Posts Tagged ‘Byggnader’

Skrapan på Södermalm

29 oktober, 2017

Skrapan på Södermalm är ett höghus som blev klart 1959. Det är numera 86 m högt och har 26 våningar. Skrapan har en egen hemsida här. I deras egen presentation (http://skrapan.se/om-skrapan), står i skrivande stund: ”Med sina 24 våningar var Skrapan under en period också känd som Europas högsta byggnad.”

Fast just den uppgiften är inte sann. Stadshuset som blev klart 1924 är högre med sina 106 m. Flera kyrkor i Stockholm och Sverige har varit högre i hundratals år. ”Stalinskraporna” (eller De Sju Systrarna) i Moskva (som också ligger i Europa), blev klara redan på 1950-talet och är mer än dubbelt så höga. Det är dock fortfarande den högsta ”kontorsbyggnaden” i Stockholms innerstad, även om det bara skiljer några meter till några andra innerstadskontorshus. I Kista finns tre kontorshus som är ungefär 30 m högre.

Från början var byggnaden 24 våningar hög, och 1960 flyttade skattemyndigheten i Stockholm in. Med det så fick byggnaden smeknamnet ”Skatteskrapan” eller ”Barskrapan” i folkmun.

2007 flyttade skattemyndigheten ut och huset byggdes om till Studentbostäder. Då blev det dags för smeknamnet ”Studentskrapan”. Man lade också på två våningar så det fick sina nuvarande 26 våningar. Man får gå några trappor upp till en restaurang överst. Så här ser huset ut idag, sett från Götgatan norrut.

Skrapan

Byggnaden är konstruerad som ett kors uppifrån, med fyra huskroppar utstickande i de fyra väderstrecken. Trapphuset med  hissar är centralt i husets mitt. Tanken med formen är att ge bra ljusinsläpp till alla rum. Varje flygel har en central korridor med kontorsrum på båda sidorna. Även korridorerna har fönster i ändarna, vilket ses på bilden ovan som en ”fönsterstapel” i väggen på den närmaste flygeln. Stommen är betong, med en påhängd fasad av glas och aluminium. För att den skulle stå stadigt, byggdes den på en klippa som låg vid den tidigare Fatburssjön.

Så här ser huvudentrén ut idag. Längs väggen till höger där numera Kicks ligger, fanns en rad brevlådor för post till skattemyndigheten. Det var tradition på sista inlämningsdatum för varje års deklaration att det var massor med folk här och lämnade deklarationer. Längs Götgatan var det kilometerlånga bilköer, och man kunde köpa ”varm korv” och annat ätbart om man blev hungrig efter att man lämnat deklarationen. 😀

Skrapan entré

Vid entrén fanns denna affisch. Vid ombyggnaden för 10 år sedan skapades en galleria i de nedersta våningarna också. Och 10-årsjubileum är ju en bra anledning att fira. Och passa på att locka folk till butikerna med lite extraerbjudanden. Och så blev det några bilder här. 😉

Skrapan 10 år

Hoppsan! När jag klev in, mötte jag den här vinkande nallen. 😀

Vinkande nalle i Skrapan

Nallen hade sällskap av fler figurer. Spindelmannen syns skymta nere till vänster på den här bilden. Kanske bättre att vara där än att klättra ute på fasaden. 😀

Spindelmannen i Skrapan

En bild från nedervåningen, med rulltrappa till övervåningen till vänster. Vi ser också en informationsskylt om de båda våningarna i gallerian Skrapan.

Skrapan nedervåningen och informationsskylt

En bild från övervåningen också.

Skrapan övervåningen

Mitt i byggnaden vid hissarna möts man av låsta dörrar med porttelefoner och kodlås. Det är trapphusen och hissarna till studentbostäderna och restaurang Himlen på översta våningen.

Skrapan Studentbostäder och Restaurang Himlen

Till sist en bild från innergården.

Skrapan innergården

Annonser

Open House Stockholm

8 oktober, 2017

Open House Worldwide (www.openhouseworldwide.org) är ett internationellt nätverk för att arrangera festivaler och visa upp unika och spännande byggnader och platser runt världen. London var först 1992, sedan följde New York 2002. Helsingfors var första staden i Norden 2007, och de senaste åren har många nya städer tillkommit. De deltar enligt ett rullande schema året runt. Stockholm kom med 2016, och 6-8 oktober 2017 var det andra gången.

Open House Stockholm affisch

Open House Stockholm (www.openhousestockholm.se) är en ideell förening som grundades av föreningarna Samhällsbyggarna, Samhällsbyggnadslänken, Stockholms Arkitektförening och Stockholms Byggnadsförening. Enligt deras hemsida är syftet att involvera allmänheten i stadens utveckling och stimulera intresset för arkitektur och samhällsbyggande. Det låter bra! 😀

Tittar man i programmet hittar man ett 60-tal olika programpunkter, som spänner från att visa upp hela stadsdelar till specifika byggnader och ända ned till enskilda privatbostäder. Det kan tyckas ganska spretigt, men syftet är att visningarna ska vara gratis, och de bygger på frivillighet att delta. Det gäller från att ha en intressant byggnad eller plats att visa upp, till donatorer, volontärer, partners och sponsorer. När det gäller själva objekten, så finns det goda uppslag att återkomma till senare. 😉

 

 

 

 

Kungsgatan och Kungstornen

4 september, 2017

Igår skrev jag om att det var 50 år sedan Sverige gick över till högertrafik. Och så visade jag den här nytagna bilden på Kungsgatan, med Kungstornen på varsin sida lite längre bort.

Kungsgatan från Regeringsgatans bro över Kungsgatan med de båda Kungstornen på varsin sida

Jag tänkte skriva lite mer. Kungsgatan går i öst-västlig riktning i centrala Stockholm. I väster börjar den vid Kungsholmsgatan på Kungsholmen, fortsätter på Kungsbron över Klara Sjö till Norrmalm, passerar norr om Hötorget, korsar Sveavägen och den grävda delen genom Brunkebergsåsen, för att sluta i Stureplan vid Birger Jarlsgatan.

Brunkebergsåsen är en nord-sydlig rullstensås genom centrala Stockholm. Stora delar av den har schaktats bort. Men man ser rester av den i form av kullar i centrala Stockholm. Observatorielunden, Vanadislunden och gatorna norr och söder om Kungsgatan är exempel. Skulle man ta sig i östvästlig riktning från Sveavägen mot Birger Jarlsgatan så var det rejält backigt på sina ställen. Jag skrev tidigare här om Olof Palmes gata med omnejd, och visade en bild på ingången till Brunkebergstunneln vid Tunnelgatan, som fortsättningen på Olof Palmes gata öster om Sveavägen heter. Jag visar bilden från februari 2016 igen.

Ingång till Brunkebergstunneln, bilden tagen februari 2016

Brunkebergstunneln invigdes 9 juni 1886. Som man förstår av bilden så slapp man då gå i trappor eller backar och kunde gå bekvämt i tunnel genom Brunkebergsåsen istället. Idag tog jag en bild inne i tunneln också. Den är 231 m lång och mynnar ut i David Bagares gata vid Birger Jarlsgatan. Delar av tunneln fick man frysa vid byggandet innan man kunde schakta bort den lösa stenen och sanden i Brunkebergsåsen.

Brunkebergstunneln under Brunkebergsåsen

Ett år efter tunnelns invigning, alltså 1887, så beslutades att Kungsgatan lite längre söderut skulle grävas och sprängas fram i rak sträckning genom Brunkebergsåsen mot Stureplan. Sedan tog det några år innan arbetet kom igång, och först 24 november 1911 kunde Kungsgatan invigas. Då hade man inte byggt husen längs gatan, utan den kantades av slänter med jord, grus och sand. Stockholmskällan har en bild från 1911 som visar de där slänterna. Bilden är mot väster och det är Malmskillnadsgatan som passerar på bro över Kungsgatan. Den här gatan var bra att köra spårvagn på, och man kan nog skymta spåren mitt i gatan och den vackra stolpen lite till vänster om mitten i bilden, som håller upp kontaktledningen för strömavtagarna.

Kungsgatan västerut år 1911, mot Malmskillnadsgatan som korsar Kungsgatan på bro

Det kan ju vara intressant att jämföra med en bild från idag från nästan samma vinkel. Istället för jordslänten till vänster så ser vi nedersta våningarna på Södra Kungstornet.

Kungsgatan västerut mot Malmskillnadsgatan och nedre delen av Södra Kungstornet på andra sidan gatan

Här en bild från andra hållet vid Sveavägen med tunnelbanestationen Hötorget. Bakom Malmskillnadsgatans bro ser vi Norra Kungstornet till vänster.

Kungsgatan österut sett från Sveavägen

Det kan ju vara lite intressant kanske att jämföra med Apelbergsgatan som är en parallellgata till Kungsgatan. Här är inte någon utgrävd utan en brant backe upp mot Malmskillnadsgatan istället.

Apelbergsgatan parallellgata till Kungsgatan, backe upp mot Malmskillnadsgatan

Men tillbaka till Kungsgatan. Så småningom började man alltså bygga hus längs båda sidorna. 1915 presenterade arkitekt Sven Wallander idén om två tvillingtorn på vardera sidan om Kungsgatan vid Malmskillnadsgatan. Han fick senare själv uppdraget att utforma Norra Kungstornet. Uppdraget att rita Södra Kungstornet gick dock till en annan arkitekt, Ivar Callmander.

Norra Kungstornet stod klart år 1924 och Södra Kungstornet år 1925. De är 60 m höga och betraktades då som skyskrapor, Sveriges första och högsta, man kan faktiskt säga att de var bland de första skyskraporna i Europa. New York var förebilden för designen med samma typ av utsmyckning i toppen. Men i dagens läge finns en hel del byggnader i Stockholm som är högre.

Här en samtida bild år 1924 från Stockholmskällan av Kungsgatan vid Korsningen med Vasagatan. Längre bort i öster ser vi det nybyggda Norra Kungstornet sticka upp mitt i bilden.

Kungsgatan vid korsningen med Vasagatan år 1924

I Södra tornet har jag faktiskt suttit ganska nära toppen och jobbat en gång i tiden. Det var alltså inte bostäder där utan några små kontor på varje våning. Ungefär ett i varje väderstreck. Ytan var inte så stor, och när solen låg på blev det rejält varmt i byggnaden. Men man fick trösta sig med en vidunderlig utsikt istället. När 9/11 inträffade, alltså de båda flygplanen flög in i tvillingtornen i World Trade Center i New York så satt jag där och jobbade. Då kom en taxichaufför in med ett kuvert som han budade, och frågade mig hur jag vågade sitta där och jobba i Stockholms egna tvillingtorn. Han skyndade sig därifrån, och då kände jag av ett ögonblicks svindel och bestämde mig för att avsluta så fort som möjligt den dagen. 😀

Jag har faktiskt några interiörbilder från Södra Kungstornet från idag också. Först porten till Södra Kungstornet.

Porten till Södra Kungstornet

Går man in genom den porten och tittar ut mot Kungsgatan ser det ut så här. Tavlan till höger anger de olika företagen som har kontor där.

Södra Kungstornet ut mot Kungsgatan

Vänder man sig om ser det ut så här.

Södra Kungstornet innanför ytterporten

Tar man hissen eller trapporna upp till tredje våningen så kommer man till utgången mot Malmskillnadsgatan.

Södra Kungstornet utgången mot Malmskillnadsgatan på tredje våningen

Ut på Kungsgatan igen. Lite längre ner och österut, så passerar också Regeringsgatan på en bro ovanför.

Regeringsgatan på bro över Kungsgatan

Under Regeringsgatans bro ligger en populär food court eller restauranghall som heter K25.

K25 under Regeringsgatans bro över Kungsgatan

Fortsätter man österut så ser man sista delen av Kungsgatan ner mot Stureplan.

Sista delen av Kungsgatan ner mot Stureplan

Så är vi nere vid Stureplan då, vid Birger Jarlsgatan där Kungsgatan slutar. På andra sidan gatan ligger Sturegallerian.

Stureplan

Andra populära inneställen kantar Stureplan. Här Spy Bar i ett av husen.

Spy Bar vid Stureplan

På andra sidan Birger Jarlsgatan byter Kungsgatan namn till Sturegatan och svänger lite till vänster. En bild från Stureplan uppåt Sturegatan och Östermalm får bli den sista bilden den här gången. 🙂

Sturegatan uppåt Östermalm, sett från Stureplan

 

 

Modellvillan är Årets Stockholmsbyggnad 2017

22 juni, 2017

Ja, så har ännu en byggnad utsetts till ”Årets Stockholmsbyggnad”. År 2017 blev det Modellvilla i Enskede. Så här ser den ut i kvällssolen från norr:

Modellvillan från norr

Den har väl inte riktigt de traditionella proportionerna för en villa. Samtidigt har den ju karaktären av en villa. Så här uttrycker sig arkitekten bakom:

”Utmaningen var att skapa ett traditionellt hus med ett samtida uttryck som fungerar ihop med den befintliga bebyggelsen. Resultatet blev ”tradition with a twist” och det är fantastiskt kul att grannar och folk i området gillar huset, säger Ola Göransson, på Arkitema Architects.”

Byggnaden ligger vid Gamla Tyresövägen. Så man får väl tro att en gång i tiden var det betydligt livligare trafik på den här gatan än nutidens ganska stilla förortstrafik. Så här ser Modellvillan ut då man står ute vid Gamla Tyresövägen:

Modellvillan från Gamla Tyresövägen

Fasaderna ut mot den här gamla paradgatan är lite större än inne i villaområdet. Det är alltså några små, mer stadsmässiga flerbostadshus från 1920-talet som står här. Och som nu har fått en ny granne nästan 100 år senare. Modellvillan består av fyra små ettor på bottenvåningen och ovanför dem fyra något större etagelägenheter, där takkuporna tillhör övervåningen. Fasaden är i lärkträ som kommer att gråna så småningom.

Fasaderna mot Gamla Tyresövägen

Så här ser husen ut på andra sidan, från gårdssidan:

Gårdssidan av husen

Årets Stockholmsbyggnad är en årlig tävling, där stockholmarna år 2017 röstade fram sin favorit bland de byggnader, parker, infrastrukturanläggningar och annat som färdigställdes under år 2016.

Av alla de förslag som lämnades in, utsåg en jury 10 finalister som man sedan fick rösta om. Sammanlagt 10275 röster kom in, och de fördelade sig så här:

  1. Modellvillan. 4629 röster.
  2. Kungliga Musikhögskolan. 1582 röster
  3. Bro över Rinkebystråket. 807 röster.
  4. Husarviksgatan. 785 röster.
  5. Tillfällig saluhall Östermalmstorg. 567 röster.
  6. Stockholm Continental. 558 röster.
  7. Radhus Schlytersvägen. 542 röster.
  8. Förskolan Ferdinand. 312 röster.
  9. Grythundsgatan. 260 röster.
  10. Flerbostadshus Vällingby. 233 röster.

En ganska gedigen seger alltså, får man väl säga. 🙂

Riksdagshuset

25 mars, 2017

Sveriges Riksdag håller till i Riksdagshuset, som finns på Helgeandsholmen i Stockholm. De har en egen webbplats också, som inte bara beskriver riksdagens arbete och våra folkvalda, utan också innehåller Sveriges lagar.

På Öppet hus kan man få inblick i hur det ser ut på insidan, och det fanns också riksdagsledamöter på plats för informera och svara på frågor.

Öppet hus i riksdagen 25 mars 2017 Program

Så här ser riksdagshuskomplexet ut söderifrån, från Gamla Stan sett. Den vänstra byggnaden uppfördes ursprungligen Riksbanken, som 1976 flyttade ut till ett nybyggt hus vid Brunkebergstorg. Den högra och större byggnaden byggdes för dåvarande tvåkammarriksdagen. Den hade införts 1867 och då ersatt den gamla ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder som då funnits i flera hundra år. År 1888 beslutade man om bygget och 1905 var de klara för inflyttning.

Riksdagshuset

Så här ser det ut på Riksgatan mellan de båda byggnaderna. Valvet tvärs över gatan längre bort i bilden har överst en gångbro mellan dem. Den vänstra byggnaden kallas numera västra riksdagshuset medan den högra kallas östra riksdagshuset. Till vänster är det köande som väntar på säkerhetskontrollen för att få komma in i riksdagshuset. Den är av den vanliga typen med väskor man får lämna ifrån sig i lådor på ett band och som scannas, medan man själv passerar igenom en portal som reagerar på metalliska föremål.

Riksgatan

Jag fick tips om att gå runt det högra huset istället, där det skulle vara en ingång med kortare kö. Och då kom jag in i västra och ursprungliga riksdagshusets entré. Så här ser trappan ut upp till de båda kamrarna.

Gamla trappan upp till riksdagens kamrar

I programmet finns en skiss över de båda kamrarna. Översta delen av skissen, som har lite svagare färg, visar den nuvarande riksdagskammaren, men den kommer vi till lite senare. 🙂

Riksdagshuset ritning

Klicka för större format

När man kommit uppför trappan, finns gamla förstakammarsalen alltså till höger. Ledamöterna där var en privilegierad elit som valdes indirekt genom landstingen och de största städerna. Överhuset kan man kanske kalla det, och det existerade ända fram till 1970 faktiskt, då tvåkammarsystemet avskaffades och vi fick en enkammarriksdag.

The former First Chamber

Och så här ser det ut inne i själva förstakammarsalen.

Förstakammarsalen

Så här såg voteringsknapparna och mikrofonerna ut på bänkplatserna för ledamöterna. De användes alltså fram till 1970.

Bänkplats

Går vi ut ur förstakammarsalen och blickar ut över trapphuset så ser vi mitt i bilden ingången till andrakammarsalen på andra sidan. Till vänster alltså när man kommer uppför den stora trappan.

Trapphuset mellan gamla förstakammarsalen och andrakammarsalen

Så här ser andrakammarsalen ut. Ledamöterna till andra kammaren utsågs genom allmänna val. Men den lika rösträtten var inte fullt genomförd förrän 1921.

Andrakammarsalen

Det finns även mindre rum vid sidan om. Så här ser ett utskottsrum ut, där ett av de 15 utskotten sitter. I varje utskott sitter 17 ledamöter, som speglar mandatfördelningen i riksdagen.

Utskottsrum

På 1960-talet bestämde man sig för att avskaffa tvåkammarriksdagen och istället ha en enkammarriksdag som i sin helhet utsågs genom direkta val. Vid sitt avskaffande hade första kammaren 151 ledamöter och andra kammaren 233 ledamöter, vilket sammanlagt blev 384 ledamöter. Det var ju riksdagen själv som beslutade om detta, och för att få igenom förslaget kunde man ju inte minska antalet ledamöter alltför mycket, eftersom många riksdagsledamöter då hade blivit arbetslösa. Man lyckades i alla fall få ner antalet till 350 ledamöter, vilket ändå är ett förhållandevis stort antal jämfört med vårt lands storlek och andra länders parlament.

Så många ledamöter fick inte plats i någon av de befintliga kammarsalarna, så därför flyttades riksdagen under åren 1971-1983 till Kulturhuset i Stockholm. Plenisalen blev senare teatersalong för Stockholms Stadsteater.Jag har tidigare skrivit om Kulturhuset här. Jag visar igen en bild på Kulturhuset.

Kulturhusets fasad

Redan 1973 råkade man ut för det besvärliga läget att båda blocken fick lika många mandat, 175 mot 175. I många omröstningar blev det lika röstetal och då fick lotten avgöra. Man fick dras med denna jämviktsriksdag till 1976. För att inte samma jämviktsläge ska inträda igen, så minskade man därför antalet ledamöter till nuvarande 349.

Det var inte förrän 1975 som man utrett klart hur man skulle ordna den permanenta lösningen för riksdagen, och man fattade det definitiva beslutet att flytta tillbaka till Helgeandsholmen. Man bestämde sig för att bygga om det tidigare riksbankshuset och lägga på ytterligare en våning med en kammare tillräckligt stor för att alla 349 ledamöterna skulle få plats. Vi skymtade den inledningsvis då jag visade en bild på nya och gamla riksdagshuset sida vid sida. Men så här ser den inglasade påbyggnaden ut västerifrån, med plenisalen överst i gamla Riksbankshuset.

Nuvarande riksdagshuset

Raskt förflyttar vi oss upp i det där ”glashuset” och tar en bild ut genom ett av de där fönstren i motsatt riktning istället. Lite till vänster i bilden ser vi Stadshuset, där de folkvalda i Stockholms stad sammanträder. 🙂

Utsikt från Riksdagshuset, mot väster

Vänder vi oss om 180º kan vi gå ut till åskådarläktaren i riksdagens plenisal. Där har vi också en sorts utsikt. 😉

Utsikt från åskådarläktaren

Det är uppenbart att det händer grejer där nere. Jag går ner och fram till talmanpodiet. Där står bland alla ungdomar riksdagsveteranen Barbro Westerholm (L) och riksdagens talman Urban Ahlin (S) (med handen tryggt på ryggstödet till sin stol) och förbereder sig för en liten frågestund som är en programpunkt för dagen.

Talmanspodiet

Det kan kanske vara lite roligt att se den apparatur som talmannen har framför sig. Den klocka vi ser till vänster i bild räknar ner tiden till noll för varje talare. Det är ingen som talar när bilden tas, utan det är nog någon som har lekt lite med knapparna. 😀

Talmannens apparatur

Och så här ser det ut från talmannens plats om man blickar ut i plenisalen. Upptill ser man de stora glasfönstren jag nämnde tidigare, och strax nedanför mitten i bilden skymtar man den talarstol som man brukar se i tv-sända debatter från riksdagen.

Från talmannens plats

Det drog alltså ihop sig till en liten frågestund. Och för att inte för många skulle trängas i plenisalen, så släppte man bara in så många att alla fick varsin sittplats på någon av riksdagsledamöternas platser. De som kom lite senare fick istället bege sig upp till riksdagens åhörarläktare som jag visade tidigare. Det råkade bli så att jag fick sitta på riksdagsplats nr 344, som tillhör Stig Henriksson (V).

Riksdagsplats 344

Jämför vi med bilden från bänkplatsen i förstakammarsalen ovan, så ser vi att det var inte så många knappar här. Så här ser det ut när riksdagsman Stig Henriksson blickar ut över sina riksdagskolleger. Bilden är tagen när den lilla frågestunden har börjat. 🙂

Riksdagens plenisal

Jag kom alltså att sitta långt bakåt, så det kan vara lite svårt att se detaljerna. På väggen bakom kan vi kanske skymta de två U-formade voteringstavlorna, som visar med lampor i olika färger hur riksdagsledamöterna röstat. Vi kan kanske också se att det sitter två kameror på väggen, som används för tv-sändningar. Under kamerorna sitter två skyltar som räknar ner tiden för de som talar. Även under den här frågestunden så var de delvis påkopplade, dock inte hela tiden av någon för mig okänd anledning. Det var gjort så att framför talmannen Urban Ahlin så satt det en representant för vart och ett av de 8 riksdagspartierna.

Den som ville ställa en fråga fick göra det i en mikrofon som bars omkring, och frågan fick ta högst en minut. Frågan skulle ställas till en av riksdagsledamöterna som då hade en minut att svara. Sedan var det dags för en ny fråga. Om någon höll på för länge så klubbade Urban Ahlin av vederbörande. Om det var något av partierna som fick för få frågor, så styrde Urban Ahlin om så att nästa fråga skulle ställas till ett specifikt parti. Lite drygt en timme varade frågestunden. Det var trevligt att se att så många ungdomar och människor med invandrarbakgrund tagit sig dit och ställde intressanta frågor. Riksdagsledamöterna gav också tydliga och bra svar, och gled inte undan och började prata om något annat, som man tyvärr alltför ofta får se i tv-debatter. Den som ville kunde också prata direkt med representanter för de olika partierna, som fanns här och där på olika ställen i byggnaden. 🙂