Posts Tagged ‘Samhälle’

Storstadsåtgärder Stockholm, om nya spår i Sverigeförhandlingen

30 mars, 2017

Jag har skrivit om Sverigeförhandlingen förut, länkar:

https://stockholmiana.wordpress.com/2015/11/26/sverigeforhandlingen/

https://stockholmiana.wordpress.com/2015/12/01/sverigeforhandlingen-och-stockholm/

https://stockholmiana.wordpress.com/2016/02/08/forhandling-om-nya-spar-och-ostlig-vagforbindelse

Nu har man kommit överens mellan Stockholmsregionen och staten vilka nya spårförbindelser man ska anlägga, hur många bostäder som byggas i anslutning till dem, och hur satsningen ska finansieras. Här länkar till information direkt från Sverigeförhandlingen:

Stockholmsregionen

Faktablad

Sverigeförhandlingens karta över vad som ska byggas (klickbar):

Storstadsåtgärder Stockholm, presenterat 30 mars 2017

I korthet anges att ca 100 000 bostäder ska byggas ungefär enligt följande (själva den formella beslutsprocessen återstår):

Stockholms stad: 48 500 bostäder

Huddinge kommun: 18 500 bostäder

Täby kommun: 16 200 bostäder

Vallentuna kommun: 5 650 bostäder

Österåkers kommun: 7 020 bostäder

Solna stad: 4 000 bostäder

De nämnda kommunerna, Stockholms läns landsting, staten och höjningar av trängselskatten kommer att finansiera satsningen. Det står också att samtliga kollektivtrafikobjekt kommer att vara projektstartade senast 2026, men om möjligt något tidigare. Sedan tar det förstås ytterligare ett antal år att bygga klart. Så det är långsiktiga satsningar det här för att koppla ökat bostadsbyggande till kollektivtrafiksatsningar för den snabbt ökande befolkningen i Stockholms län.

Ytterligare projekt som Östlig förbindelse för biltrafiken jobbar Sverigeförhandlingen med, och resultatet av de förhandlingarna kommer att presenteras senare.

Riksdagshuset

25 mars, 2017

Sveriges Riksdag håller till i Riksdagshuset, som finns på Helgeandsholmen i Stockholm. De har en egen webbplats också, som inte bara beskriver riksdagens arbete och våra folkvalda, utan också innehåller Sveriges lagar.

På Öppet hus kan man få inblick i hur det ser ut på insidan, och det fanns också riksdagsledamöter på plats för informera och svara på frågor.

Öppet hus i riksdagen 25 mars 2017 Program

Så här ser riksdagshuskomplexet ut söderifrån, från Gamla Stan sett. Den vänstra byggnaden uppfördes ursprungligen Riksbanken, som 1976 flyttade ut till ett nybyggt hus vid Brunkebergstorg. Den högra och större byggnaden byggdes för dåvarande tvåkammarriksdagen. Den hade införts 1867 och då ersatt den gamla ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder som då funnits i flera hundra år. År 1888 beslutade man om bygget och 1905 var de klara för inflyttning.

Riksdagshuset

Så här ser det ut på Riksgatan mellan de båda byggnaderna. Valvet tvärs över gatan längre bort i bilden har överst en gångbro mellan dem. Den vänstra byggnaden kallas numera västra riksdagshuset medan den högra kallas östra riksdagshuset. Till vänster är det köande som väntar på säkerhetskontrollen för att få komma in i riksdagshuset. Den är av den vanliga typen med väskor man får lämna ifrån sig i lådor på ett band och som scannas, medan man själv passerar igenom en portal som reagerar på metalliska föremål.

Riksgatan

Jag fick tips om att gå runt det högra huset istället, där det skulle vara en ingång med kortare kö. Och då kom jag in i västra och ursprungliga riksdagshusets entré. Så här ser trappan ut upp till de båda kamrarna.

Gamla trappan upp till riksdagens kamrar

I programmet finns en skiss över de båda kamrarna. Översta delen av skissen, som har lite svagare färg, visar den nuvarande riksdagskammaren, men den kommer vi till lite senare. 🙂

Riksdagshuset ritning

Klicka för större format

När man kommit uppför trappan, finns gamla förstakammarsalen alltså till höger. Ledamöterna där var en privilegierad elit som valdes indirekt genom landstingen och de största städerna. Överhuset kan man kanske kalla det, och det existerade ända fram till 1970 faktiskt, då tvåkammarsystemet avskaffades och vi fick en enkammarriksdag.

The former First Chamber

Och så här ser det ut inne i själva förstakammarsalen.

Förstakammarsalen

Så här såg voteringsknapparna och mikrofonerna ut på bänkplatserna för ledamöterna. De användes alltså fram till 1970.

Bänkplats

Går vi ut ur förstakammarsalen och blickar ut över trapphuset så ser vi mitt i bilden ingången till andrakammarsalen på andra sidan. Till vänster alltså när man kommer uppför den stora trappan.

Trapphuset mellan gamla förstakammarsalen och andrakammarsalen

Så här ser andrakammarsalen ut. Ledamöterna till andra kammaren utsågs genom allmänna val. Men den lika rösträtten var inte fullt genomförd förrän 1921.

Andrakammarsalen

Det finns även mindre rum vid sidan om. Så här ser ett utskottsrum ut, där ett av de 15 utskotten sitter. I varje utskott sitter 17 ledamöter, som speglar mandatfördelningen i riksdagen.

Utskottsrum

På 1960-talet bestämde man sig för att avskaffa tvåkammarriksdagen och istället ha en enkammarriksdag som i sin helhet utsågs genom direkta val. Vid sitt avskaffande hade första kammaren 151 ledamöter och andra kammaren 233 ledamöter, vilket sammanlagt blev 384 ledamöter. Det var ju riksdagen själv som beslutade om detta, och för att få igenom förslaget kunde man ju inte minska antalet ledamöter alltför mycket, eftersom många riksdagsledamöter då hade blivit arbetslösa. Man lyckades i alla fall få ner antalet till 350 ledamöter, vilket ändå är ett förhållandevis stort antal jämfört med vårt lands storlek och andra länders parlament.

Så många ledamöter fick inte plats i någon av de befintliga kammarsalarna, så därför flyttades riksdagen under åren 1971-1983 till Kulturhuset i Stockholm. Plenisalen blev senare teatersalong för Stockholms Stadsteater.Jag har tidigare skrivit om Kulturhuset här. Jag visar igen en bild på Kulturhuset.

Kulturhusets fasad

Redan 1973 råkade man ut för det besvärliga läget att båda blocken fick lika många mandat, 175 mot 175. I många omröstningar blev det lika röstetal och då fick lotten avgöra. Man fick dras med denna jämviktsriksdag till 1976. För att inte samma jämviktsläge ska inträda igen, så minskade man därför antalet ledamöter till nuvarande 349.

Det var inte förrän 1975 som man utrett klart hur man skulle ordna den permanenta lösningen för riksdagen, och man fattade det definitiva beslutet att flytta tillbaka till Helgeandsholmen. Man bestämde sig för att bygga om det tidigare riksbankshuset och lägga på ytterligare en våning med en kammare tillräckligt stor för att alla 349 ledamöterna skulle få plats. Vi skymtade den inledningsvis då jag visade en bild på nya och gamla riksdagshuset sida vid sida. Men så här ser den inglasade påbyggnaden ut västerifrån, med plenisalen överst i gamla Riksbankshuset.

Nuvarande riksdagshuset

Raskt förflyttar vi oss upp i det där ”glashuset” och tar en bild ut genom ett av de där fönstren i motsatt riktning istället. Lite till vänster i bilden ser vi Stadshuset, där de folkvalda i Stockholms stad sammanträder. 🙂

Utsikt från Riksdagshuset, mot väster

Vänder vi oss om 180º kan vi gå ut till åskådarläktaren i riksdagens plenisal. Där har vi också en sorts utsikt. 😉

Utsikt från åskådarläktaren

Det är uppenbart att det händer grejer där nere. Jag går ner och fram till talmanpodiet. Där står bland alla ungdomar riksdagsveteranen Barbro Westerholm (L) och riksdagens talman Urban Ahlin (S) (med handen tryggt på ryggstödet till sin stol) och förbereder sig för en liten frågestund som är en programpunkt för dagen.

Talmanspodiet

Det kan kanske vara lite roligt att se den apparatur som talmannen har framför sig. Den klocka vi ser till vänster i bild räknar ner tiden till noll för varje talare. Det är ingen som talar när bilden tas, utan det är nog någon som har lekt lite med knapparna. 😀

Talmannens apparatur

Och så här ser det ut från talmannens plats om man blickar ut i plenisalen. Upptill ser man de stora glasfönstren jag nämnde tidigare, och strax nedanför mitten i bilden skymtar man den talarstol som man brukar se i tv-sända debatter från riksdagen.

Från talmannens plats

Det drog alltså ihop sig till en liten frågestund. Och för att inte för många skulle trängas i plenisalen, så släppte man bara in så många att alla fick varsin sittplats på någon av riksdagsledamöternas platser. De som kom lite senare fick istället bege sig upp till riksdagens åhörarläktare som jag visade tidigare. Det råkade bli så att jag fick sitta på riksdagsplats nr 344, som tillhör Stig Henriksson (V).

Riksdagsplats 344

Jämför vi med bilden från bänkplatsen i förstakammarsalen ovan, så ser vi att det var inte så många knappar här. Så här ser det ut när riksdagsman Stig Henriksson blickar ut över sina riksdagskolleger. Bilden är tagen när den lilla frågestunden har börjat. 🙂

Riksdagens plenisal

Jag kom alltså att sitta långt bakåt, så det kan vara lite svårt att se detaljerna. På väggen bakom kan vi kanske skymta de två U-formade voteringstavlorna, som visar med lampor i olika färger hur riksdagsledamöterna röstat. Vi kan kanske också se att det sitter två kameror på väggen, som används för tv-sändningar. Under kamerorna sitter två skyltar som räknar ner tiden för de som talar. Även under den här frågestunden så var de delvis påkopplade, dock inte hela tiden av någon för mig okänd anledning. Det var gjort så att framför talmannen Urban Ahlin så satt det en representant för vart och ett av de 8 riksdagspartierna.

Den som ville ställa en fråga fick göra det i en mikrofon som bars omkring, och frågan fick ta högst en minut. Frågan skulle ställas till en av riksdagsledamöterna som då hade en minut att svara. Sedan var det dags för en ny fråga. Om någon höll på för länge så klubbade Urban Ahlin av vederbörande. Om det var något av partierna som fick för få frågor, så styrde Urban Ahlin om så att nästa fråga skulle ställas till ett specifikt parti. Lite drygt en timme varade frågestunden. Det var trevligt att se att så många ungdomar och människor med invandrarbakgrund tagit sig dit och ställde intressanta frågor. Riksdagsledamöterna gav också tydliga och bra svar, och gled inte undan och började prata om något annat, som man tyvärr alltför ofta får se i tv-debatter. Den som ville kunde också prata direkt med representanter för de olika partierna, som fanns här och där på olika ställen i byggnaden. 🙂

Sverige 10 miljoner, Stockholms län 2,3 miljoner, Stockholms stad 0,9 miljoner

20 januari, 2017

Sverige 10 miljoner, Stockholms län 2,2 miljoner (länk), Stockholms stad 0,9 miljoner. Ja så många invånare är vi just nu. Idag fredag 20 januari 2017 blev vi 10 miljoner i Sverige, vilket uppmärksammats av Statistiska Centralbyrån på en särskild sida som tickat fram. Siffrorna för Stockholms län och Stockholms stad är inte lika uppdaterade och några månader äldre, men är i alla fall hämtade härifrån.

SCB publicerar också en bild över befolkningsutvecklingen i Sverige:

SCB - Sveriges befolkningskurva

Det var 1749 som folkmängden i Sverige började räknas mer systematiskt genom det nybildade Tabellverket, som var föregångaren till dagens Statistiska Centralbyrån. Det är nog därför som kurvan på bilden ovan lämpligt nog börjar år 1750. Jag har hämtat några årtal med befolkningsstatistik, som jag återger här. Jag anger ca-siffror, så blir det enklare att se. 😉

År 1750 var hela Sveriges befolkning 1,8 miljoner, varav 58000 i Stockholms stad. I huvudstaden bodde alltså då 3% av Sveriges befolkning. Man ska komma ihåg att geografiskt var Stockholms då en betydligt mindre stad än nu. Jag har just nu tyvärr ingen uppgift om befolkningen då i Stockholms län.

År 1800 var Sveriges befolkning 2,3 miljoner, varav 172000 i hela Stockholms län (7%). I Stockholms stad bodde 76000, vilket fortfarande var 3% av Sveriges befolkning och 44% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1850 var Sveriges befolkning 3,5 miljoner, varav 208000 i hela Stockholms län (7%). I Stockholms stad bodde 93000, vilket var 3% av Sveriges befolkning och 45% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1900 var Sveriges befolkning 5,1 miljoner, varav 473000 i hela Stockholms län (9%). I Stockholms stad bodde 300000, vilket var 6% av Sveriges befolkning och 63% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1950 var Sveriges befolkning 7 miljoner, varav 1,1 miljoner i hela Stockholms län (16%). I Stockholms stad bodde 745000, vilket var 11% av Sveriges befolkning och 67% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1960 var Sveriges befolkning 7,5 miljoner, varav 1,3 miljoner i hela Stockholms län (17%). Stockholms stad fick en befolkningstopp då med 808000, vilket var 11% av Sveriges befolkning och 64% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1980 var Sveriges befolkning 8,3 miljoner, varav 1,5 miljoner i hela Stockholms län (18%). Stockholms stads befolkning hade sjunkit då till 647000, vilket var 8% av Sveriges befolkning och 42% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 2000 var Sveriges befolkning 8,9 miljoner, varav 1,8 miljoner i hela Stockholms län (20%). I Stockholms stad bodde 750000, vilket var 8% av Sveriges befolkning och 41% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 2010 var Sveriges befolkning 9,4 miljoner, varav 2 miljoner i hela Stockholms län (22%). I Stockholms stad bodde 847000, vilket var 9% av Sveriges befolkning och 41% av befolkningen i hela Stockholms län.

Och så 30 september 2016, som i skrivande stund ger de senaste statistiksiffrorna över hela riket, var Sveriges befolkning 9,9 miljoner, varav 2,3 miljoner i hela Stockholms län (23%). I Stockholms stad bodde 933000, vilket var 9% av Sveriges befolkning och 41% av befolkningen i hela Stockholms län.

Invånarantalet i Stockholms stad närmar sig alltså 1 miljon invånare, och det beräknas ske omkring år 2020.

Globen

18 mars, 2016

Det finns en sfärisk byggnad i Stockholm, som är relativt väl känd över världen. Den kallas Globen. 🙂

Globen

Jag vet inte vad man kan likna den som. Den heter ju Globen och då får man väl tro att det är självaste Jordgloben, alltså den som vi också kallar Jorden, Världen, Tellus, Terra etc, som är förebild. 😉

Den är väl mest känd som kalaskula, där man gärna håller till med festliga arrangemang. Oftast inom sport och musik. Många ishockeymatcher har ägt rum här, men också hästtävlingar, motocross och andra sporter med gärna lite showinslag. Och många stora artister har uppträtt i arenan. Själv har jag väl sett ishockey och tennis här, och när det gäller musik kan jag väl från lite olika genrer nämna Paul McCartney, Peter Gabriel och Rolling Stones. Nu i vår kommer Eurovision Song Contest sändas ut över Europa härifrån. 🙂

Eurovision Song Contest 2016

Men idag var det ett annat celebert besök i Globen. På en datormässa som IT-företaget Dustin anordnade. Och celebriteten var självaste ex-statsministern Fredrik Reinfeldt. 🙂

Ämnet för hans föreläsning var: Hur möter vi en värld i förändring? Det är ju den globen vi lever på och vandrar runt på. Så då blev alltså så att Fredrik Reinfeldt talade om Globen i Globen. 😀

Fredrik Reinfeldt pratar om globen i Globen

Den knähukande mannen i förgrunden bar omkring på en stor kamera som det stod TV4 på. Och han ville väl få bästa möjliga vinkeln. Nästan samma vinkel som jag faktiskt. 😉

Som expolitiker numera, kunde Fredrik Reinfeldt ta ut svängarna och åsikterna mera än vad han kunde göra som partiledare för moderaterna. Det var en avspänd och rolig Fredrik Reinfeldt som framträdde.

Avspänd Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt talade länge och väl. Jag tyckte det var så intressant, så jag listar en del av vad han framförde:

  • Världens befolkning förväntas öka starkt de närmaste årtiondena, uppemot 12 miljarder
  • Urbanisering, d v s att människor lämnar sin hembygd och flyttar in i städerna, är en stark trend över hela världen
  • Över hela världen är det kvinnorna som flyttar först och söker förändring, sedan kommer männen efter
  • Sverige har en större befolkningsökning än de flesta andra länder i Europa, genom den stora invandringen
  • Efter London är Stockholm den stad i Europa med störst andel utlandsfödda
  • Människor på flykt vill bo i länder där de tror de kan få komma in i samhällslivet, inte i länder där det är stort motstånd mot invandring
  • Man måste få tillåtas bygga bostäder där folk vill bo och arbeta, man kan inte hänvisa människor att bo någon annanstans
  • Olika planprocesser, byggregler och människor som inte vill ha nya grannar i sin närhet (NIMBY *) fördröjer byggandet
  • Andelen riktigt fattiga i världen har minskat kraftigt de senaste årtiondena
  • Han redogjorde också för bakgrunden till de nuvarande stora konflikterna i Syrien och näraliggande länder

*) NIMBY = Not In My Back Yard (inte på min bakgård)

Många av ståndpunkterna sammanfaller med sådant som jag tidigare hört Hans Rosling framföra. Efteråt var det lite mingel och självklart skulle det tas Selfies. 😉

Selfie med Fredrik Reinfeldt

Även om jag lyfte fram det här föredraget av Fredrik Reinfeldt, så var ju detta bara en enda liten programpunkt som hölls i en liten sidolokal till en mässa som kallades Dustin Expo 2016. Och alltså var arrangerade av datorförsäljningsföretaget Dustin. I den stora mässlokalen inuti själva Globen så hade de flesta stora datorföretagen brett ut sig med sina produkter. Och gärna med lite mässerbjudanden av olika slag. Men några revolutionerande nyheter var det inte, utan mest ytterligare förfining av deras produkter. Så jag fördjupade mig inte så mycket i det.

Dustin Expo

Den stora vita fyrkanten uppe till höger är storbildsskärmen som kallas jumbotronen, som varit omskriven i samband med Globen. Den är numera utbytt och ännu större än den tidigare.

Jag kastade en blick upp mot Globens läktare istället. En del av dem är verkligen placerade högt upp. Totalt ryms knappt 14000 åskådare. Något fler om man även har platser på själva golvet i arenan.

Läktarna i Globen

Innertaket högst upp i Globen ser ut så här.

Innertaket högst upp i Globen

Vi backar ut ur arenan, och så här ser den ut närmast utanför. Vi kan nog se att den har ett sponsrat namn, Ericsson Globe.

Ericsson Globe

Globen invigdes 19 februari 1989. Och lite senare samma vår spelades ishockey-VM i arenan. Tyvärr blev det då ingen medalj för Sverige som kom på fjärde plats, efter dåvarande Sovjetunionen som tog guld, Kanada som tog silver och dåvarande Tjeckoslovakien som tog brons. Desto bättre gick det i Globen ishockey-VM 2013, där det blev guld i finalen mot Schweiz (som alltså tog silver). Det var dessutom första gången på 27 år som en arrangörsnation tog hem ishockey-VM. Brons den gången tog USA i en bronsmatch mot Finland.

Men det har spelats flera ishockey-VM i området. Precis intill Globen ligger Hovet (tidigare Johanneshovs Isstadion), som invigdes 1955 och fick tak 1962. Här ser vi arenorna sida vid sida, Globen till vänster och Hovet till höger.

Globen och Hovet

Hovet är fortfarande en aktiv arena, med t ex både ishockey och konserter. Där ryms 9000 personer och används då man inte räknar med ett fullsatt Globen och vill ha en lite intimare atmosfär.

Hovet

Ytterligare en stor arena har funnits i området. Söderstation för fotboll sommartid och bandy vintertid. Som blev klar 1966, men nedlades 2013. Ersattes då av nybyggda Tele2 Arena, som jag skrev om här. Där Söderstadion låg är det nu bara en stor grusplan. Där ska nu byggas hus istället i finfint läge.

Grusplan där Söderstadion låg

Peter

 

Ny regionindelning i Sverige föreslås

9 mars, 2016

Sommaren 2015 inrättades något som heter Indelningskommittén (länk) med uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning, som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Tanken är att bättre möta medborgarnas behov av bra transporter, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, utbildning, kultur och en god miljö. Även polisen, domstolar och andra samhällsfunktioner kan följa med och organiseras utifrån den nya regionindelningen.

Idag presenterade kommittén ett förslag i form av en karta med sex olika storregioner. Och det är väl lika bra att återge den då. 😉

Sverige karta, förslag till ny regionindelning

Vi ser t ex att Stockholms län föreslås slås ihop med Gotlands län, som idag är varsitt län. Stockholms län är ungefär dubbelt så stort till ytan som Gotlands län, men befolkningsmässigt är det ungefär 40 gånger större. I dagsläget är det alltså väldigt olika storlek på de olika länen, och det är väldigt opraktiskt när det gäller de viktiga samhällsfunktionerna. Redan idag samarbetar många intilliggande län om resurskrävande saker som sjukvård och kollektivtrafik.

Länen har anor från 1200-talet, då Birger Jarl och Magnus Ladulås etablerade slottslän. Det var faktiskt på Drottning Kristinas tid 1634 som den nuvarande typen av län skapades och landskapen förlorade sin administrativa betydelse. En möjligen intressant historisk konsekvens av det, var att eftersom Finland hörde ihop med Sverige så fick även Finland län. Där gjorde man en sammanslagning 1997 då 11 län blev 5 län. 2010 avskaffade man län och införde 6 st regionförvaltningsverk, och det har möjligen inspirerat regeringen att göra något liknande i Sverige. Nämnas ska att Åland ligger utanför den här finska indelningen, eftersom det är ett självstyrande landskap. Några av  länsområdena i östra Finland som skapades 1634 är numera ryskt territorium. Dels förlorat efter Sveriges egna krig mot Ryssland, dels förlorat av Finland under andra världskriget.

Sedan 1810 har i stort sett länsindelningen legat fast. Men den stora befolkningsförändringen är ju att de tre storstadsområdena vuxit kraftigt sedan dess, och för att hålla ihop dem administrativt har de vid tre tillfällen expanderat. 1968 sammanslogs Stockholms stad och Stockholms län till Stockholms län, 1997 sammanslogs Malmöhus och Kristianstads län till Skåne län, och 1998 sammanslogs Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och större delen av Skaraborgs län till Västra Götalands län.

Men nu vill man alltså ta ett ännu större samlat grepp över hela Sverige. Än så länge är regionindelningen bara ett förslag, som ska diskuteras och förhandlas. Om man kommer överens, så tänker man sig att införa en ny regionindelning 2019. Man kan dock tänka sig att i de mindre länen är åsikterna bland medborgarna delade om det är bra eller dåligt att ha kvar sin egen handel och vandel eller uppgå i något större. Länen i Norrland är inte direkt små geografiskt, och skulle de bilda en enda gigantisk storregion, som ytmässigt består av halva Sverige, blir verkligen avstånden inom regionen stora. Och vad tycker de nuvarande residensstäderna i varje län om att bli ”en stad i regionen”. Och vad tycker de nuvarande bossarna i varje län, som kallas landshövding. :/

Peter

Olof Palmes gata med omnejd

29 februari, 2016

Igår skrev jag här, om att det var 30 år sedan förre statsministern Olof Palme sköts ned på öppen gata i Stockholm. Eftersom dådet skedde kl 23:21 på kvällen och nyhetsredaktionerna i radio och tv var obemannade vid den tidpunkten på den tiden, så dröjde det till efter midnatt innan det blev känt för allmänheten. För egen del minns jag att när jag satte på radion på morgonen dagen efter mordet, så hörde jag först sorgesam högtidlig klassisk musik. Jag förstod att det hade hänt något allvarligt i Sverige, och så småningom kom en röst in och meddelade det hela. Idag, 30 år efter det uppvaknandet, tog jag en promenad i de kvarter där det hela inträffade. Det resulterade i några bilder som jag visar.

Jag börjar där den också den här tragiska historien börjar, vid biografen Grand vid Sveavägen dit Olof Palme och hans hustru Lisbet gått för att se filmen Bröderna Mozart av Suzanne Osten. Biografen har en tidigare historia som kyrkolokal åt Filadelfiaförsamlingen i Stockholm åren 1921-1931, innan de flyttade till de nuvarande lokalerna vid Rörstrandsgatan. Anders Sandrew förvärvade då fastigheten och byggde om den till biografen Grand, som invigdes 8 september 1933. Ett årtionde senare var för övrigt Anders Sandrew den dominerande företagaren inom nöjesbranschen, med förutom biografer och filmproduktion även ägde teatrar som Oscarsteatern, Scalateatern och Södra teatern. 1970 byggdes biografen om till en multibiograf med tre salonger och fick namnet Grand 1-2-3. Och sådan var biografen även den ödesdigra kvällen 28 februari 1986. Den finns fortfarande kvar, och så här ser den ut idag i det sydvästra hörnet av korsningen Tegnérgatan/Sveavägen.

Biograf Grand vid Sveavägen

Biografen finns fortfarande kvar. Den är fortfarande multibiograf, som renoverades 2003 och nu har fått 4 salonger. En titt på affischerna utanför, ger en hint om vilka filmer som nu är aktuella.

Filmaffischer vid biografen Grand

Det kan kanske vara lite intressant att veta att biografen fortfarande inte är helt under den stora biodominanten SF:s kontroll. Även om de är minoritetsägare och det är samarbete kring biljetter och marknadsföring med dem. Biografen bytte ägare ett par gånger under 2000-talet, och i nuläget är det Svenska Bio som driver den.

Efter att makarna Palme sett klart filmen, bestämmer de sig för att promenera Sveavägen söderut mot Gamla Stan där de bor. Så här ser det ut när man vänder sig söderut precis utanför biografen. Tittar man uppåt längs fasaden på det blå huset till höger, så ser man bokstäverna ABF. Bokstäverna står för Arbetarnas Bildningsförbund som bildades 16 november 1912 av Socialdemokraterna, LO och Kooperativa Förbundet. Det här blå huset uppfördes 1961 och har fortfarande verksamhet med studiecirklar och föreläsningar. På vänstra sidan av gatan, strax utanför bild, har också socialdemokraternas sitt huvudkontor.

Sveavägen vid ABF-huset

Fortsätter man Sveavägen söderut så kommer man till Kammakargatan vid nästa korsning. Där ser man också Adolf Fredriks kyrka på höger sida.

Adolf Fredriks kyrka

Till kyrkan hör en liten kyrkogård. Där finns en stor och iögonfallande pampig grav. Hjalmar Branting som 1920 blev Sveriges första socialdemokratiska statsminister ligger begravd här.

Hjalmar Brantings grav

En dag som den här är det är inte svårt att se var de flesta besökarna finns. Det är vid platsen för Olof Palmes grav.

Kyrkogården vid Adolf Fredriks kyrka

Många har lagt blommor och andra hälsningar vid graven.

Olof Palmes grav

På de båda bilderna närmast ovanför, framför det röda huset i bakgrunden, ligger Adolf Fredriks Kyrkogata. Vid den gatan korsar paret Palme Sveavägen och går över till dess östra sida. Jag fortsätter emellertid på den västra sidan fram till nästa korsning. För där börjar Olof Palmes gata, som sträcker sig åt höger (västerut) ända fram till Norra Bantorget, och jag ville visa en glimt av den.

Olof Palmes gata

Olof Palmes gata var tidigare en del av Tunnelgatan, men den döptes om redan i april 1986, några månader efter mordet. På andra sidan Sveavägen heter emellertid Tunnelgatan fortfarande Tunnelgatan. Och kastar man en blick över Sveavägen så ser Tunnelgatan ut så här idag. Det var på trottoaren på den sidan av gatan som makarna Palme gick den där ödesdigra kvällen för 30 år sedan.

Tunnelgatan

Och det är platsen där Palme sköts ned. Vi ser att den ligger precis vid en nedgång till tunnelbanestation Hötorget.

Platsen där Palme sköts ned

Vi ser nu Tunnelgatan österut. Butiken till vänster på nästa bild hette på den tiden Dekorima, och var en butik med färger och konstnärsmaterial. Trapporna vi skymtar i bakgrunden leder upp till Malmskillnadsgatan. Enligt vittnesuppgifterna var det den vägen mördaren tog.

Tunnelgatan österut mot Malmskillnadsgatan

Vi följer Tunnelgatan en bit framåt, och då kommer man först fram till korsningen med Luntmakargatan.

Luntmakargatan

Där hade det varit möjligt för mördaren att svänga av till vänster norrut…

Luntmakargatan norrut

…eller till höger söderut, uppför den här backen…

Luntmakargatan söderut

…men istället sägs han alltså ha tagit de omtalade trapporna uppåt mot Malmskillnadsgatan.

Trapporna mot Malmskillnadsgatan

Jobbigare väg för honom. Men också för eventuella förföljare. Det kanske går att skymta en rulltrappa uppåt inne i det vänstra huset, dit mannen till vänster på bilden är på väg. Men det är inte känt av mig om den var i bruk den gången för 30 år sedan.

Tar man sig uppför trapporna till Malmskillnadsgatan och tittar nedåt så ser det ut så här. Höjdskillnaden förklaras av att Malmskillnaden ligger uppe på Brunkebergsåsen.

Trapporna sett från Malmskillnadsgatan

Här uppe på Malmskillnadsgatan upphör spåren efter mördaren. Och ingen vet vilken flyktväg han tog sedan.

Han kunde t ex ha tagit Malmskillnadsgatan norrut mot Johannes kyrka, som vi ser till vänster på nästa bild.

Malmskillnadsgatan norrut

Förresten kan man gott titta en gång till på bilden ovan. Huset snett över gatan mitt i bilden är nämligen Johannes brandstation. Och inte vilken brandstation som helst utan Storstockholms brandförsvars huvudstation. Den invigdes 1878 och har moderniserats flera gånger. Jag skulle förmoda att det fanns gott om folk i den byggnaden strax efter mordet. Men jag har inte hört talas om att någon därifrån skulle ha tittat ut och sett någon misstänkt person springa förbi.

Man skulle också kunna tänka sig att mördaren sprang söderut på Malmskillnadsgatan, bort mot Kungsgatan. De båda majestätiska höghusen vi ser mitt i bilden är de båda Kungstornen som finns på vardera sidan om Kungsgatan.

Malmskillnadsgatan Söderut

Tunnelgatan slutar här, men i dess förlängning finns en ny gata som heter David Bagares gata och fortsätter österut, i backen ned från Malmskillnadsgatan.

David Bagares gata

Det finns ju nämligen ytterligare en möjlighet, nämligen att mördaren försvann in genom någon port här i närheten och därmed så att säga uppslukades av jorden. Den höggradigt misstänkte Christer Pettersson sades ju hänga i de här trakterna. Spelklubben Oxen var ett sådant ställe i närheten. Jag ser nu när jag tittar på gatuskyltarna där kvartersnamnen ofta står, att Oxen förekommer på en sådan.

Kvarteret Oxen Mindre

Inget vet om mördaren tog av på någon av gatorna i de nämnda väderstrecken eller försvann in i något av husen. Alla spår upphör här. Och därmed upphör här också denna lilla exkursion.

Peter

30 år sedan Olof Palme sköts vid Tunnelgatan/Sveavägen

28 februari, 2016

De senaste dagarna har flera olika dokumentärer sänts  i TV om Olof Palme, med anledning av att det är 30 år sedan han brutalt sköts mitt på öppen gata i Stockholm, fredag 28 februari 1986. Under dessa 30 år har skriverierna varit många om olika spår och hypoteser om vem som låg bakom. Olof Palme var en kontroversiell person under sin livstid. Tyvärr är det så att de som sticker ut och vågar ha tydliga åsikter eller märks på andra sätt, ofta blir ifrågasatta som personer. På Olof Palmes tid fanns ännu inte internet. Som har blivit dagens medium för att skriva elaka kommentarer om andra människor. Han hade en vision om att förändra samhället och hur . En vision som inte gillades av alla. I dagens samhälle tycks det för många gälla att samla på sig ”gilla” på nätet. Det är andra tider nu.

Olika människor tänker på olika saker, då de tänker tillbaka på Olof Palmes livsgärning. Många tänker på hans internationella engagemang. Som motståndet mot USA:s krigföring i Vietnam och hans medlingsuppdrag i kriget mellan Iran och Irak. Han blev den första regeringschefen i västvärlden som besökte Kuba efter revolutionen där. Det var inte okontroversiellt i Sverige och många irriterade sig på den förda politiken.

Inrikespolitiskt fördes kampen för ökad jämlikhet. Främst var det då att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan de som hade det bättre och de som hade det sämre. Införandet av löntagarfonder var en del av den politiken, även om det var LO:s idé. Och Olof Palme sägs ha drivit just den frågan högst motvilligt. Den ekonomiska politiken under Olof Palme var problematisk. Marginalskatterna var höga. Inflationen var hög. Men den ekonomiska politiken var det också andra statsministrar som misslyckades med, tills Göran Persson kom och bringade ordning där. En ordning som fortfarande består.

Men det är naturligtvis alldeles hemskt att en person kan stiga fram på öppen gata och skjuta ner landets statsminister. Och att vi inte sedan hade en kompetent polisledning som insåg att här måste det göras avspärrningar direkt. Både för att säkra spår och för att om möjligt stänga inne mördaren inom det avspärrade området. Och radio och tv informerade ingenting förrän efter flera timmar. En förskräcklig händelse följs av förskräckliga omedelbara samhällsreaktioner. Det är en del av att händelsen sitter så djupt i det samhälleliga medvetandet.

ros

NK

23 december, 2015

Ja, 2015 fyllde NK 100 år. Närmare bestämt onsdag 22 september 1915 kl 10 slogs portarna upp på varuhuset vid Hamngatan i Stockholm. Själva företaget Nordiska Kompaniet grundades av Josef Sachs 1902. Nuförtiden är bolagets verksamhet att förvalta fastigheten och vårda varumärket, medan själva affärsverksamheten i varuhuset bedrivs av 110 egna företagare som passar in i NK:s profil. Även i Göteborg finns ett NK-varuhus sedan 1971.

Med anledning av detta lilla jubileum, har jag den senaste månaden vid några olika tillfällen passerat varuhuset och tagit en del bilder. Den första bilden togs på kvällen torsdag 19 november 2015, då en polisbil parkerat väl synlig på trottoaren mittemot NK.

Polisbil parkerad på Hamngatan utanför NK torsdag 19 november 2015

Det var en dag då viss rädsla rådde i myndighetssverige. Man hade fått indikationer på att ett terrorhot planerades i Sverige och Säpo hade dagen innan höjt hotnivån till nivå 4. En stor mängd poliser patrullerade och var synliga på platser där man bedömde att det fanns en hotbild. Och det här var alltså en sådan plats. Efter några dagar fick man tag på den person man menade planerade ett attentat, men det visade sig senare att misstankarna mot just den här mannen kunde avskrivas.

Ett visst lugn lägrade sig åter över staden. Och när det gäller NK så finns det något som den här tiden på året tilldrar sig en viss uppmärksamhet. Nämligen hur ska Årets Julskyltning på NK se ut! 🙂

Några dagar senare, närmare bestämt fredag 4 december 2015, tog jag reda på det. Och det var lite kul att temat för årets julskyltning var just NK 100 år. Och olika mer eller mindre kända företeelser under hundra år hade man utgått ifrån.

Jag vet inte om tanken med följande bild var att visa själva bygget av NK-huset. Och kanske också att kranen är byggd av Meccano, som var en jättepopulär teknikleksak just omkring 1915. Själva principen att ha olika metalldelar i en låda som man kunde skruva ihop till olika saker fick patent 1901. Det fanns lådor med byggdelar i olika storlekar, som man som teknikintresserad ungdom lämpligen kunde önska sig till jul. 🙂

NK julskyltning med byggkran av Meccano

Det ska tilläggas att jag själv som barn fick sådana bygglådor i present av min teknikintresserade kusin som pluggade till civilingenjör på Kungliga Tekniska Högskolan. Jag skulle vilja säga att de hade mycket stor betydelse för mitt blivande teknikintresse och också intresse att ta reda på VARFÖR saker fungerar som de gör. 😉

Till höger om den där modellen av NK-huset kan man se en fin teddybjörn. Också teddybjörnen är tidstypisk. Den fick sitt namn efter Theodore ”Teddy” Roosevelt, som var USA:s president 1901-1909. Det berättas att då presidenten var ute och jagade 1902 stötte man på en övergiven björnunge. Det där blev känt i media och i omvalskampanjen 1904 hade Teddy Roosevelt en teddybjörn som maskot. Och… även en teddybjörn hade jag ju som ett älskat gosedjur då jag var barn. 🙂

NK julskyltning med teddybjörn

I ett annat skyltfönster med gamla grejer, cyklade den här figuren runt en pepparkakskyrka. 🙂

NK julskyltning med tur runt pepparkakskyrka

Musse Pigg är en tecknad filmfigur som skapades av Walt Disney 1928. Hans debut skedde faktiskt i den första animerade filmen med ljud. Det följdes sedan av nya kortfilmer, seriestrippar i dagstidningarna och leksaker med Musse Pigg.

NK julskyltning med Musse Pigg

Titta, där har vi en likadan barnvagn som jag själv låg i då jag var liten. Jodå, det var ungefär det stuket. 😀

NK julskyltning med gammal barnvagn

Ja, så kom då televisionen till Sverige i slutet på 1950-talet och början av 1960-talet. En testbild fanns så man skulle kunna ställa in tv-apparaten rätt. 🙂

NK julskyltning med gammal tv

Och så har vi kommit till ett torn med Lego. Och trätåg kan vi också skymta nedtill.

NK julskyltning med Lego och trätåg

Mera trätåg och en popcornlåda märkt Tivoli Gröna Lund. Finns säkert något samband som inte är helt uppenbart för mig. 😉

NK julskyltning med popcorn

Ett läckert rosa arrangemang. Och apropå rosa, vi skymtar ett stort öppnat Hubba Bubba tuggummipaket till höger i bild.

NK julskyltning med Hubba Bubba

Och sista skyltfönstret jag visar, vet jag inte riktigt vad det föreställer. Möjligen är det Jena från Drutten och Krokodilen som sitter där. Roligt att titta på är det i alla fall. 🙂

NK julskyltning Delicious

Jag visar också några bilder från och på själva varuhuset, som jag tog för några dagar sedan. Så här ser varuhuset ut från Regeringsgatan.

NK vid Regeringsgatan

Kolla in den rödklädda piccolon som står vid entrén och håller kassarna med julklappar i väntan på att taxin till kunden ska komma. 🙂

Piccolo vid NK

Inne i varuhuset är det förstås elegant på många sätt och vis. Som jag skrev tidigare, så är det numera mer av en galleria under gemensam marknadsföring, än det traditionella enhetliga varuhus med olika avdelningar som det var en gång.

NK inne i varuhuset

Innanför huvudentrén som ligger vid Hamngatan, hänger den här praktfulla julgranen i det öppna utrymmet. Vi ser också folk som går och handlar på de olika våningarna.

NK julgran innanför huvudentrén vid Hamngatan

På översta våningen serveras mat och dryck, för den som vill koppla av med det en stund.

NK servering på översta våningen

Här ser vi fasaden mot Hamngatan. Precis framför huvudingången ser vi en spårvagn på linje 7, som ska byta körriktning och vända tillbaka mot Djurgården. År 2010 förlängdes Djurgårdslinjen från dåvarande ändhållplatsen Norrmalmstorg förbi NK och en ny ändhållplats vid Sergels Torg. Ilskna motståndare till den förlängningen, som tyckte den kostade alldeles för mycket pengar jämfört med den lilla förbättring den gav, döpte genast om linjen till NK-Expressen. 😀

NK-Expressen (spårvagnslinje 7 mot Djurgården) utanför NK

Kungsträdgården är det formella namnet på den nuvarande ändhållplatsen, eftersom den ligger just där. Här en bild från annan vinkel, tagen just från Kungsträdgården. 🙂

NK och NK-expressen, sett från näraliggande Kungsträdgården

Peter

Sverigeförhandlingen och Stockholm

1 december, 2015

För några dagar sedan offentliggjorde Sverigeförhandlingen de inkomna synpunkterna från de kommuner som vill vara med i den här diskussionen om framtida kommunikations- och bostadsbyggande. Det har fokus på de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg, Malmö och kommunikationerna mellan dem. Det var nästan hundra olika dokument och jag kan inte fördjupa mig i allt det. Jag nöjde mig med att skumma igenom vad kommunerna i Stockholms län inkommit med, och översiktligt kommentera dem här. När jag hade Stockholms stad kvar, bestämde jag mig för att vänta några dagar med det. Och nu har jag väntat klart med det. 🙂

Att det är sånt fokus på storstadsområden är ju därför att det är dit människor flyttar i allt större utsträckning. Och det är där bristerna uppstår, både vad det gäller bostäder och kommunikationer. Man kan tycka vad man vill om den här tendensen, men det går knappast att mer än marginellt påverka människors egna val var de vill bo. Det är ju en trend över hela världen att människor flyttar in i storstäderna.

Då så, dags att kika i Stockholms nyttoanalys, som man kallar dokumenten (länk). Inledningen i det dokumentet är så talande, så jag väljer att citera den:

”Dokumentet är en tjänstemannaprodukt och inte beslutad av någon politisk församling. Dokumentet ska ses som ett förhandlingsinspel inom ramen för Sverigeförhandlingen och de formella förhandlingar som påbörjas under februari 2016.

Dokumentet innehåller fyra PM: 1. Höghastighetsjärnväg, 2. Storstadsåtgärder, 3. Östlig förbindelse, 4. Cykelåtgärder”

 

1 Höghastighetsjärnväg

Man konstaterar där att byggande av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö är en statlig angelägenhet och inte något som Stockholm fokuserar på inför den här förhandlingen. Men man påpekar att internationella kopplingar till Arlanda, Oslo och Köpenhamn är en självklar del i ett höghastighetsnät och det bör inkluderas i planeringen.

Jag ska om det nämna att när nuvarande Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg byggdes, så valde man att gå norr om Vättern. E20 för vägtrafiken har också dragits norr om Vättern. Men stora delar av vägtrafiken väljer idag att köra söder om Vättern, E4 Stockholm – Jönköping och sedan Riksväg 40 Jönköping – Göteborg. Och söder om Vättern ungefär samma väg vill man bygga den nya höghastighetsjärnvägen.

Söderut mot Malmö blir det knepigare. Man har redan kommit fram att den bästa lösningen för en höghastighetsjärnväg dit är att bygga den söderut från Jönköping. Men den enda större staden mellan Jönköping och Malmö är Växjö, och den staden innebär tyvärr en omväg mot öster. Så nu pågår en kamp mellan Växjö-regionen som tycker att höghastighetsjärnvägen ska passera där, och kommunerna längre västerut som tycker att höghastighetsjärnvägen ska gå så rakt som möjligt och passera där. Sedan finns det också städer på västkusten som vill ha en omväg västerut istället. Där finns ju flera stora städer som t ex Halmstad och Helsingborg. I Sverigeförhandlingen är många av dessa kommuner aktiva och det finns många dokument därifrån som skickats in. Jag har inte tittat i dem och jag ska inte kommentera dem nu, mer än så.

 

2 Storstadsåtgärder

Man har fokuserat på att peka ut möjliga regionala spårutbyggnader, som man anser är det som bäst kan skapa nya bostäder, och då kommit fram till följande lilla lista:

  • utbyggnad av tunnelbanan mellan Hagsätra/Älvsjö och Fridhemsplan
  • utbyggnad av en västlig tunnelbana mellan Alvik och Vällingby via Bromma flygplats
  • förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö
  • förlängning av tunnelbanan från Hjulsta till Barkarby
  • ny pendeltågsstation vid Högdalen/Rågsved
  • förlängning av Roslagsbanan till City/Odenplan

När det gäller den första punkten, ny västlig tunnelbana Hagsätra/Älvsjö – Fridhemsplan, har man ritat upp en karta över en möjlig sträckning. Man har angivit att ca 10000-20000 nya bostäder skulle kunna anläggas längs en sådan ny tunnelbanesträcka, med en rimlig bedömning 16000 bostäder.

Karta föreslagen ny tunnelbanelinje (i grönt) genom Fridhemsplan - Liljeholmen

Karta föreslagen ny tunnelbanelinje (i grönt) genom Fridhemsplan – Liljeholmen

Man har också gjort beräkningar av hur det påverkar trafikanterna. Det redovisar man i två diagram, där tjockleken på linjerna visar antalet beräknade trafikanter. I det vänstra diagrammet visar röd linje tillkommande trafikanter på en ny västlig tunnelbanelinje, och de blå linjerna hur mycket som det minskar på de nuvarande linjerna. Det högra diagrammet visar de totala trafikmängderna. Det intressanta är väl att en ny västlig tunnelbanelinje genom stan skulle få ganska många nya trafikanter.

Vänstra kartan: Röd linje är nya trafikanter på ny tunnelbanelinje och blåa linjer minskning på andra linjer det orsakar. Högra kartan: totalt antal resande på olika tunnelbanelinjer

Vänstra kartan: Röd linje är nya trafikanter på ny tunnelbanelinje och blåa linjer minskning på andra linjer det orsakar. Högra kartan: totalt antal resande på olika tunnelbanelinjer

När det gäller en ny tunnelbanesträcka från Alvik – Vällingby via Bromma flygplats, så har det förstås betydelse om själva flygplatsen finns kvar eller ej. Man anger 10000-20000 bostäder längs en sådan tunnelbanlinje om flygplatsen finns kvar, med en rimlig bedömning 18000 nya bostäder. Om flygplatsen läggs ner anger man 30000-50000 nya bostäder.

När det gäller förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö centrum så har man kollat med Lidingö och då fått fram siffran 4200-5600 nya bostäder. Vid Ropsten skulle 2000 bostäder kunna byggas.

För en förlängning av tunnelbanan Hjulsta – Barkarby har man kommit fram till att det inte ger så många nya bostäder eftersom stora vägar finns i området, så ingen siffra på nya bostäder har angivits.

Ny pendeltågsstation vid Högdalen/Rågsved bedöms kunna ge 1000 nya bostäder. Något jag väl tycker låter så blygsamt så jag kan inte förstå varför det ens nämns. Det innebär ju också några minuters längre restid för alla pendeltågsresenärer.

Förlängning av Roslagsbanan till City/Odenplan innebär att den skulle dras ner i tunnel innan nuvarande Östra station. Då kan markområdet vid Östra station användas till ca 1000 nya bostäder. Men där blir ju fördelarna störst för kommunerna i nordost.

 

3. Östlig förbindelse

Den skulle sammanbinda Norra länken och Södra länken och vi skulle få en komplett motorvägsring runt Stockholms innerstad. Man menar att det framförallt är Essingeleden och Centralbron som skulle avlastas med en sådan vägförbindelse. Den är främst till för att förbättra vägförbindelserna, men man anger också att mellan ett par tusen och 9000 bostäder i Stockholm skulle kunna  vara en möjlig potential av en östlig förbindelse. När Sverigeförhandlingen ombad Stockholms stad att förtydliga detta, skrev man följande i den komplettering som inkom en månad senare: ”Östlig förbindelse genererar inga nya bostäder som staden kan utlova att bygga. Däremot finns nämnt antal bostäder med i stadens pågående planering för utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden.”

 

4. Cykelåtgärder

Här handlar det framförallt om att ge bättre framkomlighet och säkerhet för cyklisterna, vilket avlastar annan trafik. Man anger inte något ökat bostadsbyggande som resultat av detta.

 

Sammanfattning

Det var ju ett antal nya bostäder som Stockholms stad angav skulle byggas om man fick nämnda spårförbindelser. Sverigeförhandlingen skrev tillbaka en fråga om hur många av de här bostäderna som BARA skulle uppföras endast om investeringarna kommer till stånd. På det svarade Stockholms stad följande: ”Inom stadens gränser är marken generellt så pass attraktiv att bostadsutbyggnad kommer till stånd förr eller senare även utan de föreslagna kollektivtrafikutbyggnaderna. Däremot innebär de föreslagna objekten att bostäder vid dessa platser kan prioriteras i tid. Inga konkreta siffror kan således lämnas av staden för denna fråga.”

Nu har de kommuner och andra större organisationer som är intresserade av Sverigeförhandlingen inkommit med sina svar, mer eller mindre utförligt och mer eller mindre väl genomtänkt. Nu inträder nästa fas där Sverigeförhandlingens representanter ska förhandla med olika kommunerna om bindande avtal, både vad gäller medfinansiering och åtgärder i form av bostadsbyggande och annat. Processen kommer ta några år, och det blir säkert en del förändringar i planerna. Men utgångspunkten är i alla fall vad kommunerna angett och där jag i korta drag angivit vad Stockholm och omkringliggande kommuner fört fram.

Peter

 

 

 

 

 

Sverigeförhandlingen

26 november, 2015

Det finns förvisso många dagsaktuella frågor att begrunda. Men där tycker jag politikerna är otydliga och besluten ändras från ena veckan till den andra, så det är väldigt svårt att kunna kommentera. Parallellt med detta finns det de som långsiktigt försöker lösa sådana långsiktiga frågor som var man ska bygga bostäder för alla nyanlända till Sverige och de som redan bott i Sverige länge men ändå inte lyckas skaffa bostad. Och hur man ska få transporterna på ett miljömässigt sätt ska flyta bra, utan att folk fastnar i bilköer eller står packade som sillar i kollektivtrafiken. Detta arbete har samlats i något som heter Sverigeförhandlingen. De presenterar sig med följande ord: ”Vi förhandlar om framtidens järnvägsnät och kollektivtrafik i storstäderna för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande.”

Idag presenterades de nyttoanalyser kommuner runtom i Sverige gjort inför själva förhandlingsstarten 2016. Dokumenten har samlats på en särskild sida, och jag räknade till nästan 100 olika dokument. Det kan ju vara lite intressant att se vad och hur kommunerna i Stockholms län har svarat. Jag har skummat igenom det som hastigast och gör en liten uppställning över det.

BOTKYRKA KOMMUN:

Man pekar på de positiva effekter Förbifart Stockholm har. Man har ett projekt man kallar Södra Porten, där det är tänkt att ett stort antal nya arbetsplatser ska förläggas i stråk mellan Alby och Tullinge. Man vill bygga en ny västlig uppgång från tunnelbanestation Alby och en ny uppgång också på pendeltågsstation Tullinge för att kunna bygga nya bostäder, och också vara av nytta för Södra Porten. Här deras flygfoto med utredningsområdet markerat.

Botkyrka kommun, utredningsområde Södra porten

DANDERYDS KOMMUN:

Man har gjort en stark koppling mellan bostadsbyggande och en förlängning av den gula tunnelbanelinjen som nu byggs från Odenplan genom Hagastaden mot Arenastaden/Solna station. Får man en ny tunnelbanestation i norra Danderyd kan man tänka sig att bygga 3000-5000 bostäder där. Därutöver kan man tänka sig förtätning med ca 3000 bostäder runt Danderyds sjukhus och Mörby centrum, om gula linjen byggs ut. Här deras flygfoto över utredningsområdet.

Danderyd, utredningsområde ny bebyggelse

HANINGE KOMMUN:

Haninge kommun vill rent allmänt ha bättre tvärförbindelser mot E4 och höghastighetsstation i Flemingsberg, som de menar bidrar till bättre kommunikationer och ökat bostadsbyggande. Inga stora nya projekt utpekas, utan det är förtätning lite här och där. Största ökningarna av bostäder förväntas ske i Vega, Handen och Västerhaninge. Med tillkommande planer beräknar man ungefär 10000 nya bostäder.

HUDDINGE KOMMUN:

Huddinge kommun har visat aktivt intresse för Sverigeförhandlingen och pekar ut flera konkreta åtgärder för ökat bostadsbyggande. I topp ligger Spårväg Syd, Utbyggnad av höghastighetsstopp för tågen i Flemingsberg och förlängd tunnelbana från Fruängen till Kungens Kurva. Försiktigtvis har de inte föreslagit någon exakt linjedragning för denna. För Spårväg Syd anges 18500 nya bostäder i influensområdet. För höghastighetståg som stannar i Flemingsberg anges 5500 nya bostäder och ett stort antal nya arbetsplatser som förväntas lockas till området. Med tunnelbana till Kungens Kurva förväntas 9000 nya bostäder byggas. Totalt alltså 33000 nya bostäder med dessa tre åtgärder.

JÄRFÄLLA KOMMUN:

Järfälla kommun gör redan nu ett starkt åtagande för bostadsbyggande med 14000 bostäder, genom främst Barkarbystaden som nu byggs för fullt, och som är kopplad till förlängningen av tunnelbanans blå linje från Akalla till Barkarby station. Det ingick i det som kallades Stockholmsförhandlingen. Men när det gäller den nu aktuella Sverigeförhandlingen gäller det ju vad Järfälla kan åstadkomma utöver detta. Man talar då dels om något man kallar Barkarby-Jakobsbergslinjen, där man tänker sig göra förtätningar med 6000 nya bostäder. Sedan om man kompletterar Kallhälls pendeltågsstation med en sydlig uppgång, så kan man bygga 2000 nya bostäder där. Men man poängterar också att när de nu håller på med stora åtagandet Barkarbystaden så vill man i nuläget vara försiktig med bindande nya utfästelser.

LIDINGÖ STAD:

Där är det främst två infrastrukturprojekt man har räknat på. Dels en förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö centrum, dels en ny sträckning för Lidingöbanan, där den tar omvägen över Lidingö centrum (grön linje) istället för den nuvarande dragningen längs berget vid vattnet (svart streckad linje). Det ger dels bättre förbindelser till kommuncentrum, dels frilägger det mark för byggande av attraktiva sjönära bostäder (inringat med rött). Lidingö anger inte några exakta platser för ny bebyggelse, men skriver att de i utbyte mot en omdragning av Lidingöbanan via Lidingö centrum skulle kunna bygga 4200-5600 nya bostäder. Förlängning av tunnelbanan till Lidingö centrum skulle också ge 4200-5600 bostäder. Båda lösningarna tillsammans alltså runt 10000 nya bostäder. Nuvarande anslutningsbussar från Lidingö mot tunnelbanan i Ropsten skulle istället kunna dras via Lidingö centrum, och det frilagda området i Ropsten där bussterminalen nu ligger, skulle kunna utnyttjas för 2000 nya bostäder. Här deras kartskiss.

Omdragen Lidingöbana via Lidingö centrum

NACKA KOMMUN:

Nacka deltar i Stockholmsförhandlingen med nya bostäder i utbyte mot ny tunnelbana mot Nacka centrum, som tunnelbanestationen vid Nacka Forum har beslutats heta. I Sverigeförhandlingen tar de med ytterligare två trafikprojekt som de pekar på. Först är det en östlig vägförbindelse mellan Norra länken och Södra länken under Djurgården och vattnet utanför. Där menar de att den är av så stor regional betydelse att många fler kommuner än Nacka har nytta av den. Därför kopplar de inte ökat bostadsbyggande till just den förbindelsen, annat än att de påtalar att de genom Stockholmsförhandlingen redan bidrar med ett stort bostadsbyggande i regionen. I närområdet anger de en fortsatt tunnelbaneutbyggnad från Nacka centrum till Ektorp och över Skurusundet till Orminge, som skulle möjliggöra 5000 nya bostäder.

NORRTÄLJE KOMMUN:

Norrtälje har främst lyft olika förlängningar av Roslagsbanan mot centrala Stockholm, Rimbo och Arlanda. Något jag berörde ganska nyligen. En förlängning till Rimbo skulle medge 3100 nya bostäder där. Dessutom anger de att 1800 nya bostäder kan tillkomma oavsett en förlängning av Roslagsbanan.

SOLNA STAD:

Solna är redan involverat i nytt bostadsbyggande genom Stockholmsförhandlingen och den nya gula tunnelbanelinjen från Odenplan via Hagalund mot Arenastaden. Om man fortsätter bygga ut gula linjen mot Nya Ulriksdal och Bergshamra, anger man att Ulriksdal kan ge 5000-6000 nya bostäder och Bergshamra 1500 nya bostäder. Här deras skiss över en förlängning av gula linjen.

Solna, skissad förlängning av gula tunnelbanelinjen

STOCKHOLM NORDOST:

Det här är en skrivelse där kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker tillsammans har angivit vad dels en förlängning av den gula tunnelbanelinjen från Arenastaden mot Arninge, dels olika förlängningar av Roslagsbanan mot Stockholms city, Arlanda och Rimbo skulle ge för bostadsnytta. Förlängningen av gula tunnelbanelinjen anges ge sammanlagt 10500-12500 nya bostäder och de olika förlängningarna av Roslagsbanan anges ge 16700 nya bostäder.

STOCKHOLMS STAD:

Stockholm tar upp alla möjliga olika saker. Jag får återkomma till dem.

SUNDBYBERGS STAD:

Sundbyberg pekar på den byggda men ej i bruk tagna tunnelbanestationen Kymlinge, belägen mellan Hallonbergen och Kista. Man nämner där att Vasakronan erbjudit sig bygga 5000-7000 bostäder där, men att Sundbyberg ännu inte tagit ställning till den frågan.

SÖDERTÄLJE KOMMUN:

I Södertälje gillar man att det byggs nya höghastighetsbanor för tåg. Ostlänken från Södertälje via Nyköping och Skavsta mot Norrköping som är första länken i en höghastighetsbana mot Göteborg och Malmö sägs ge 2400 nya bostäder inom Södertälje Syds influensområde.

TÄBY KOMMUN:

Täby är dels intresserade av förlängningar av Roslagsbanan till Stockholms city söderut och Arlanda norrut. Det skulle naturligtvis betyda mycket med så förbättra kommunikationer för boende i kommunen. Man anger att 5800 nya bostäder skulle kunna byggas om detta genomförs. Sedan har man också räknat på att en förlängning av gula tunnelbanelinjen från Arenastaden till Arninge skulle ge 7500 nya bostäder. Man påpekar också att ytterligare bostäder planeras byggas, även om dessa förlängningar inte kommer till stånd.

VALLENTUNA KOMMUN:

Vallentuna vill också ha utbyggnader av Roslagsbanan mot Stockholms city, Arlanda och Rimbo. Man anger 5755 nya bostäder som ett resultat av det.

VÄRMDÖ KOMMUN:

Värmdö pekar på den positiva effekten av att en östlig vägförbindelse byggs, vilket ger avsevärt bättre förbindelser norrut för Värmdöbor och därmed fler som vill bosätta sig i kommunen. Genom en komplicerad beräkning anger man att 4000 bostäder uppförs kopplat till att Östlig förbindelse byggs. Man påpekar också att man vill att bussar från Värmdö ska fortsätta gå mot Slussen och inte till den framtida tunnelbanestationen Nacka centrum.

ÖSTERÅKERS KOMMUN:

Österåkers kommun anger att nettotillskottet av en utbyggd Roslagsbana blir ca 2000 bostäder. Nu ligger ingen av de förslagna förlängningarna just inom Österåkers kommun. Men man har angivit att det blir attraktivare att bo i kommunen om Roslagsbanan förlängs. Förlängningen till Arlanda sägs ge 447 nya bostäder och en förlängning till Stockholm city anges ge 1620 nya bostäder. Jag har av säkert begripliga skäl inte gett mig in på att försöka förstå motiveringen till dessa märkligt exakta sifferangivelser.

SAMMANFATTNING:

Det jag nu återgett är kommunernas egna beräkningar inför Sverigeförhandlingen. Det finns också beräkningar av andra nyttor, som arbetsplatser, miljö, restidsnyttor m m, men jag har utelämnat dem i denna kortfattade genomgång. Jag anser att bostäderna är det väsentliga tillskottet som nu med stor skyndsamhet behövs.

Nu ska planer, projekt och siffror kritiskt granskas och förhandlas, så slutresultatet kan bli ett annan än kommunernas egna planer. Men det här är alltså kommunernas egna utgångspunkter. Förhandlingarna ska starta i februari 2016 och sedan håller man väl på tills man fått fram de överenskommelser man vill ha. 😉

Peter