Tvärstopp på Tvärbanan, efter nedriven kontaktledning

Ja, så har det hänt igen. Tvärbanan blev Tvärstopp istället. En lastbil eller annat högt fordon rev ned en kontaktledning i Årstaberg, som man formulerar det i Aftonbladet. Det låter ju onekligen som en smitningsolycka eftersom man inte vet exakt vad det var för fordon som rev ned kontaktledningen. Eller luftledningen, som en del väljer att kalla det. Vän av ordning (tågvän då får man förmoda) invänder då att luftledning, det är ju den ledning som tryckluften till bromsarna går i genom tåget. Uppstår en läcka eller lokföraren sänker trycket i luftledningen så ansätts bromsarna. Nåja, så här såg det i alla fall ut i Årstaberg då det där höga fordonet varit framme och rivit i ledningen. Det är kanske inte så lätt att uppfatta, men något ovanför mitten i bilden på plankorsningen hänger en lös tåt från bärlinan och dinglar. Tittar man över det bortre spåret ser man hur det egentligen ska se ut.

Tvärbanan Årstaberg plankorsningen

Ja, jag använder ordet plankorsning, som är det ord som används i Trafikförordningen. Vad ska man annars säga, tvärbanekorsning, spårvagnskorsning, kors och tvärs? 😀

Att den första spårvagn som passerade direkt efter nedrivningen snärjde in sig och skadades rejält ser man på taket till den första vagnen, som står kvar i Årstaberg på bilden här. Den har verkligen blivit rejält krokig.

Tvärbanan Årstaberg, strömavtagaren främre spårvagnen

Och på taket till den andra vagnen som passerade ser man hur resterna av kontaktledningen snurrat in sig i strömavtagaren.

Tvärbanan Årstaberg, strömavtagaren bakre spårvagnen

Enligt ögonvittnen både smällde det och blixtrade rejält då den här spårvagnen passerade efter att ledningen rivits ner och spårvagnen trasslade in sig i den. Det rapporteras att av säkerhetsskäl fick passagerarna sitta kvar i vagnen i trekvart, tills man stängt av strömmen och kontrollerat att platsen var säker.

Så här ser det ut med de båda stillastående spårvagnarna vid Årstaberg från pendeltågsstationen Årstaberg som går på viadukter över tvärbanan. Det är den vänstra spårvagnen som har de illa tilltygade strömavtagarna. Den bortre järnvägsviadukten skymmer tyvärr den plankorsning där nerrivningen skedde. Järnvägsviadukten allra överst i bilden är Älvsjöbågen, som jag promenerade på och skrev om alldeles nyss.

Tvärbanan Årstaberg, överblick från pendeltågsstationen

Det är inte första gången det rivs ner kontaktledningar, varken på den här platsen eller andra platser där spårvägen och gator korsar varandra. Men det finns ju ett jättetydligt vägmärke som heter Varning för korsning med spårväg, och ser ut så här.

Varning för korsning med spårväg

Eftersom det har hänt flera gånger att lastbilar rivit ner kontaktledningen enbart på den här platsen, så tycker man ju att det måste vara värt kostnaden att sätta upp sådana här skyltar både här och överallt annars där tvärbanan och andra spårvägar korsas av biltrafik. För det var inte bara tvärbaneresenärer som blev försenade av den här olyckshändelsen. Även för bilar uppstod trafikstockningar eftersom de inte kom förbi de andra stillastående spårvagnarna som det blev när strömmen bröts. Och även bussar fastnade i köerna. Så samhällsekonomiskt var det stora kostnader med det här stoppet. När det här skrivs ett halvt dygn efter olyckan, så har tvärbanan fortfarande inte kommit igång förbi olycksplatsen i Årstaberg. Man kör ersättningsbussar istället, som tar betydligt längre tid. Längs några andra sträckor har begränsad trafik kommit igång.

Men låt oss nu granska om det där varningsmärket verkligen finns uppsatt innan korsningen. Jag ser faktiskt baksidan på en skylt som står uppsatt, så jag går runt och kollar. Nähä, det här var vad som stod på den skylten.

50-skylt vid Tvärbanan Årstaberg

En 50-skylt. Det var allt man lyckades åstadkomma precis innan den korsningen. Här har man ju i alla fall en stolpe att sätta en skylt på. Så man behöver inte ens bekosta stolpen för att sätta upp en skylt med varning för spårväg. Men det har ju inte gjorts.

Jag ser ännu en skylt lite längre bort från korsningen. Jag går och kollar vad som står på den.

Vägnummerskylt vid Tvärbanan Årstaberg

Jaha, en vägnummerskylt och en skylt med en pil mot Södermalm var allt som fanns på den där stolpen. Eller Lokaliseringsmärke för vägvisning, som jag ser att det så fint heter på Transportstyrelsens hemsida med vägmärken.

Det finns alltså inget som varnar att man korsar en spårväg. När jag kollar upp det så ser jag att den här typen av  kontaktledning ska sitta minst 5 m ovanför vägbanan. Och högsta höjd för ett fordon som inte går som specialtransport är 4,5 m, så det finns normalt en halvmeters marginal. MEN, det finns fordon som skiftar i höjd, och det är bilar med kranar eller korgar som kan hissas upp i luften. Och det är bevisligen så att det finns de som kör med kranen eller korgen upplyft till en höjd högre än 5 m, eftersom det finns nedrivningsolyckor där man känner till att det är orsaken. Man får nog säga att det är oaktsamhet eller nonchalans som ligger bakom att man kör omkring på det sättet. Om man smiter från platsen så att det är oklart hur olycksförloppet var, är det mer än oaktsamhet och nonchalans.

Lite intressant är att, om jag nu läst bestämmelserna rätt, om spänningen i kontaktledningen är högre än 1500 V, så ska den dels sitta ännu lite högre, och dels så ska man sätta upp en varningsportal tvärs över vägen. Den ska sitta minst 4,7 m över vägbanan och från underkanten upp till kontaktledningen ska det vara minst en halv meter och uppåt beroende på spänningen i kontaktledningen. Eftersom spänningen på en vanlig spårväg är ca 600-750 V så finns alltså inte kravet på att sätta en portal tvärs över vägen i just det här fallet. Däremot är det ju möjligt att åtminstone sätta upp det där varningsmärket för spårväg, eftersom det nu finns ett sådant, och eftersom det skett fler olyckor av den här typen. Men icke så.

På järnvägen är spänningen betydligt högre (ca 15000 V) så jag tar en bild på en järnvägskorsning (förlåt plankorsning med järnväg) för att jämföra hur det ser ut där. Det råkar bli den här i Sundbyberg, där Esplanaden korsar järnvägen mot Kungsängen och Västerås. Bilden är tagen norr om plankorsningen.

Sundbyberg, järnvägen och Esplanaden

Vi ser portaler och på dem står det Livsfarlig Spänning. Ingen tvekan om vad det gäller alltså. Jag tyckte det kunde vara lite kul att ta en bild när ett tåg passerar också (vilket det gör ganska ofta) så då blev det en bild från andra hållet med bommarna nedfällda och ett pendeltåg som passerar åt vänster mot Kungsängenhållet.

Sundbyberg, järnvägen och Esplanaden med bommar nedfällda

Varför inte ta en bild söderut mot Sundbybergs station också, när linjen är fri. Här kommer inom några år stora ombyggnader göras. Hela järnvägen ska sänkas ner genom centrala Sundbyberg och antalet spår ska fördubblas till fyra spår, två för fjärrtågen och två för pendeltågen. Det är så tätt mellan husen så det skulle vara svårt att få plats med fyra spår och Järnvägsgatan längs spåren, om man inte sänker ner dem under gatuområdet. Dessutom blir inte längre järnvägen samma barriär i Sundbyberg. Och man får bort ännu en plankorsning, vilket är en strävan att göra allteftersom.

Sundbyberg, från Esplanaden söderut mot stationen

Eller man kanske ska förtydliga att tågriktningen är söderut, även om spåren rent geografiskt pekar mot sydost just här. Den här breddningen till fyra spår är något som pågår hela vägen från Stockholms Central bort mot Kallhäll, för att få plats med de ännu fler tåg som behövs då Stockholm expanderar och pendlingen utifrån ökar. Men just det här avsnittet är allra besvärligast och sträckan genom Sundbyberg blir väl förmodligen den sista delsträckan att få fler spår.

Tvärbanan går också genom Sundbyberg. Den kom hit 2013, och faktiskt har jag också några bilder från den invigningen. Eftersom tvärbanan vid Årstaberg invigdes redan 2000 så kan det ju ha hänt en del i utvecklingen sedan dess här i Sundbyberg. Jag letar upp tvärbanans korsning med Hamngatan i Sundbyberg, precis efter hållplatsen Bällsta bro. Och minsann, där finns minsann flera skyltar med Varning För Spårväg. Vad glad jag blir, det GÅR alltså att sätta upp sådana där skyltar. 🙂

Varning för korsning med spårväg vid Hamngatan i Sundbyberg

Ja, skylten var kanske inte så jättestor. Men den finns i alla fall. Och flera andra sådana skyltar finns runt korsningen. Backar man lite så ser man det på följande bild, där en skylt i mitten av gatan varnar för spårväg om man svänger vänster. Där passerade också påpassligt en spårvagn av typ A35, från den spanska tillverkaren CAF. 😉

Spårvagn typ A35 passerar korsning vid Bällsta bro i Sundbyberg

Och på andra sidan gatan visar också en skylt vad som väntar om man svänger runt hörnet. 😉

Varning för korsning med spårväg vid Bällsta bro i Sundbyberg

Efter korsningen till höger på bilden ovan finns alltså spårvagnshållplats Bällsta bro. Jag tog en närmare bild av den hållplatsen också. Tittar man noga ser man även här en skylt med varning för spårväg om man svänger höger vid nästa gatukorsning vid Humblegatan.

Spårvagnshållplats Bällsta bro i Sundbyberg

Men inga portaler. Fast den här kontaktledningen såg lite enklare ut än den borta vid Årstaberg. Här är det bara en enkel uppspänd lina och inte någon bärlina ovanför med en massa tåtar emellan bärlinan och kontaktledningen. Det behövs inte heller. Anläggningen vid Årstaberg är onödigt komplicerad och egentligen konstruerad för tåg i höga hastigheter. Den har också fått kritik för det, eftersom det kostar mer pengar att bygga och underhålla än nödvändigt.

Till sist tog jag en av de där CAF-spårvagnarna bort till Alvik, där jag vet att det tidigare suttit en portal uppsatt över Drottningholmsvägen. Där var det faktiskt frågan om en varning för en tunnelbanebro som hade lägre höjd än de 4,5 m som man brukar försöka hålla. Det beror på att tunnelbanebron från början byggdes som en spårvägsbro redan 1914 för spårvägen mot Nockeby. På den tiden var det inte så mycket bebyggelse väster om Kungsholmen och inte mycket trafik heller, så det var väl inte så stora krav på höjden över vägbanan. 1944 tillkom en linje mot Ängby, som också tog vägen över den här bron och sedan delade sig de båda spårvägslinjerna efter bron. Spårvägen mot Ängby konverterades till tunnelbana 1952 och då var man tvungen att hitta en lösning för den kvarvarande spårvägen till Nockeby. Då byggde man en sprillans ny bro för spårvägen, fast denna gång på en högre höjd över vägbanan. Här en bild över den gamla spårvägsbron, nuvarande tunnelbanebron till vänster, och spårvägsbron för linje 12 till höger. Man ser förhoppningsvis skillnaden i höjdled.

Spårbroarna över Drottningholmsvägen norr om Alvik

Det var alltså den vänstra bron som hade problem med höjden. Inte så att man körde med upplyfta kranar under bron, utan att även sådana fordon som inte vara specialfordon men lite höga av sig riskerade att skrapa i bron. Så det blev portaler på båda sidor om bron. Här syns den gulrödrandiga portalen söder om broarna över högra körbanan.

Spårvagn mot Nockeby, över Drottningholmsvägen norr om Alvik

Ja, blicken kanske fastnar först på spårvagnen (linje 12) mot Nockeby som påpassligt passerade på bron precis då jag skulle ta bilden. Man ser också här att den bortre tunnelbanebron (och ursprungliga spårvägsbron) är lite lägre över Drottningholmsvägen. 🙂

Äsch, jag tar en lite närmare bild utan någon distraherande spårvagn. 😉

Portaler i närbild framför spårbroarna över Drottningsholmsvägen norr om Alvik

Till slut tröttnade man på alla lastbilar som trots varningarna körde fast i portaler, så då kom man på den geniala lösningen. Man sänkte ner vägbanan under den bortre bron så att den fria höjden blev mer än 4,5 m. På så sätt nästan eliminerade man fastkörningarna i portalen. Cykelbanan och gångbanan bredvid sänkte man inte, så man kanske ana här att vägbanan till vänster är lite lägre än cykelbanan till höger. Men vägbanan hade ursprungligen samma höjdläge som cykelbanan. Förresten, det var ju lite kul där att jag fick med både tunnelbana och cyklist på bilden. 🙂

Tunnelbanan passerar Drottningholmsvägen norr om Alvik

Tittar man på tunnelbanebron så ser den kanske ut att vara i väldigt gott skick, för att vara över hundra år gammal från 1914. Det är den inte. Bron byttes ut sommaren 1914 eftersom den var i mycket dåligt skick. Jag känner dock inte till om det var den ursprungliga bron som byttes, eller om det har skett byte även vid något tidigare tillfälle.

Peter

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s