Archive for the ‘Samhälle’ Category

Storstadsåtgärder Stockholm, om nya spår i Sverigeförhandlingen

30 mars, 2017

Jag har skrivit om Sverigeförhandlingen förut, länkar:

https://stockholmiana.wordpress.com/2015/11/26/sverigeforhandlingen/

https://stockholmiana.wordpress.com/2015/12/01/sverigeforhandlingen-och-stockholm/

https://stockholmiana.wordpress.com/2016/02/08/forhandling-om-nya-spar-och-ostlig-vagforbindelse

Nu har man kommit överens mellan Stockholmsregionen och staten vilka nya spårförbindelser man ska anlägga, hur många bostäder som byggas i anslutning till dem, och hur satsningen ska finansieras. Här länkar till information direkt från Sverigeförhandlingen:

Stockholmsregionen

Faktablad

Sverigeförhandlingens karta över vad som ska byggas (klickbar):

Storstadsåtgärder Stockholm, presenterat 30 mars 2017

I korthet anges att ca 100 000 bostäder ska byggas ungefär enligt följande (själva den formella beslutsprocessen återstår):

Stockholms stad: 48 500 bostäder

Huddinge kommun: 18 500 bostäder

Täby kommun: 16 200 bostäder

Vallentuna kommun: 5 650 bostäder

Österåkers kommun: 7 020 bostäder

Solna stad: 4 000 bostäder

De nämnda kommunerna, Stockholms läns landsting, staten och höjningar av trängselskatten kommer att finansiera satsningen. Det står också att samtliga kollektivtrafikobjekt kommer att vara projektstartade senast 2026, men om möjligt något tidigare. Sedan tar det förstås ytterligare ett antal år att bygga klart. Så det är långsiktiga satsningar det här för att koppla ökat bostadsbyggande till kollektivtrafiksatsningar för den snabbt ökande befolkningen i Stockholms län.

Ytterligare projekt som Östlig förbindelse för biltrafiken jobbar Sverigeförhandlingen med, och resultatet av de förhandlingarna kommer att presenteras senare.

Annonser

Riksdagshuset

25 mars, 2017

Sveriges Riksdag håller till i Riksdagshuset, som finns på Helgeandsholmen i Stockholm. De har en egen webbplats också, som inte bara beskriver riksdagens arbete och våra folkvalda, utan också innehåller Sveriges lagar.

På Öppet hus kan man få inblick i hur det ser ut på insidan, och det fanns också riksdagsledamöter på plats för informera och svara på frågor.

Öppet hus i riksdagen 25 mars 2017 Program

Så här ser riksdagshuskomplexet ut söderifrån, från Gamla Stan sett. Den vänstra byggnaden uppfördes ursprungligen Riksbanken, som 1976 flyttade ut till ett nybyggt hus vid Brunkebergstorg. Den högra och större byggnaden byggdes för dåvarande tvåkammarriksdagen. Den hade införts 1867 och då ersatt den gamla ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder som då funnits i flera hundra år. År 1888 beslutade man om bygget och 1905 var de klara för inflyttning.

Riksdagshuset

Så här ser det ut på Riksgatan mellan de båda byggnaderna. Valvet tvärs över gatan längre bort i bilden har överst en gångbro mellan dem. Den vänstra byggnaden kallas numera västra riksdagshuset medan den högra kallas östra riksdagshuset. Till vänster är det köande som väntar på säkerhetskontrollen för att få komma in i riksdagshuset. Den är av den vanliga typen med väskor man får lämna ifrån sig i lådor på ett band och som scannas, medan man själv passerar igenom en portal som reagerar på metalliska föremål.

Riksgatan

Jag fick tips om att gå runt det högra huset istället, där det skulle vara en ingång med kortare kö. Och då kom jag in i västra och ursprungliga riksdagshusets entré. Så här ser trappan ut upp till de båda kamrarna.

Gamla trappan upp till riksdagens kamrar

I programmet finns en skiss över de båda kamrarna. Översta delen av skissen, som har lite svagare färg, visar den nuvarande riksdagskammaren, men den kommer vi till lite senare. 🙂

Riksdagshuset ritning

Klicka för större format

När man kommit uppför trappan, finns gamla förstakammarsalen alltså till höger. Ledamöterna där var en privilegierad elit som valdes indirekt genom landstingen och de största städerna. Överhuset kan man kanske kalla det, och det existerade ända fram till 1970 faktiskt, då tvåkammarsystemet avskaffades och vi fick en enkammarriksdag.

The former First Chamber

Och så här ser det ut inne i själva förstakammarsalen.

Förstakammarsalen

Så här såg voteringsknapparna och mikrofonerna ut på bänkplatserna för ledamöterna. De användes alltså fram till 1970.

Bänkplats

Går vi ut ur förstakammarsalen och blickar ut över trapphuset så ser vi mitt i bilden ingången till andrakammarsalen på andra sidan. Till vänster alltså när man kommer uppför den stora trappan.

Trapphuset mellan gamla förstakammarsalen och andrakammarsalen

Så här ser andrakammarsalen ut. Ledamöterna till andra kammaren utsågs genom allmänna val. Men den lika rösträtten var inte fullt genomförd förrän 1921.

Andrakammarsalen

Det finns även mindre rum vid sidan om. Så här ser ett utskottsrum ut, där ett av de 15 utskotten sitter. I varje utskott sitter 17 ledamöter, som speglar mandatfördelningen i riksdagen.

Utskottsrum

På 1960-talet bestämde man sig för att avskaffa tvåkammarriksdagen och istället ha en enkammarriksdag som i sin helhet utsågs genom direkta val. Vid sitt avskaffande hade första kammaren 151 ledamöter och andra kammaren 233 ledamöter, vilket sammanlagt blev 384 ledamöter. Det var ju riksdagen själv som beslutade om detta, och för att få igenom förslaget kunde man ju inte minska antalet ledamöter alltför mycket, eftersom många riksdagsledamöter då hade blivit arbetslösa. Man lyckades i alla fall få ner antalet till 350 ledamöter, vilket ändå är ett förhållandevis stort antal jämfört med vårt lands storlek och andra länders parlament.

Så många ledamöter fick inte plats i någon av de befintliga kammarsalarna, så därför flyttades riksdagen under åren 1971-1983 till Kulturhuset i Stockholm. Plenisalen blev senare teatersalong för Stockholms Stadsteater.Jag har tidigare skrivit om Kulturhuset här. Jag visar igen en bild på Kulturhuset.

Kulturhusets fasad

Redan 1973 råkade man ut för det besvärliga läget att båda blocken fick lika många mandat, 175 mot 175. I många omröstningar blev det lika röstetal och då fick lotten avgöra. Man fick dras med denna jämviktsriksdag till 1976. För att inte samma jämviktsläge ska inträda igen, så minskade man därför antalet ledamöter till nuvarande 349.

Det var inte förrän 1975 som man utrett klart hur man skulle ordna den permanenta lösningen för riksdagen, och man fattade det definitiva beslutet att flytta tillbaka till Helgeandsholmen. Man bestämde sig för att bygga om det tidigare riksbankshuset och lägga på ytterligare en våning med en kammare tillräckligt stor för att alla 349 ledamöterna skulle få plats. Vi skymtade den inledningsvis då jag visade en bild på nya och gamla riksdagshuset sida vid sida. Men så här ser den inglasade påbyggnaden ut västerifrån, med plenisalen överst i gamla Riksbankshuset.

Nuvarande riksdagshuset

Raskt förflyttar vi oss upp i det där ”glashuset” och tar en bild ut genom ett av de där fönstren i motsatt riktning istället. Lite till vänster i bilden ser vi Stadshuset, där de folkvalda i Stockholms stad sammanträder. 🙂

Utsikt från Riksdagshuset, mot väster

Vänder vi oss om 180º kan vi gå ut till åskådarläktaren i riksdagens plenisal. Där har vi också en sorts utsikt. 😉

Utsikt från åskådarläktaren

Det är uppenbart att det händer grejer där nere. Jag går ner och fram till talmanpodiet. Där står bland alla ungdomar riksdagsveteranen Barbro Westerholm (L) och riksdagens talman Urban Ahlin (S) (med handen tryggt på ryggstödet till sin stol) och förbereder sig för en liten frågestund som är en programpunkt för dagen.

Talmanspodiet

Det kan kanske vara lite roligt att se den apparatur som talmannen har framför sig. Den klocka vi ser till vänster i bild räknar ner tiden till noll för varje talare. Det är ingen som talar när bilden tas, utan det är nog någon som har lekt lite med knapparna. 😀

Talmannens apparatur

Och så här ser det ut från talmannens plats om man blickar ut i plenisalen. Upptill ser man de stora glasfönstren jag nämnde tidigare, och strax nedanför mitten i bilden skymtar man den talarstol som man brukar se i tv-sända debatter från riksdagen.

Från talmannens plats

Det drog alltså ihop sig till en liten frågestund. Och för att inte för många skulle trängas i plenisalen, så släppte man bara in så många att alla fick varsin sittplats på någon av riksdagsledamöternas platser. De som kom lite senare fick istället bege sig upp till riksdagens åhörarläktare som jag visade tidigare. Det råkade bli så att jag fick sitta på riksdagsplats nr 344, som tillhör Stig Henriksson (V).

Riksdagsplats 344

Jämför vi med bilden från bänkplatsen i förstakammarsalen ovan, så ser vi att det var inte så många knappar här. Så här ser det ut när riksdagsman Stig Henriksson blickar ut över sina riksdagskolleger. Bilden är tagen när den lilla frågestunden har börjat. 🙂

Riksdagens plenisal

Jag kom alltså att sitta långt bakåt, så det kan vara lite svårt att se detaljerna. På väggen bakom kan vi kanske skymta de två U-formade voteringstavlorna, som visar med lampor i olika färger hur riksdagsledamöterna röstat. Vi kan kanske också se att det sitter två kameror på väggen, som används för tv-sändningar. Under kamerorna sitter två skyltar som räknar ner tiden för de som talar. Även under den här frågestunden så var de delvis påkopplade, dock inte hela tiden av någon för mig okänd anledning. Det var gjort så att framför talmannen Urban Ahlin så satt det en representant för vart och ett av de 8 riksdagspartierna.

Den som ville ställa en fråga fick göra det i en mikrofon som bars omkring, och frågan fick ta högst en minut. Frågan skulle ställas till en av riksdagsledamöterna som då hade en minut att svara. Sedan var det dags för en ny fråga. Om någon höll på för länge så klubbade Urban Ahlin av vederbörande. Om det var något av partierna som fick för få frågor, så styrde Urban Ahlin om så att nästa fråga skulle ställas till ett specifikt parti. Lite drygt en timme varade frågestunden. Det var trevligt att se att så många ungdomar och människor med invandrarbakgrund tagit sig dit och ställde intressanta frågor. Riksdagsledamöterna gav också tydliga och bra svar, och gled inte undan och började prata om något annat, som man tyvärr alltför ofta får se i tv-debatter. Den som ville kunde också prata direkt med representanter för de olika partierna, som fanns här och där på olika ställen i byggnaden. 🙂

Sverige 10 miljoner, Stockholms län 2,3 miljoner, Stockholms stad 0,9 miljoner

20 januari, 2017

Sverige 10 miljoner, Stockholms län 2,2 miljoner (länk), Stockholms stad 0,9 miljoner. Ja så många invånare är vi just nu. Idag fredag 20 januari 2017 blev vi 10 miljoner i Sverige, vilket uppmärksammats av Statistiska Centralbyrån på en särskild sida som tickat fram. Siffrorna för Stockholms län och Stockholms stad är inte lika uppdaterade och några månader äldre, men är i alla fall hämtade härifrån.

SCB publicerar också en bild över befolkningsutvecklingen i Sverige:

SCB - Sveriges befolkningskurva

Det var 1749 som folkmängden i Sverige började räknas mer systematiskt genom det nybildade Tabellverket, som var föregångaren till dagens Statistiska Centralbyrån. Det är nog därför som kurvan på bilden ovan lämpligt nog börjar år 1750. Jag har hämtat några årtal med befolkningsstatistik, som jag återger här. Jag anger ca-siffror, så blir det enklare att se. 😉

År 1750 var hela Sveriges befolkning 1,8 miljoner, varav 58000 i Stockholms stad. I huvudstaden bodde alltså då 3% av Sveriges befolkning. Man ska komma ihåg att geografiskt var Stockholms då en betydligt mindre stad än nu. Jag har just nu tyvärr ingen uppgift om befolkningen då i Stockholms län.

År 1800 var Sveriges befolkning 2,3 miljoner, varav 172000 i hela Stockholms län (7%). I Stockholms stad bodde 76000, vilket fortfarande var 3% av Sveriges befolkning och 44% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1850 var Sveriges befolkning 3,5 miljoner, varav 208000 i hela Stockholms län (7%). I Stockholms stad bodde 93000, vilket var 3% av Sveriges befolkning och 45% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1900 var Sveriges befolkning 5,1 miljoner, varav 473000 i hela Stockholms län (9%). I Stockholms stad bodde 300000, vilket var 6% av Sveriges befolkning och 63% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1950 var Sveriges befolkning 7 miljoner, varav 1,1 miljoner i hela Stockholms län (16%). I Stockholms stad bodde 745000, vilket var 11% av Sveriges befolkning och 67% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1960 var Sveriges befolkning 7,5 miljoner, varav 1,3 miljoner i hela Stockholms län (17%). Stockholms stad fick en befolkningstopp då med 808000, vilket var 11% av Sveriges befolkning och 64% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1980 var Sveriges befolkning 8,3 miljoner, varav 1,5 miljoner i hela Stockholms län (18%). Stockholms stads befolkning hade sjunkit då till 647000, vilket var 8% av Sveriges befolkning och 42% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 2000 var Sveriges befolkning 8,9 miljoner, varav 1,8 miljoner i hela Stockholms län (20%). I Stockholms stad bodde 750000, vilket var 8% av Sveriges befolkning och 41% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 2010 var Sveriges befolkning 9,4 miljoner, varav 2 miljoner i hela Stockholms län (22%). I Stockholms stad bodde 847000, vilket var 9% av Sveriges befolkning och 41% av befolkningen i hela Stockholms län.

Och så 30 september 2016, som i skrivande stund ger de senaste statistiksiffrorna över hela riket, var Sveriges befolkning 9,9 miljoner, varav 2,3 miljoner i hela Stockholms län (23%). I Stockholms stad bodde 933000, vilket var 9% av Sveriges befolkning och 41% av befolkningen i hela Stockholms län.

Invånarantalet i Stockholms stad närmar sig alltså 1 miljon invånare, och det beräknas ske omkring år 2020.

Så mycket bostäder byggs just nu

29 oktober, 2016

Hem & Hyra är Hyresgästföreningens medlemstidning. Man kan också läsa artiklar därifrån på deras hemsida här. De har räknat på hur många flerbostadshus och småhus som stockholmskommunerna börjat bygga under 2015 och första halvåret 2016, och skrivit om det och gjort en tabell som finns här: www.hemhyra.se/stockholm/kommunerna-som-bygger-minst-i-lanet.

Jag har tagit uppgifterna därifrån för att göra två egna tabeller, där jag för varje kommun angivit folkmängd, antal påbörjade lägenheter, antalet påbörjade småhus och hur stor andel bostäder som påbörjades i förhållande till folkmängden. Den första tabellen räknar upp kommunerna i bokstavsordning och den andra tabellen anger antal påbörjade bostäder per 1000 invånare. Där de som bygger mest i förhållande till folkmängden kommer överst i tabellen. 🙂

Tabeller över påbörjade bostäder 2015 och första halvåret 2016

Klicka på tabellen för att se den i större format

Man kan konstatera att det är kommuner i norr som bygger mest i Stockholmsområdet just nu. Sundbyberg, Järfälla och Solna toppar tabellen. Av söderkommunerna är det Haninge som bygger mest just nu. Byggandet i Sundbyberg, Järfälla och Solna är kopplat till avtal om att det ska byggas bostäder i utbyte mot att de ska få nya spårförbindelser. Det är dels tunnelbaneutbyggnader, som jag skrivit om här, dels en ny gren av Tvärbanan som ska byggas från Bromma till Helenelunds pendeltågsstation i Sollentuna.

 

Huddinge Sjukhus – Karolinska Universitetssjukhuset

22 april, 2016

Idag var jag till Huddinge Sjukhus för en del provtagning. När jag låg där på britsen och det togs blodprov, EKG och lite annat, så småpratade vi lite om sociala medier. Jag sade att jag skriver lite själv på en blogg, och då sa sjuksköterskan att: Ja men då måste du skriva om Huddinge Sjukhus!

Vad gör man? Ja, det går ju inte att komma undan om man får beställning på en bloggpost. 😉

Första spadtaget till Huddinge sjukhus togs 1967. Det var då Skandinaviens största byggprojekt. Där låg innan ett torp som hette Blickan. Tidigare bedrevs jordbruk, men det var nedlagt, så orientering och bärplockning var det som marken användes till främst.

Mer kommer. Bilder finns, men det ska fixas och sorteras och det hinner jag inte idag. Men jag återkommer med bilder! 🙂

Peter