Posts Tagged ‘Kändisar’

Rest Nils Ferlin

14 juni, 2017

Nils Ferlin har rest sig igen. Eller kanske man ska säga att han har rests. Det handlar om den staty som står vid Klarabergsgatan i Stockholm. Han har varit nertagen ett tag, medan det var stökigt runt omkring honom i samband med olika arbeten som skulle utföras. Samtidigt så putsade man upp honom, och han ser stilig ut nu där han står igen. Han ser ut att vara i god form, och verkar mycket nöjd över den ros som har stuckits till honom. 🙂

Rest Nils Ferlin

Han har rentav fått ge namn åt platsen där han står. Den heter numera Nils Ferlins Torg. Statyn i brons är gjord av K G Bejemark, och restes första gången i september 1982. Bakom Nils Ferlin skymtar Klara kyrka.

Klara Kyrka skymtar bakom Nils Ferlin

Riksdagshuset

25 mars, 2017

Sveriges Riksdag håller till i Riksdagshuset, som finns på Helgeandsholmen i Stockholm. De har en egen webbplats också, som inte bara beskriver riksdagens arbete och våra folkvalda, utan också innehåller Sveriges lagar.

På Öppet hus kan man få inblick i hur det ser ut på insidan, och det fanns också riksdagsledamöter på plats för informera och svara på frågor.

Öppet hus i riksdagen 25 mars 2017 Program

Så här ser riksdagshuskomplexet ut söderifrån, från Gamla Stan sett. Den vänstra byggnaden uppfördes ursprungligen Riksbanken, som 1976 flyttade ut till ett nybyggt hus vid Brunkebergstorg. Den högra och större byggnaden byggdes för dåvarande tvåkammarriksdagen. Den hade införts 1867 och då ersatt den gamla ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder som då funnits i flera hundra år. År 1888 beslutade man om bygget och 1905 var de klara för inflyttning.

Riksdagshuset

Så här ser det ut på Riksgatan mellan de båda byggnaderna. Valvet tvärs över gatan längre bort i bilden har överst en gångbro mellan dem. Den vänstra byggnaden kallas numera västra riksdagshuset medan den högra kallas östra riksdagshuset. Till vänster är det köande som väntar på säkerhetskontrollen för att få komma in i riksdagshuset. Den är av den vanliga typen med väskor man får lämna ifrån sig i lådor på ett band och som scannas, medan man själv passerar igenom en portal som reagerar på metalliska föremål.

Riksgatan

Jag fick tips om att gå runt det högra huset istället, där det skulle vara en ingång med kortare kö. Och då kom jag in i västra och ursprungliga riksdagshusets entré. Så här ser trappan ut upp till de båda kamrarna.

Gamla trappan upp till riksdagens kamrar

I programmet finns en skiss över de båda kamrarna. Översta delen av skissen, som har lite svagare färg, visar den nuvarande riksdagskammaren, men den kommer vi till lite senare. 🙂

Riksdagshuset ritning

Klicka för större format

När man kommit uppför trappan, finns gamla förstakammarsalen alltså till höger. Ledamöterna där var en privilegierad elit som valdes indirekt genom landstingen och de största städerna. Överhuset kan man kanske kalla det, och det existerade ända fram till 1970 faktiskt, då tvåkammarsystemet avskaffades och vi fick en enkammarriksdag.

The former First Chamber

Och så här ser det ut inne i själva förstakammarsalen.

Förstakammarsalen

Så här såg voteringsknapparna och mikrofonerna ut på bänkplatserna för ledamöterna. De användes alltså fram till 1970.

Bänkplats

Går vi ut ur förstakammarsalen och blickar ut över trapphuset så ser vi mitt i bilden ingången till andrakammarsalen på andra sidan. Till vänster alltså när man kommer uppför den stora trappan.

Trapphuset mellan gamla förstakammarsalen och andrakammarsalen

Så här ser andrakammarsalen ut. Ledamöterna till andra kammaren utsågs genom allmänna val. Men den lika rösträtten var inte fullt genomförd förrän 1921.

Andrakammarsalen

Det finns även mindre rum vid sidan om. Så här ser ett utskottsrum ut, där ett av de 15 utskotten sitter. I varje utskott sitter 17 ledamöter, som speglar mandatfördelningen i riksdagen.

Utskottsrum

På 1960-talet bestämde man sig för att avskaffa tvåkammarriksdagen och istället ha en enkammarriksdag som i sin helhet utsågs genom direkta val. Vid sitt avskaffande hade första kammaren 151 ledamöter och andra kammaren 233 ledamöter, vilket sammanlagt blev 384 ledamöter. Det var ju riksdagen själv som beslutade om detta, och för att få igenom förslaget kunde man ju inte minska antalet ledamöter alltför mycket, eftersom många riksdagsledamöter då hade blivit arbetslösa. Man lyckades i alla fall få ner antalet till 350 ledamöter, vilket ändå är ett förhållandevis stort antal jämfört med vårt lands storlek och andra länders parlament.

Så många ledamöter fick inte plats i någon av de befintliga kammarsalarna, så därför flyttades riksdagen under åren 1971-1983 till Kulturhuset i Stockholm. Plenisalen blev senare teatersalong för Stockholms Stadsteater.Jag har tidigare skrivit om Kulturhuset här. Jag visar igen en bild på Kulturhuset.

Kulturhusets fasad

Redan 1973 råkade man ut för det besvärliga läget att båda blocken fick lika många mandat, 175 mot 175. I många omröstningar blev det lika röstetal och då fick lotten avgöra. Man fick dras med denna jämviktsriksdag till 1976. För att inte samma jämviktsläge ska inträda igen, så minskade man därför antalet ledamöter till nuvarande 349.

Det var inte förrän 1975 som man utrett klart hur man skulle ordna den permanenta lösningen för riksdagen, och man fattade det definitiva beslutet att flytta tillbaka till Helgeandsholmen. Man bestämde sig för att bygga om det tidigare riksbankshuset och lägga på ytterligare en våning med en kammare tillräckligt stor för att alla 349 ledamöterna skulle få plats. Vi skymtade den inledningsvis då jag visade en bild på nya och gamla riksdagshuset sida vid sida. Men så här ser den inglasade påbyggnaden ut västerifrån, med plenisalen överst i gamla Riksbankshuset.

Nuvarande riksdagshuset

Raskt förflyttar vi oss upp i det där ”glashuset” och tar en bild ut genom ett av de där fönstren i motsatt riktning istället. Lite till vänster i bilden ser vi Stadshuset, där de folkvalda i Stockholms stad sammanträder. 🙂

Utsikt från Riksdagshuset, mot väster

Vänder vi oss om 180º kan vi gå ut till åskådarläktaren i riksdagens plenisal. Där har vi också en sorts utsikt. 😉

Utsikt från åskådarläktaren

Det är uppenbart att det händer grejer där nere. Jag går ner och fram till talmanpodiet. Där står bland alla ungdomar riksdagsveteranen Barbro Westerholm (L) och riksdagens talman Urban Ahlin (S) (med handen tryggt på ryggstödet till sin stol) och förbereder sig för en liten frågestund som är en programpunkt för dagen.

Talmanspodiet

Det kan kanske vara lite roligt att se den apparatur som talmannen har framför sig. Den klocka vi ser till vänster i bild räknar ner tiden till noll för varje talare. Det är ingen som talar när bilden tas, utan det är nog någon som har lekt lite med knapparna. 😀

Talmannens apparatur

Och så här ser det ut från talmannens plats om man blickar ut i plenisalen. Upptill ser man de stora glasfönstren jag nämnde tidigare, och strax nedanför mitten i bilden skymtar man den talarstol som man brukar se i tv-sända debatter från riksdagen.

Från talmannens plats

Det drog alltså ihop sig till en liten frågestund. Och för att inte för många skulle trängas i plenisalen, så släppte man bara in så många att alla fick varsin sittplats på någon av riksdagsledamöternas platser. De som kom lite senare fick istället bege sig upp till riksdagens åhörarläktare som jag visade tidigare. Det råkade bli så att jag fick sitta på riksdagsplats nr 344, som tillhör Stig Henriksson (V).

Riksdagsplats 344

Jämför vi med bilden från bänkplatsen i förstakammarsalen ovan, så ser vi att det var inte så många knappar här. Så här ser det ut när riksdagsman Stig Henriksson blickar ut över sina riksdagskolleger. Bilden är tagen när den lilla frågestunden har börjat. 🙂

Riksdagens plenisal

Jag kom alltså att sitta långt bakåt, så det kan vara lite svårt att se detaljerna. På väggen bakom kan vi kanske skymta de två U-formade voteringstavlorna, som visar med lampor i olika färger hur riksdagsledamöterna röstat. Vi kan kanske också se att det sitter två kameror på väggen, som används för tv-sändningar. Under kamerorna sitter två skyltar som räknar ner tiden för de som talar. Även under den här frågestunden så var de delvis påkopplade, dock inte hela tiden av någon för mig okänd anledning. Det var gjort så att framför talmannen Urban Ahlin så satt det en representant för vart och ett av de 8 riksdagspartierna.

Den som ville ställa en fråga fick göra det i en mikrofon som bars omkring, och frågan fick ta högst en minut. Frågan skulle ställas till en av riksdagsledamöterna som då hade en minut att svara. Sedan var det dags för en ny fråga. Om någon höll på för länge så klubbade Urban Ahlin av vederbörande. Om det var något av partierna som fick för få frågor, så styrde Urban Ahlin om så att nästa fråga skulle ställas till ett specifikt parti. Lite drygt en timme varade frågestunden. Det var trevligt att se att så många ungdomar och människor med invandrarbakgrund tagit sig dit och ställde intressanta frågor. Riksdagsledamöterna gav också tydliga och bra svar, och gled inte undan och började prata om något annat, som man tyvärr alltför ofta får se i tv-debatter. Den som ville kunde också prata direkt med representanter för de olika partierna, som fanns här och där på olika ställen i byggnaden. 🙂

Skansen

4 september, 2016

Det var några år sedan jag var på Skansen. Så idag tyckte jag det var dags, när Coop bjöd på inträde om man hade med sig sitt Med-Mera-kort. Just i år så firar Skansen 125 år och Konsumentföreningen Stockholm firar 100 år, så det var ju något som gärna framhölls också. 🙂

Ett trevligt sätt att åka till Skansen är att ta Djurgårdsfärjan. Vädret var strålande, med en klarblå himmel. Ett lämmeltåg med människor promenerade från Slussens tunnelbanestation ner till Skeppsbron för att åka med färjan till Djurgården och Skansen.

Djurgårdsfärjan vid Skeppsbron

Färjorna gick i tät trafik var 10:e minut. Ändå blev det trångt ombord när alla skulle med. 🙂

Djurgårdsfärjan ombord

Vi passerade söder om Kastellholmen, som är den trädbevuxna holmen i vänstra delen av nedanstående bild. Något till höger om mitten syns en märklig farkost som kom flytande och såg ut som en ombyggd buss på vatten. Det är för svårt att se på bilden, men Ocean Bus stod det på sidan. Den såg inte så sjövärdig ut, men man får anta att den bara är ute i fint väder. Längst till höger i bild skymtar vi Gröna Lund.

Ocean Bus

Efter att ha klivit av färjan så är det några hundra meters promenad fram till Skansens huvudentré.

Skansens huvudentré

Det var ingen tvekan om vad det vad programmet var denna dag. 🙂

Skylt om Familjedag på Skansen

Förutom strömmen av besökare med Med-Mera-kort, så var det förstås den sedvanliga tillströmningen av turister. Skansen är en av de ritkigt stora turistattraktionerna i Stockholm.

Innanför entrén möts man av en miniatyrmodell av Skansen. Där kan man få en liten överblick över vad som finns att se. 🙂

Modell av Skansen

Lättare att orientera sig, blir det om man tittar på Skansenkartan, som här syns i en bakifrån upplyst skylt. 🙂

Skansenkartan

När man börjar gå, kommer man till den majestätiska trappan för att börja ta sig uppför det stora berg som Skansen är uppbyggt på. Skansen skapades 1891 av Artur Hazelius som ett friluftsmuseum med djurpark. Olika sorts byggnader och djur från hela Sverige skulle samlas i det här museet. Det var under en nationalromantisk period i Sverige, så tanken var säkert att trappan skulle ingjuta respekt för vad man beträdde.

Trappan innanför huvudentrén

Efter trappan kan man sedan ta åt höger och gå gångstigar uppför berget.

Gångstigar uppåt

Eller också kan man ta en rulltrappa uppför berget. Redan 1938 kunde man ta den här rulltrappan uppför berget, och det var en av de första rulltrapporna i Stockholm, Ingången till rulltrapporna syns lite till höger om mitten i bilden. Observera den jonglerande mannen till vänster, med käglorna i luften. 🙂

Rulltrppor uppför berget bakom jonglerande man

De gamla rulltrapporna med trästeg har förstås bytts ut, och numera ser det ut så här.

Rulltrapporna Skansen

När man åkt upp med rulltrapporna bjuds man på en vidunderlig utsikt söderut från Skansen. Den stora rödgula byggnaden nedanför berget till höger är anrika Cirkus, som tillkom samtidigt med Skansen. Där har man både uppträdanden, konserter och tv-inspelningar. Strax bakom skymtar vi Fritt Fall och den höga slänggungan Eclipse på Gröna Lund. Vid Stadsgården på Södermalm ligger en vit Finlandsfärja. Och kanske kan man skymta överdelen av Globen till vänster i bilden. 😉

Utsikt söderut från Skansen

Häruppe ligger det som kallas Stadskvarteren, som vill visa hur stadsbebyggelsen såg ut förr i tiden. Man har också olika aktiviteter som visar hur det kunde gå till. Här är kö till något som ser ut som ett bageri.

Stadskvarteren

Här är en Konsumbutik med en gammal bensinpump utanför, mitt i bild.

Konsumbutik med gammal bensinpump

Förutom att ta rulltrappan eller gå gångvägar uppför berget, så kan man ta en mer lustig väg. Nämligen åka med den gamla bergbanan från 1897. Den är knappt 200 m lång, har 2 vagnar som tar ungefär 45 passagerare, och färden tar knappt 3 minuter.

Bergbanan Skansen

På norra delen av Skansen finns ett litet skogsparti som inte är så exploaterat. Ej heller så många rör sig här. Jag tog den här lilla idylliska bilden. 🙂

Skogsparti norra delen av Skansen

Även härifrån kan man titta på utsikten om man vill. Denna gång mot norr. Vi ser det stora Radiohuset mitt i bild. Och där bakom skymtar en mörkbrun bevarad gasklocka från det nedlagda Värtagasverket.

Utsikt norrut från Skansen

Strax intill finns något som kallas Samevistet. Ska man ha med byggnader från hela Sverige så måste man ju ha med den här typen av hus också. 😉

Samevistet

Här har man lite pedagogiskt lagt ihop både byggnader och typiska djur för miljön. Djuren vid fäboden, läser man på skylten. Och så ser vi både fä och fäbodar. Just det, för fä är ett mer ålderdomligt ord för boskap. 🙂

Djuren vid fäboden

Dags att titta på lite björn! Vi befinner oss vid Björnberget. Numera har björnarna fått större utrymme att röra sig på. Som jag minns det, var det här vargarna fanns tidigare. Man har ju förändrat lite, så en del djur finns inte längre kvar på Skansen. 🙂

Björnberget

Inte bara vilda djur utan även husdjur finns representerade. Här en häst vid stallet. Tornet i bakgrunden är Bredblick.

Häst vid stallet och Bredablick i bakgrunden

Så till den klassiska Bilbanan. Här har jag minnen från själv när jag körde bil när jag var liten. Jag tycker att de tre bilarna i mitten håller lite för korta avstånd mellan varandra. Men de kanske släpptes iväg för tätt inpå varandra vid starten. 😀

Bilbanan

Lill-Skansen är en avdelning för de allra yngsta, som tillkom 1955. Det var en utomhusanläggning med kaniner och andra husdjur i små hägn. Genom insamlingar och medel utifrån fick man tillräckliga medel för att bygga ett nytt Lill-Skansen som öppnade 2012. Så här ser det fina huset ut som numera inrymmer Lill-Skansen.

Lill-Skansens hus

Och så här fint ser det ut inuti Lill-Skansens hus.

Inuti Lill-Skansen

Så här ser det ut i hönshuset.

Tamhöns

Strax intill uppträdde Lill-Skansen Teatern för barnen.

 

Lill-Skansen Teatern

En del av Lill-Skansens djur har utomhushägn också. Här är smågrisar som går runt och bökar på marken. De håller sig i skuggan så man får titta lite extra noga för att se dem. 🙂

Lill-Skansens grisar

Man kan åka runt med Skansen-Tåget också om man vill. 🙂

Skansentåget

Marknadsgatan bort mot Bollnästorget är den centrala platsen där det är tänkt att man införskaffa den mat och dryck man behöver, och samtidigt passa på att inköpa lite souvenirer. 😉

Marknadsgatan mot Bollnästorget

Framme vid Bollnästorget hade dagens sponsor Coop ställt upp partytält med sina produkter. Marknadsföringen fokuserade på ekologiska Änglamarksprodukter.

Coop vid Bollnästorget

Där fanns olika aktiviteter också. T ex kunde man bygga ett så högt torn som möjligt med mjölkförpackningar.

Tornbygge med mjölkförpackningar

Eller så fanns det cirkusskola vid Bollnästorgets dansbana.

Cirkusskola

Sydsvenska gårdar finns på ett eget litet område på Skansen. Här en bild på Skånegården. Ett korsvirkeshus med sitt typiska halmtak. En ko  av Svensk Låglandsboskap, som man ofta ser i Skåne, betar fridfullt framför.

Skånegården

Det här var väl något sorts ideal i skånska trädgårdar. Murgröna växer upp längs husväggen, och gångarna kantas av låga och trimmade buxboom-häckar.

Skåneträdgård

Den här roliga labyrinten tyckte jag själv det var roligt att springa i som barn. Jag kunde inte begripa hur man kunde springa runt och först komma till mitten, för att sedan om man sprang i samma riktning några varv till så var man snart ute ur labyrinten. 🙂

Labyrinten

Sakta men säkert har jag närmat mig det som väl var höjdpunkten för den här dagen. Över taket på Restaurang Solliden skymtar jag något som pågår på Sollidenscenen.

Skymtar vid Solliden

Jo, men visst, det är ju  Panetoz som uppträder och sjunger ”Håll om mig hårt”. Med en melodi som verkligen fastnar. Händerna glatt upp i luften. 😀

Panetoz

Ja, det var ju flera artister som uppträdde. Som vi kanske kommer ihåg från skylten som stod vid ingången. Konferenciern Mark Levengood hade dagen till ära iklätt sig en skräddarsydd rosa kostym. En dag som denna, när det var ”gröna Coop” som stod för kulorna, hade det kanske passat bättre med en illgrön kostym istället. 🙂

Mark Levengood

Har man tagit sig upp på det där bergen som huvuddelen av Skansenanläggningarna ligger på, så får man ta sig ner igen. Jag går backarna ner och passerar Galejans tivoli och dansbana (i bakgrunden). Jodå, det finns en liten tivoli-avdelning även på Skansen. 😉

Galejans Tivoli och Dansbana

Fortsätter man lite till, fanns förr ett område med mer exotiska djur. Här fanns både elefanter, pingviner och ett legendariskt apberg. Numera ser apberget ut så här. En ganska övergiven anläggning alltså.

Övergivet apberg

Men det fanns i alla fall något sorts fågelhus där fåglar flög omkring både framför och bakom en glasvägg.

Fågelhus

Skansen-Akvariet startade 1978 och drivs i egen regi av Jonas Wahlström. Förutom fiskar och djur som exempelvis ormar och krokodiler, finns även små apor.

Skansen-Akvariet

Jag var inte inne där denna gång. Men jag försökte ta en bild på ett djur som jag uppfattade som en liten apa, som fanns i en liten inhägnad utanför huset. Jag försökte markera med en pil på bilden var den finns.

Litet djur vid Skansen-Akvariet

Och därmed var det här Skansenbesöket över. Jag beslutade åka med spårvagnen därifrån mot Norrmalmstorg. Här stannar den vid hållplatsen utanför Skansen.

Spårvagn vid hållplats Skansen

Peter

Globen

18 mars, 2016

Det finns en sfärisk byggnad i Stockholm, som är relativt väl känd över världen. Den kallas Globen. 🙂

Globen

Jag vet inte vad man kan likna den som. Den heter ju Globen och då får man väl tro att det är självaste Jordgloben, alltså den som vi också kallar Jorden, Världen, Tellus, Terra etc, som är förebild. 😉

Den är väl mest känd som kalaskula, där man gärna håller till med festliga arrangemang. Oftast inom sport och musik. Många ishockeymatcher har ägt rum här, men också hästtävlingar, motocross och andra sporter med gärna lite showinslag. Och många stora artister har uppträtt i arenan. Själv har jag väl sett ishockey och tennis här, och när det gäller musik kan jag väl från lite olika genrer nämna Paul McCartney, Peter Gabriel och Rolling Stones. Nu i vår kommer Eurovision Song Contest sändas ut över Europa härifrån. 🙂

Eurovision Song Contest 2016

Men idag var det ett annat celebert besök i Globen. På en datormässa som IT-företaget Dustin anordnade. Och celebriteten var självaste ex-statsministern Fredrik Reinfeldt. 🙂

Ämnet för hans föreläsning var: Hur möter vi en värld i förändring? Det är ju den globen vi lever på och vandrar runt på. Så då blev alltså så att Fredrik Reinfeldt talade om Globen i Globen. 😀

Fredrik Reinfeldt pratar om globen i Globen

Den knähukande mannen i förgrunden bar omkring på en stor kamera som det stod TV4 på. Och han ville väl få bästa möjliga vinkeln. Nästan samma vinkel som jag faktiskt. 😉

Som expolitiker numera, kunde Fredrik Reinfeldt ta ut svängarna och åsikterna mera än vad han kunde göra som partiledare för moderaterna. Det var en avspänd och rolig Fredrik Reinfeldt som framträdde.

Avspänd Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt talade länge och väl. Jag tyckte det var så intressant, så jag listar en del av vad han framförde:

  • Världens befolkning förväntas öka starkt de närmaste årtiondena, uppemot 12 miljarder
  • Urbanisering, d v s att människor lämnar sin hembygd och flyttar in i städerna, är en stark trend över hela världen
  • Över hela världen är det kvinnorna som flyttar först och söker förändring, sedan kommer männen efter
  • Sverige har en större befolkningsökning än de flesta andra länder i Europa, genom den stora invandringen
  • Efter London är Stockholm den stad i Europa med störst andel utlandsfödda
  • Människor på flykt vill bo i länder där de tror de kan få komma in i samhällslivet, inte i länder där det är stort motstånd mot invandring
  • Man måste få tillåtas bygga bostäder där folk vill bo och arbeta, man kan inte hänvisa människor att bo någon annanstans
  • Olika planprocesser, byggregler och människor som inte vill ha nya grannar i sin närhet (NIMBY *) fördröjer byggandet
  • Andelen riktigt fattiga i världen har minskat kraftigt de senaste årtiondena
  • Han redogjorde också för bakgrunden till de nuvarande stora konflikterna i Syrien och näraliggande länder

*) NIMBY = Not In My Back Yard (inte på min bakgård)

Många av ståndpunkterna sammanfaller med sådant som jag tidigare hört Hans Rosling framföra. Efteråt var det lite mingel och självklart skulle det tas Selfies. 😉

Selfie med Fredrik Reinfeldt

Även om jag lyfte fram det här föredraget av Fredrik Reinfeldt, så var ju detta bara en enda liten programpunkt som hölls i en liten sidolokal till en mässa som kallades Dustin Expo 2016. Och alltså var arrangerade av datorförsäljningsföretaget Dustin. I den stora mässlokalen inuti själva Globen så hade de flesta stora datorföretagen brett ut sig med sina produkter. Och gärna med lite mässerbjudanden av olika slag. Men några revolutionerande nyheter var det inte, utan mest ytterligare förfining av deras produkter. Så jag fördjupade mig inte så mycket i det.

Dustin Expo

Den stora vita fyrkanten uppe till höger är storbildsskärmen som kallas jumbotronen, som varit omskriven i samband med Globen. Den är numera utbytt och ännu större än den tidigare.

Jag kastade en blick upp mot Globens läktare istället. En del av dem är verkligen placerade högt upp. Totalt ryms knappt 14000 åskådare. Något fler om man även har platser på själva golvet i arenan.

Läktarna i Globen

Innertaket högst upp i Globen ser ut så här.

Innertaket högst upp i Globen

Vi backar ut ur arenan, och så här ser den ut närmast utanför. Vi kan nog se att den har ett sponsrat namn, Ericsson Globe.

Ericsson Globe

Globen invigdes 19 februari 1989. Och lite senare samma vår spelades ishockey-VM i arenan. Tyvärr blev det då ingen medalj för Sverige som kom på fjärde plats, efter dåvarande Sovjetunionen som tog guld, Kanada som tog silver och dåvarande Tjeckoslovakien som tog brons. Desto bättre gick det i Globen ishockey-VM 2013, där det blev guld i finalen mot Schweiz (som alltså tog silver). Det var dessutom första gången på 27 år som en arrangörsnation tog hem ishockey-VM. Brons den gången tog USA i en bronsmatch mot Finland.

Men det har spelats flera ishockey-VM i området. Precis intill Globen ligger Hovet (tidigare Johanneshovs Isstadion), som invigdes 1955 och fick tak 1962. Här ser vi arenorna sida vid sida, Globen till vänster och Hovet till höger.

Globen och Hovet

Hovet är fortfarande en aktiv arena, med t ex både ishockey och konserter. Där ryms 9000 personer och används då man inte räknar med ett fullsatt Globen och vill ha en lite intimare atmosfär.

Hovet

Ytterligare en stor arena har funnits i området. Söderstation för fotboll sommartid och bandy vintertid. Som blev klar 1966, men nedlades 2013. Ersattes då av nybyggda Tele2 Arena, som jag skrev om här. Där Söderstadion låg är det nu bara en stor grusplan. Där ska nu byggas hus istället i finfint läge.

Grusplan där Söderstadion låg

Peter

 

30 år sedan Olof Palme sköts vid Tunnelgatan/Sveavägen

28 februari, 2016

De senaste dagarna har flera olika dokumentärer sänts  i TV om Olof Palme, med anledning av att det är 30 år sedan han brutalt sköts mitt på öppen gata i Stockholm, fredag 28 februari 1986. Under dessa 30 år har skriverierna varit många om olika spår och hypoteser om vem som låg bakom. Olof Palme var en kontroversiell person under sin livstid. Tyvärr är det så att de som sticker ut och vågar ha tydliga åsikter eller märks på andra sätt, ofta blir ifrågasatta som personer. På Olof Palmes tid fanns ännu inte internet. Som har blivit dagens medium för att skriva elaka kommentarer om andra människor. Han hade en vision om att förändra samhället och hur . En vision som inte gillades av alla. I dagens samhälle tycks det för många gälla att samla på sig ”gilla” på nätet. Det är andra tider nu.

Olika människor tänker på olika saker, då de tänker tillbaka på Olof Palmes livsgärning. Många tänker på hans internationella engagemang. Som motståndet mot USA:s krigföring i Vietnam och hans medlingsuppdrag i kriget mellan Iran och Irak. Han blev den första regeringschefen i västvärlden som besökte Kuba efter revolutionen där. Det var inte okontroversiellt i Sverige och många irriterade sig på den förda politiken.

Inrikespolitiskt fördes kampen för ökad jämlikhet. Främst var det då att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan de som hade det bättre och de som hade det sämre. Införandet av löntagarfonder var en del av den politiken, även om det var LO:s idé. Och Olof Palme sägs ha drivit just den frågan högst motvilligt. Den ekonomiska politiken under Olof Palme var problematisk. Marginalskatterna var höga. Inflationen var hög. Men den ekonomiska politiken var det också andra statsministrar som misslyckades med, tills Göran Persson kom och bringade ordning där. En ordning som fortfarande består.

Men det är naturligtvis alldeles hemskt att en person kan stiga fram på öppen gata och skjuta ner landets statsminister. Och att vi inte sedan hade en kompetent polisledning som insåg att här måste det göras avspärrningar direkt. Både för att säkra spår och för att om möjligt stänga inne mördaren inom det avspärrade området. Och radio och tv informerade ingenting förrän efter flera timmar. En förskräcklig händelse följs av förskräckliga omedelbara samhällsreaktioner. Det är en del av att händelsen sitter så djupt i det samhälleliga medvetandet.

ros

Friends Arena

14 november, 2015

Friends Arena ligger precis norr om Mall of Scandinavia, vars invigning jag skrev om igår. Jag passade på att ta några bilder på Friends Arena också, och vi kan väl börja med den här som visar en stor skylt vid arenan som berättar om Stiftelsen Friends.

Friends Arena och Stiftelsen Friends

Jag skriver ut texten på skylten: ”Stiftelsen Friends har i uppdrag att stoppa mobbning inom såväl skola som idrott. Ett viktigt arbete som vi på Swedbank stödjer. Namnet på denna arena är en påminnelse att inget barn ska behöva vara utsatt, ensamt eller mobbat.”

Den 1 april 2006 presenterades planerna för allmänheten att bygga en ny nationalarena för fotboll intill järnvägen vid Hagalundsdepån i Solna. Det var Svenska fotbollförbundet som, med Solna stad och fastighetsbolagen Fabege, Jernhusen och Peab som partners, skulle bygga, äga och driva arenan. Swedbank gick in som sponsor och bygget startade i december 2009.  I mars 2012 meddelade Swedbank att de överlåtit rätten till namnet på arenan till Stiftelsen Friends.

Första matchen på arenan spelades 14 november 2012 och var en vänskapslandskamp i fotboll mot England. Sverige vann med 4-2 och alla fyra svenska målen gjordes av Zlatan Ibrahimović. Ett av målen var en spektakulär cykelspark eller bicykletas (bakåtspark) högt över Englands utrusande målvakt Joe Hart. Från 30 meters håll damp bollen ner i målet och det blev sedan utsett till årets mål 2013 av Fifa (FIFA Puskás Award).

Det började med att Englands målvakt Joe Hart (i röd tröja) sprang utanför straffområdet och i närkamp med Zlatan (i gul tröja) skulle nicka bort en boll, som istället flög rakt upp i luften. Här precis efter Joe Harts nick.

Joe Hart hög nick

När bollen kom ner gjorde Zlatan en snabb bakåtspark mot målet, samtidigt som Joe Hart försökte hinna tillbaka.

Zlatan cykelspark

En annan engelsk spelare (i vit tröja) försökte slå bort bollen vid mållinjen, men det lyckades inte. 4-2 till Sverige. 😀

Bollen i mål

Precis norr om arenan ligger norra Europas största underhållsdepå för tåg. Här utförs flera typer av arbeten. Det kan nämnas verksamheter som hjulsvarv, tömning av toaletter, lokverkstad, vagnhall, skötselanläggning och tågtvätt. Flera olika byggnader finns för detta. Så här ser det ut då man står vid Friends Arena och blickar ut över depåområdet.

Hagalundsdepån

Området där Friends Arena och det tillhörande köpcentret Mall of Scandinavia och kontorsbyggnaderna uppfördes, hette tidigare Dalvägens industriområde.

Friends Arena ägs av Svenska Fotbollförbundet, Solna stad och de fastighetsbolag som dominerar området. Arenan är nationalarena och uppfyller tekniska rekommendationer för internationella fotbollsmatcher. Vid en fotbollsmatch rymmer arenan 50000 åskådare, men vid konserter där det finns ståplatser på planen framför scen ryms upp till 65000 besökare. Man kan skifta underlag mellan grus, gräs och is. Svenska mästerskapsfinalen i bandy har spelats här vid flera tillfällen, och för en vecka sedan var det Monster Jam med hög ljudvolym och ”storslagen motorfest för hela familjen”, och ”ny brutal kamp med nya tuffare utmaningar”, enligt reklamen. Lite stillsammare (?) är kanske AIK:s hemmamatcher i fotboll som också spelas på arenan. 🙂

Peter

Rockfolket firar Västertorp 60 år

5 september, 2015

Då och då är det något förortscentrum som har jubileum. Och jag såg i tidningen att idag var det Västertorp som firade 60 år.

Tidningsannons om firande av Västertorp 60 år

Kollar man lite bakgrundsfakta, så kan man se att stadsdelen Västertorp i huvudsak byggdes åren 1949-1954 och 1955 invigdes Västertorp Centrum, och det är det man nu firar. Större delen av butikerna ligger längs Störtloppsvägen, och inför firandet stängde man av biltrafiken.

Störtloppsvägen i Västertorp avstängd under 60-årsfirandet

Västertorp ligger i de sydvästra förorterna, och dit var det förortsspårvägslinjer. Till att börja med var det en anslutningsbusslinje som Västertorpsborna fick åka med, men 30 december 1952 var spårvägen förlängd till Västertorp. Det var linje 17 som gick från Södermalmstorg vid Slussen. Några år senare 22 november 1954 blev linje 14 från Fridhemsplan till Västertorp huvudlinje, medan linje 17 blev högtrafiklinje. De gick på egen banvall och på de broar över Störtloppsvägen som skymtar upptill på bilden ovan. Strax väster om broarna anlades en vändslinga för spårvagnarna. Vändslingan är sedan länge borttagen och har ersatts av en gräsmatta, som man kan se norr om tunnelbanestationen i Västertorp, här till höger i bild.

Västertorp, tidigare vändslinga för spårvagn norr om nuvarande tunnelbanestationen

Söndag 5 april 1964 invigdes röda linjen på tunnelbanan och tunneltåg började här i Västertorp köra på samma spår som spårvagnarna tidigare gick på. Tunnelbanan fick också överta linjenummer 14 till Fruängen. Här en bild över Störtloppsvägen tagen från tunnelbanan idag, samma bro som i den tidigare bilden alltså.

Västertorp Centrum längs Störtloppsvägen norr om tunnelbanebron

Precis framför höghuset kan vi se en vit trailer uppställd. Det är den scen från vilken artisterna som firar denna dag uppträder. Så här ser scenen ut framifrån. Till vänster i bilden lyckades jag också få med en av de typiska skulpturerna som det finns ett drygt 20-tal av placerade runtom i Västertorp. 🙂

Västertorp, scenen med uppträdandena

Det blev lite roligt med barnet i barnvagnen närmast, som verkar tycka att det finns intressantare saker att titta på än det som man ser (och hör) från scenen. 😉

Ja, det är ju självaste Rockfolket som uppträder. Jag smyger lite närmare för att få en lite bättre bild. Det är väl nästan så att det här gänget också kan fira 60-årsjubileum. 😉

Rockfolket uppträder i Västertorp

Men så är det ju inte, det har i omgångar skett generationsskiften även i Rockfolket. Men det har skett successivt så det finns ändå kopplingar till det ursprungliga gänget. Jag har faktiskt sett det här bandet en gång tidigare, men då var det Leif Burken Björklund, Bertil Bertilsson och Rock-Ragge som var de stora stjärnorna. Senare tillkom även Rock-Boris och Rock-Olga.

Nuvarande medlemmen Kåre Ljunggren har varit med sedan ungefär 15 år tillbaka, medan resten av medlemmarna tillkom runt 2012. Här är deras hemsida. Vi kan väl ta namnen på de som är med idag och lirar på bilden ovan då. Längst till vänster Kalle Åmark på keyboard, sedan Bosse Persson med gitarr och snack, Kåre Ljunggren på trummor, Lars Karlsson bas och Bosse Perssons svärson Erik Svadling på gitarr. Och sjunger gör de allihopa. Även om de här snubbarna inte är lika välkända som de tidigare medlemmarna, så har de i alla fall som musiker kompat på en del melodifestivallåtar och annat.

Molnen hängde tunga på himlen och några små regndroppar letade sig ner mot marken, men som tur var öste inte regnet ner. Desto större ös var det på scenen, där gubbrockarna körde alla gamla klassiker för den också ganska åldriga publiken. Det är ju också ganska åldrig befolkning i den gamla förorten Västertorp. För att öka trycket ytterligare drog de till med lite rökridåer. 😉

Rockfolket kör så det ryker

Nu när jag tittar på bilden så ser det nästan ut som om medlemmarna duckar lite för röken. De ser det väl som ett nödvändigt inslag i en riktig rock-show, men de ser nästan lite bortkomna ut. 😉

Då såg det ut som att de tyckte det var roligare att köra några rejäla rock-poser. Här rejält fotograferade också. 😀

Rockfolket kör rockposer, så att alla ska få sitt :)

Till sist en bildvinkel där man ser både Rockfolket och i bakgrunden tunnelbanan på samma bro som jag tog en bild ifrån och visade tidigare.

Rockfolket rockar i Västertorp med tunnelbanan i bakgrunden

Peter

Lyrik på buss 73

10 maj, 2015

I helgen har några svenska författare åkt buss 73 och läst upp lyrik och små berättelser för dem som följde med. Det var Björn Ranelid, Sigge Eklund, Mian Lodalen, Daniel Boyacioglu, Viveca Lärn och Sandra Beijer.

Av dessa är det bara Viveca Lärn jag läst något av. Nämligen hennes böcker om Mimmi, Eddie, Maxon Jaxon och personerna runt dem. Jag tyckte om hur fint de var skrivna och det var intressant hur handlingen kunde växla mellan de olika huvudpersonerna och deras respektive liv. När böckerna kom ut hette förstås författaren Viveca Sundvall. Spelar roll! 😉

Man fick boka biljett i förväg om man ville åka med, och då valde jag att boka en tur med just Viveca Lärn. Det hela var ett event för att marknadsföra en elhybridbuss som satts i trafik på linje 73 i Stockholm. Eftersom det är en hybrid, så finns också en dieselmotor som kompletterande drivkälla. Elmotorn har effekten 120 kW och dieselmotorn 177 kW. Själva bussen är tillverkad av Volvo (modell 7900H), och laddstationer vid bussens ändhållplatser Ropsten och Karolinska Institutet har installerats av Siemens och Vattenfall. Och som grädde på moset så kommer elen givetvis från vindkraft. 😉

Därför kom det sig att jag begav mig till Ropsten för att åka med denna buss tillsammans med Viveca Lärn. 🙂

Ropsten är en av ändstationerna för tunnelbanans röda linje. Det var nog tänkt en gång i tiden att den skulle förlängas till Lidingö och faktiskt ändå bort till Vaxholm, men det var väl lite väl högtflygande planer. Själva tunnelbanestationen är kanske på sitt sätt också högtflygande, eftersom den är belägen högt över marknivån. Det var en förberedelse för att tunnelbanan skulle kunna fortsätta ut mot en bro över vattnet över till Lidingö. När man står på själva tunnelbaneperrongen ser det ut så här när man tittar ner mot bussterminalen, där bl a bussarna mot Lidingö avgår. Vi ser också bron för biltrafiken i bakgrunden.

Ropsten, bussterminalen sedd från tunnelbaneperrongen

På en av hållplatserna står den här bussen och hämtar energi. Bussen har kört in till en anordning ovanför bussen, och den röda ställningen har sänkt sig ner och kopplat ihop sig med bussen. Där strömmar elen ner till batterierna i bussen. Ny laddteknik gör att bussen kan snabbladdas på bara några minuter med den elenergi som behövs för att ta den till andra ändhållplatsen och laddstationen där.

Electric Hybrid-bussen får ny energi

Här tittar vi lite närmare på själva laddningsanordningen vid hållplatsen.

Laddanordningen

Än så länge är bussen tom på passagerare. Men strax utanför tunnelbaneentrén står ett gäng och väntar på att kliva på bussen. Mitt bland dem står Viveca Lärn i blå kappa. 🙂

Viveca Lärn står och väntar på bussen

Så har bussen laddat klart och kört iväg från laddningsstationen, gjort en u-sväng och kör fram till det där väntande gänget.

Electric Hybrid-bussen på ingång

Och så stannar den och Viveca Lärn & Co får kliva ombord på bussen. 🙂

Viveca Lärn kliver ombord

Här ser vi bussen framifrån, och framför den en av reklamskyltarna för de här författarfärderna. Vi kan kanske skymta Viveca Lärn näst längst till höger på ´trottoarprataren’, som den här typen av skyltar kallas. Ovanför bussen ser vi den mäktiga tunnelbanestationen Ropsten, som väl här snarare borde kallas högbanestation. 😀

Lyrikbussen i närbild

Än så länge så får inte vi andra vanliga passagerare kliva ombord på bussen. Den åker iväg någonstans först. Jag som var tidigt på plats såg att även Viveca Lärn var tidigt på plats i Ropsten. Hon stod en bit bort med sin mobiltelefon, så jag förstår ju att även hon tagit sig till platsen själv på något sätt till eventet. Och nu skulle det säkert göras en del förberedelser innan hon och bussen var redo för de bokade passagerarna. Under tiden kunde man ta en kopp kaffe och kaka om man ville under ett partytält som Vattenfall ställt i ordning.

Kaffe hos Vattenfall

Bussen kom i alla fall tillbaka efter en stund, och då fick vi andra kliva på bussen vid hållplatsen. Viveca Lärn stod framme vid förarplatsen och tog alla personligen i hand och önskade välkommen ombord. Så även mig förstås. 😉

Viveca Lärn tar i hand och hälsar välkommen

Så var det då dags för Viveca Lärn att göra sitt lilla framträdande. Även om själva eventet kallades Lyrik på buss 73, så var det snarare en liten berättelse som Viveca Lärn framförde. Det var en originalberättelse hon skrivit för tillfället ifråga, om en liten nyfödd gosse som hette Simon och personerna runt omkring. Men hon sade att det fanns element med från sådant som hon tidigare skrivit.

Viveca Lärn läser sin berättelse

Så där stod hon vid barnvagnsplatsen mitt i bussen och läste sitt lilla stycke, medan bussen tyst och mjukt körde runt i omgivningarna runt Ropsten. Så en reguljär busstur var det ju inte riktigt. Men åhörarna blev nöjda och så här glad såg Viveca Lärn ut efteråt.

Viveca Lärn blir fotograferad

Självklart blev det tillfälle till mer fotograferande då. Innan det här tillfället hade jag faktiskt sett bussen i trafik på Odengatan på linje 73. Men då skymtade jag den bara som hastigast, men nu fick jag ju tillfälle att provåka den också. Liksom Viveca Lärn. 😉

Peter

Norra Länken invigs mellan Norrtull och Värtahamnen

30 november, 2014

Jo men visst är det så! Detta imponerande, ifrågasatta, fördröjda, påskyndade och till viss del ormlikt absurda gigantiska jättevägbygge inviger mellan Norrtull och Värtahamnen. 🙂

Planer fanns redan på 1960-talet då Essingeleden invigts (1966-1967 i två etapper) att fortsätta österut. Först mot Valhallavägen, sedan mot Värtahamnen. En första förlängning av Essingeleden mellan Tomteboda och Norra Stationsgatan invigdes 1970, och kom att kallas Pampaslänken. 1991, över 20 år senare, invigs en förbindelse mellan Essingeleden och Norrtull och Pampaslänken till Norra Stationsgatan reduceras till avfart mot en lokalgata. Båda dessa förlängningar av Essingeleden kan sägas vara första etapper av den ursprungligen planerade Norra Länken

1995 kom det s k Dennispaketet med diverse trafikutbyggnader, bl a då Norra Länken. Men beslutet överklagades och 1997 upphävde Regeringsrätten beslutet eftersom det bl a ansågs medföra för stora ingrepp i parkområdena som passerades. 2001 togs nya tag genom förhandlingar mellan de politiska partierna, men man nådde inte fram till någon uppgörelse. I april 2006 gavs slutligen klartecken att återuppta byggandet, och sedan dess har det rullat på. Faktiskt i så pass god fart att man blivit färdig ett år tidigare än man då planerade. Så det är därför man kan säga att Norra Länken först blev rejält fördröjd, men sedan i spurten påskyndad. 😉

Jaha, det är dags för en liten illustration av vad det är som kommer att öppnas. Här kommer en karta med de delar av Norra Länken som nu öppnas, komplett t o m med tunnelnamnen. Med tanke på det gigantiska projektet så kan man ju inte kalla tunnlar för sådant futtigt som t ex Myrtunneln, Bitunneln eller Myggtunneln, utan storslaget ska det väl vara. Därför slår man till med t ex Galaxtunneln, Stjärntunneln, Rymdtunneln, Soltunneln och Planettunneln.

Norra Länken, karta med tunnelnamn

Klicka på bilden för större karta

Det ser ju färgglatt och grant ut. Man ser att det är heldragna linjer mellan Norrtull, Roslagstull och Värtahamnen, medan det är lite mer prickat till vänster bort mot Essingeleden. Där är det inte riktigt klart ännu, så man får dras ett tag till med provisoriska dragningar. Det framgår lite bättre på följande karta där pilar anger hur man ska köra inledningsvis. Jag kommer ta bilder idag från alla de fyra numrerade punkterna på kartan. 😉

Norra Länken, karta med körriktningspilar

Klicka på bilden för större karta

Ja, där ser vi ju väldigt tydligt var platsen för invigningen är. De blå pilarna visar de delar av Norra Länken som nu verkligen invigs i skarpt läge. De röda pilarna visar de vägar man än så länge får ta innan bygget är helt klart. Det saknas alltså ännu direktförbindelse mellan Norra Länken och Essingeleden. Man får ett litet tag till krångla sig fram på lokalgator däremellan.

Det kan vara lämpligt att lägga ihop de båda kartorna för att få en mer sammanhållen bild av nuläget. Sagt och gjort. 🙂

 

Norra Länken, ihopredigerade kartor

Jag har där lagt till en lite förtydligande text om var den temporära förbindelsen mellan Norra Länken och Essingeleden kommer att gå. Och så har jag noterat två stumpar som antyder var en förlängning till en framtida Österled kommer att ske. Där är i nuläget ingenting klart. Det handlar mycket om dragkamper i olika politiska församlingar om man ska satsa resurserna på bättre vägförbindelser eller kollektivtrafik eller båda delarna. Det blir anledning att återkomma till detta.

😀

Jaha, efter denna lilla förövning var det dags att kolla om verkligheten överensstämmer med kartan. 😉

Jag visste ju att invigningsceremonierna skulle börja kl 13 i Hagaparken, men de tänkte jag hoppa över och istället försöka vara på plats då trafiken skulle släppas på kl 14. Jag tyckte att Norrtull kunde vara en lämplig plats att börja på, eftersom jag åkt förbi där så många gånger och sett att de ständigt håller på och jobbar där med vägarna. Det visade sig dock att det var lite mer krångligt än beräknat att ta sig dit så när klockan var två så var jag fortfarande på väg. Jag passade på att ta några bilder som lite grann visar att det minsann byggs där fortfarande. Jag står alltså vid Norrtull öster om E4 och strax norr om viadukten för järnvägen bort mot Värtan och tar en bild västerut mot Essingeleden. Vi ser i mitten köbildning av bilar som precis kört av Essingeleden. Det dröjer som sagt ett tag till innan Essingeleden kopplas ihop med Norra Länken.

Vid Norrull västerut mot Essingeleden

Jag lite längre norrut och då kunde jag ta en ny bild västerut, men denna gång ser vi byggnaderna vid Karolinska Sjukhuset och så kan vi kanske skymta Eugeniatunneln också.

Vid Norrull västerut mot Karolinska-området

Då jag en liten bit till, såg jag ett gäng bussar stå parkerade vid sidan om och bestämt så hörde jag en högtalare mullra lite längre bort. Det var inte helt lätt att höra vad som sades, men plötsligt hörde jag något som jag kunde uppfatta: ‘Fem, fyra, tre, två, ett, mummel…’. Jag förstod ju att det var nedräkning tills trafiken släpptes på. Jag kollade vad klockan var och den var 14:05. Så då kom trafiken i tunnlarna till Norra Länken igång! 🙂

Jag skyndade mig en aning bort mot vad jag såg var ett scenbygge. Och precis innan jag kom fram hann jag uppfatta en man som vinkade åt folkmassan, och det var ingen mindre än Kungen. Ja, folkmassa och folkmassa, det är kanske att ta i, jag hann ta en bild från sidan precis innan Kungen försvann så där ser man ju hur stor den är. Folksamling är kanske en bättre beskrivning. Jag hann också se att det var Kronprinsessan Victoria i den långa vita kappan. På bilden kan man skymta Kungen stå längst fram på scenen och vinka, medan Kronprinsessan är lite skymd på bilden.

Kungen vinkar till folket i Hagaparken

Förresten är väl både Kungen och Kronprinsessan välbekanta med området. Kungen växte ju upp i Haga Slott alldeles i närheten, och Kronprinsessan Victoria bor ju där nu.

Jag hann lite snabbt ta en bild till innan de försvann ut i kulisserna.

Kungen och Kronprinsessan skyndar bort

Och lika snabbt försvann jag bort mot tunnelnedfarten vid E4 söderut mot Norrtull. Så här såg det ut några minuter efter trafiken släpptes på. Jag befinner mig ungefär på den plats som är märkt med siffran 3kartan upptill.

Tunnelnedfarten vid E4 söderut mot Norrtull

Strax innan tunnelnedfarten såg jag att de ännu inte hunnit peka om vägskyltarna. Ska man mot E20-färjan i Värtan mot Finland så ska man ju ligga i mittfilerna för att komma ner i Norra Länken, men här pekar skyltarna att man ska svänga av till höger för att komma dit, men det var ju förhållandet innan Norra Länken öppnade.

Skyltar pekar fel innan Norrtull

För bilisterna rådde dock ingen tvekan om att de skulle hålla sig i vänsterfilerna/mittfilerna när de skulle ner i Norra Länken. Vid Haga Norra kunde jag redan se att det tätnade på mot tunnelnedfarten, så det var många som var sugna att ge sig ner i tunnlarna och provåka. 😉

Köerna tätnar vid Haga Norra söderut

Nu var det dags för en liten förflyttning. Bort mot andra sidan av den nyöppnade länken, nämligen vid Värtan. Vid Tegeluddsvägen bort mot Lidingövägen såg det ut så här.

Skyltar vid Tegeluddsvägen mot Lidingövägen

Här ser det ut som om man ska svänga vänster för att komma ut till E4. Fast det var den gamla sträckningen som gick på Valhallavägen genom stan bort mot Roslagstull och Norrtull. I själva verket ska man svänga HÖGER vid korsningen, och då är det skyltat så här, nämligen alldeles korrekt. 🙂

Skyltar vid Värtan

Visst ska man göra vänstersväng ner mot tunnelinfarten för att komma ner i Norra Länken och bort mot E4. Vi kanske kan ana den rondell man ska ge sig in i först. Och vi ser de mäktiga byggkranarna i bakgrunden där det ska skapas en helt ny stadsdel, som visst ska kallas Norra Djurgårdsstaden. Den här bilden är tagen nästan exakt vid den plats som är markerad med siffran 1kartan ovan.

På nästa bild ser vi rondellen från en annan vinkel, mer norrifrån. Vi ser rampen upp från tunneln som ligger till vänster om bilden, och ovanför rondellen ser vi tunnelbanebron. Allra närmast ser vi industrispåret till Värtan, som är samma järnväg vi såg på en bro vid Norrtull på den första bilden ovan. Det börjar skymma nu så det blir svårare att ta bra bilder.

rondellen-vid-vartan-med-tunnelbanebron-ovanfor

Jag vrider mig åt vänster och försöker komma åt att ta en bild av själva tunnelnedfarten. Men det är svårt för det är inhägnat industriområde där. Men jag gör ett litet försök i alla fall. Allt trafik på bilden är antingen på väg ner i Norra Länken eller kommer precis upp från den.

Tunnelnedfarten vid Värtan norrut

Så är det dags att förflytta sig till Frescati som är märkt med siffran 2kartan ovan. Här är tunnelnedfarten till Norra Länken söderut från Roslagsvägen. Det har ju blivit mörkt nu, men det går nog att se att även här är tunnelnedfarten i mitten. Man har fått sänka hastigheten till 30 med elektroniska skyltar. Fortfarande är det Norra Länken som lockar bilisterna allra mest just nu. 😉

Tunnelnedfarten vid Frescati söderut

En plats återstår och det är den tunnelnedfart som är markerad med siffran 4kartan ovan. Den är vid Roslagstull, och här är det köbildning framför trafikljusen med bilar på väg upp ur tunneln.

Tunnelnedfarten vid Roslagstull

Jag gick lite närmare och kunde ta en närbild på tunnelnedfarten vid Roslagstull.

Tunnelnedfarten Roslagstull i närbild

Nu hade jag fått bilder invigningsdagen från alla de fyra numrerade punkterna som fanns på kartan inledningsvis. Så det var dags att avsluta dagen och få upp bilderna här. Då kunde jag se att Vägassistans var på plats vid Valhallavägen. Så beredskapen var stor i den händelse det skulle inträffa någon olycka, soppatorsk eller liknande störning denna första dag som tunnlarna i Norra Länken togs i bruk. 🙂

Vägassistans vid Valhallavägen

Precis när jag klivit på tunnelbanan för att ge mig hemåt och kunna fixa med de här bilderna, så klev också Herman Lindqvist med sällskap på, och han satte sig mittemot mig. Det var ju ett litet kul sammanträffande, eftersom han ju var delaktig i undervisning om Sveriges historia för den person som omnämndes i början, Kronprinsessan Victoria. Och då blev på något sätt cirkeln sluten och då är det lagom att avrunda och posta det här. 😀

Peter

Jakten på Black Friday

28 november, 2014

I flera dagar nu har det annonserats från alla möjliga håll om Black Friday denna sista fredag i november och vilka häpnadsväckande priser det ska ge. Låga alltså. 😉 Detta med Black Friday är inte något jag känner igen sedan tidigare, så jag kollade upp lite vad det kommer ifrån. Och då är det tydligen så att fjärde torsdagen i november är Thanksgiving Day i USA. Det är ju den stora kalkonätardagen vet jag ju sedan tidigare. Jag har ju sett även Kalle Anka äta kalkon den dagen och det känns ju inte som det mest naturliga för en anka att ställa på bordet kanske. I de tidiga Kalle Anka-serierna var inte allt så urvattnat och slätstruket och det finns en ganska rolig och snudd på satirisk bild där man ser Kalle och knattarna sitta runt en kalkon och så frågar en av knattarna om det är någon de känner. 😉

Anyone we know??

Jahaa…. men hur är kopplingen till Thanksgiving Day då? Jo, eftersom den infaller fjärde torsdagen i november så blir fjärde fredagen i november klämdag i USA. Och då blir det kick-start på julhandeln, medföljande köer, trängsel och trafikstockningar. Så det är liksom en dag som märks där. Ja ha, och så tänkte ett gäng handlare i Sverige att det där kan ju användas för att pumpa ut ännu en rea bland all kvällsrea, morgonrea, nattrea, sommarrea, mellandagsrea, sportlovsrea som travas ovanpå varandra.

Alltså, ut i vimlet för att se om de där Black Friday verkligen var något att hänga i julgranen (eller lägga under den). Det allra första påtagliga tecknet såg jag utanför PUB vid Hötorget. Såg helt OK ut faktiskt.

Black Friday vid PUB

Jag var faktiskt aldrig in och kollade. Det stod ju tydligt att det var 25 % off. Hisnande? Inte riktigt, men godkänt iaf.

Inte så långt därifrån finns Webhallen. Hur verkade det där då?

Black Friday Webhallen

Ja, där ser vi ju att toppnyheten är Destiny Limited Edition som är nedsatt med 250 kronor till 549 kronor. Jag vet inte om jag kan säga att det är sådär väldigt omtumlande.

Vi drar oss vidare mot Media Markt vid Gallerian. Skylten ner mot deras butik ser lovande ut. Den är ganska rejäl så det verkar utlova en rejäl Black Friday.

Black Friday Sale

Visst, det finns ganska gott om skyltar med Black Friday inne i butiken, men rean är inte så överväldigande här heller. 😉

Black Friday Media Markt

Visst är det mycket folk i rörelse. Men det måste ju inte ha direkt med Black Friday att göra. Det kan ju ha att göra med att det är mindre än en månad kvar till jul och julhandeln är i full gång. Dessutom är det lönevecka och lönehelg och då är då brukar det toppa i handeln alla månader under året. Jag har lite känslan av att handlarna vet att folk har mycket pengar på sig en sådan här dag, och också är beredda att spendera dem på julklappar. Så man sänker lite försiktigt så kunden ska känna sig nöjd, och så kan handlaren själv känna sig lite nöjd med affären! 🙂

Roligt förresten att precis när jag skriver det här så ser jag ett inslag i TV4-nyheterna om Black Friday. Precis samma skylt jag återgav nyss flimrar förbi där också. Jag får veta att förra året då svenska handlare började med det här så var det var tionde handlare som var med. I år är det var femte handlare, som det verkar. Det kanske är en växande trend.

Jag gör en sista liten sväng, och då faktiskt, utanför Bengans skivbutik på Drottninggatan så såg jag rejält med folk. Där verkar det vara riktig fart på Black Friday. 🙂

I vimlet vid Bengans skivbutik

Så jag kikar in och, ja men titta, där står ju Torsten Flinck och sjunger! Med varm och djup röst och med ackompanjerande musiker så låter det riktigt bra! 🙂

Torsten Flinck tar ton

Torsten Flinck tycker jag mycket väl kan få vara en bra representant för Black Friday. Jag utgår ifrån att det fanns skivor till försäljning i butiken också, med chans till signering. Men det här var iaf en sorts kul happening.  Så hittade jag min Black Friday till slut. 😀

Peter