedan dröjer det innan spadarna sätts i marken. Man är ännu inte överens om vem som ska betala för olika saker, som t ex ombyggnaden av bussterminalen, är det SL eller Stockholms Stad som ska betala för den. Och så är det val om ett år och det kan ju bli majoriteter i beslutande församlingar som bestämmer sig för att hitta på något annat. På skissen syns hur det kommer att se ut från Gamla Stan, enligt den nu fastlagda detaljplanen.

Slussen, skiss efter ombyggnad

Peter

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s