Sjöhistoriska museet och modellbyggardag

Igår skrev jag om statliga museer som nyligen har fått fritt inträde. Igår såg jag också en annons i tidningen Metro som jag tyckte såg intressant ut:

Modellbyggardag i Sjöhistoriska museet

Så idag tog jag en tur till Sjöhistoriska museet för att se vad det kunde vara för någonting. Vill man åka kollektivt så tar man busslinje 69 mot Blockhusudden. Vissa turer går endast till Kaknästornet, men det räcker bra också i det här fallet. Så här ser det ut vid en central påstigningshållplats utanför Åhléns City. Det är lite stökigt i gatan, för man håller på och förbereder för Spårväg City som ska gå fram hit från Djurgården om några år.

Temporär busshållplats linje 69 vid Åhléns City

Sjöhistoriska museet ligger i ett område med flera museer som kallas Museiparken. Det är också busshållplatsens namn. Den stora byggnaden till vänster i bild är Tekniska museet, och den lägre orange byggnaden till höger inrymmer både Polismuseet och Riksidrottsmuseet.

Museiparken vid Djurgårdsbrunnsvägen

Här är en informationstavla som visar vilka museer som finns i området. Helikoptern vi ser upphissad på en pelare kan väl fungera som reklam både för Tekniska museet och Polismuseet. 🙂

 

Informationstavla vid Museiparken

Vi kunde kanske se på den där skylten att Etnografiska museet fanns längst till vänster, sett från det här hållet. Vi vrider blicken ditåt, och då ser Etnografiska museet ut så här.

Etnografiska Museet

Men det var till Sjöhistoriska museet vi skulle idag. Och det finns i den här pampiga byggnaden strax intill.

Sjöhistoriska museet

På en guidad tur inne i museet berättade de att bakgrunden till skapandet av museet var att inför Stockholmsutställningen 1930 så hade man samlat ihop många fartygsmodeller runtom i Sverige för att visa upp på utställningen. När den var över ville man hålla ihop utställningsföremålen man samlat ihop, och riksdagen beslutade 1932 att museet skulle byggas.

Stockholmsutställningen 1930 räknas som genombrottet för funktionalismen, där man övergav att smycka fasader med klassiska förebilder och istället skulle ha fläta fasader och en mer lådliknande form på byggnaderna. Genom en donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kunde museet byggas. Men det ställdes som villkor att Sjöhistoriska museet inte fick uppföras i funktionalistisk stil. Så det var en viktig bidragande orsak till den pompösa utformningen. Kanske också den böjda fasaden var en markering mot den ”raka” funktionalismen, vem vet. Museet designades av Ragnar Östberg och invigdes 28 maj 1938.

Museiområdet är precis norr om Djurgårdsbrunnsviken, och tittar man tvärs över vattnet så ser det ut så här. Tornet mitt i bild är Bredablick på Skansen.

Djurgårdsbrunnsviken

Ingången till museet är i den runda tornliknande delen mitt i byggnaden. Numera tar man inte ut någon entréavgift, så man har gjort om entrén till souvenirbutik istället.

Souvenirbutik

Nu några bilder från samlingarna. Totalt innehar museet ungefär 2000 fartygsmodeller. Det är förstås bara en liten del som är utställda. Mer om det alldeles strax. Man har gjort två avdelningar i vardera flygeln på museet, jämför bilden ovan.

I delen med örlogsskepp är belysningen sparsam. De allra äldsta fartygsmodellerna är flera hundra år gamla, så man får tro att de är känsliga för ljus. Det är heller inte bra med för hög temperatur och fel luftfuktighet. Det kan leda till att träet sväller eller spricker, och det kan skada modellen. Nedanstående magnifika modell av ett segelfartyg sägs vara från mitten av 1600-talet. Man har inte hittat någon förebild, så man vet inte om den är byggd efter ett verkligt skepp eller om det är ett ”drömbygge”.

Modell av 1600-talsskepp

Vi fick också veta att det kunde ligga många tusen timmar bakom de olika fartygsmodellerna. Det var också så att det var inte bara var för att se fina ut som de byggdes. De kunde ha en praktisk funktion också. Förr i tiden gjorde man inte ritningar med penna och papper inför ett skeppsbygge. Istället byggde man helt enkelt en modell först, så man skulle få en uppfattning om hur det färdiga skeppet skulle se ut. Man kunde anpassa olika delar tills man blev helt nöjd. Sedan byggde man det riktiga skeppet efter modellen. Då kunde man mäta på modellen och sedan räkna om måtten till full storlek. 😉

I den andra flygeln så finns handelsfartygen. Vitsigt nog har man kallat avdelningen för ”Shipping & Shopping”. 😀

Shipping & Shopping

Av guiden fick vi veta att ångfartyg började komma på 1840-talet och 1912 kom det första dieseldrivna lastfartyget. Det hette Suecia och så här ser modellen av det ut. Man har senare kompletterat den ursprungliga modellen genom att skära ut en del av sidan och monterat in en modell av en dieselmotor. Modellen är i en glasmonter så det var svårt att ta en bild utan reflexer.

Modell av det första dieselmotordrivna lastfartyget Suecia

Då är det dags att beskåda byggarna av fartygsmodeller. Det kan man först göra uppifrån så får man bättre överblick. 🙂

Modellbyggarna

Förutom att jag ser fina fartygsmodeller och människor som håller på och bygger dem, så ser jag datorer vid bordsraden längs bort, och undrar hur det kan hänga ihop med modellbygge.

Det visar sig att man där demonstrerar hur man med den moderna teknikens hjälp kan bygga fartygsmodeller med hjälp av 3D-skrivare. Man kan dels skapa en modell i datorn som man sedan skriver ut. Men i det här fallet vill man visa att man kan scannar en modell, och ett program i datorn sedan gör om det till en utskrift i 3D-skrivaren.

Tekniken har dock en bit kvar innan den blir att räkna med. Den båtmodell man scannade var en flera dm lång trämodell, som man ser på nedanstående bil. Men den utskrivna modellen från 3D-skrivaren var väldigt mycket mindre och av enklaste slag. Det är den lilla ljusgrå ett par cm långa plasttingesten som man måste vara uppmärksam för att ens se. Den ligger på en glasskiva strax nedanför mitten på bilden.

Handbyggd modell och framför den en liten modell från 3D-skrivare

Det går nog att få ut bättre än så här, när 3D-skrivartekniken utvecklats lite mer. Det blir ju då ett annorlunda sätt att skapa modeller.

Bättre då att titta på de mer hantverksskickliga modellbyggarna. Inför de intresserade åskådarna pågår fartygsmodellbygge för fullt. 🙂

Fartygsmodellbygge

Här ser vi några fina segelmodeller. Men ska man kalla dem båt, skepp eller vad heter det egentligen? 😉

Fina segelmodeller

Skillnaderna mellan en båt, ett skepp och ett fartyg är inte helt glasklara. En del gör skillnad efter hur lång flytetyget är. Andra gör skillnad på hur det är framdrivet eller om det finns en mönstrad besättning. Jag ska inte fördjupa mig i det. För börjar man räkna master, segel och annat smått och gott så finns det väldigt många undertyper. Jag nämner bara några, för att visa hur snårigt det är: Bark, brigg, fregatt, galeas, korvett, kutter, linjeskepp…

En helt egen skeppskategori är flaskskepp. Och här ser vi exempel på det. 🙂

Flaskskeppbyggare

Stockholms Skalabåtklubb finns det tydligen ett gäng som kallar sig. De har lagt till den humoristiska devisen Sjökaptener & Bryggseglare. Eftersom jag inte är någon båtmänniska, även om jag har seglat små optimistjollar hjälpligt, så var jag tvungen att kolla upp vad bryggseglare är för något. Det är tydligen en person som hellre håller sig på bryggan och utbyter filosofiska funderingar med andra bryggseglare, än ger sig ut som gast och seglar i hård vind. Eller om de någon gång lämnar bryggan och ger sig ut på en båttur, så är det allra helst i en motorbåt. 😀

Stockholms Skalabåtklubb, Sjökaptener och Bryggseglare

Man kan väl säga att det mestadels var äldre gentlemän som visade upp sina färdigheter i den ädla modellbyggarkonsten. Men även några yngre förmågor fanns på plats. Jag kunde se att där var det plastmodeller de limmade samman. Något jag faktiskt själv gjort lite grann. 🙂

Plastmodeller sätts ihop

Som jag uppfattade det, finns det tre principiellt olika sätt att bygga en fartygsmodell. Det första är att man hantverksmässigt formar, snidar, täljer, skär ut detaljer ur trä själv och sedan bygger modellen av det. Det är det gamla och traditionella sättet att bygga fartygsmodeller. Sedan när plasten fick sitt genomslag, så började det tillverkas färdiga byggsatser man kunde köpa. Där de olika färdiggjutna plastdelarna limmades samman efter medföljande instruktioner. Och den metod som är i sin linda, men säkert kommer väldigt starkt framöver, är att man använder datormodeller och dataprogram för att skriva ut modeller i en 3D-skrivare.

Jag fick med mig en broschyr också, som kort beskriver museets hela verksamhet.

Sjöhistoriska museet, broschyr

Tillsammans med information på webben, ser jag att det finns ungefär 900000 fotografier, varav i dagsläget 120000 är sökbara på internet. Acta- och ritningsarkivet har handlingar och ritningar från svenska flottan. Fler än 40000 ritningskonstruktioner finns registrerade. I biblioteket finns ca 60000 volymer. Föremålssamlingen har ca 50000 objekt, och utöver båtar och modeller också konst, sjöfynd, uniformer och lite annat. Och så modellverkstaden med ca 2000 modellfartyg, som var det jag tittade mest på idag. De här siffrorna gäller i början av 2016 och kommer förstås förändras med tiden.

Till sist vill jag säga att det var trevligt med en guidad rundvandring av Sjöfartshistoriska museets egna modellsamlingar, och därefter se de flitiga modellbyggarna med alla sina fantastiska skapelser. 🙂

Peter

 

Annonser

Etiketter: , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s