Posts Tagged ‘Stadsbyggnad’

Modellvillan är Årets Stockholmsbyggnad 2017

22 juni, 2017

Ja, så har ännu en byggnad utsetts till ”Årets Stockholmsbyggnad”. År 2017 blev det Modellvilla i Enskede. Så här ser den ut i kvällssolen från norr:

Modellvillan från norr

Den har väl inte riktigt de traditionella proportionerna för en villa. Samtidigt har den ju karaktären av en villa. Så här uttrycker sig arkitekten bakom:

”Utmaningen var att skapa ett traditionellt hus med ett samtida uttryck som fungerar ihop med den befintliga bebyggelsen. Resultatet blev ”tradition with a twist” och det är fantastiskt kul att grannar och folk i området gillar huset, säger Ola Göransson, på Arkitema Architects.”

Byggnaden ligger vid Gamla Tyresövägen. Så man får väl tro att en gång i tiden var det betydligt livligare trafik på den här gatan än nutidens ganska stilla förortstrafik. Så här ser Modellvillan ut då man står ute vid Gamla Tyresövägen:

Modellvillan från Gamla Tyresövägen

Fasaderna ut mot den här gamla paradgatan är lite större än inne i villaområdet. Det är alltså några små, mer stadsmässiga flerbostadshus från 1920-talet som står här. Och som nu har fått en ny granne nästan 100 år senare. Modellvillan består av fyra små ettor på bottenvåningen och ovanför dem fyra något större etagelägenheter, där takkuporna tillhör övervåningen. Fasaden är i lärkträ som kommer att gråna så småningom.

Fasaderna mot Gamla Tyresövägen

Så här ser husen ut på andra sidan, från gårdssidan:

Gårdssidan av husen

Årets Stockholmsbyggnad är en årlig tävling, där stockholmarna år 2017 röstade fram sin favorit bland de byggnader, parker, infrastrukturanläggningar och annat som färdigställdes under år 2016.

Av alla de förslag som lämnades in, utsåg en jury 10 finalister som man sedan fick rösta om. Sammanlagt 10275 röster kom in, och de fördelade sig så här:

  1. Modellvillan. 4629 röster.
  2. Kungliga Musikhögskolan. 1582 röster
  3. Bro över Rinkebystråket. 807 röster.
  4. Husarviksgatan. 785 röster.
  5. Tillfällig saluhall Östermalmstorg. 567 röster.
  6. Stockholm Continental. 558 röster.
  7. Radhus Schlytersvägen. 542 röster.
  8. Förskolan Ferdinand. 312 röster.
  9. Grythundsgatan. 260 röster.
  10. Flerbostadshus Vällingby. 233 röster.

En ganska gedigen seger alltså, får man väl säga. 🙂

Storstadsåtgärder Stockholm, om nya spår i Sverigeförhandlingen

30 mars, 2017

Jag har skrivit om Sverigeförhandlingen förut, länkar:

https://stockholmiana.wordpress.com/2015/11/26/sverigeforhandlingen/

https://stockholmiana.wordpress.com/2015/12/01/sverigeforhandlingen-och-stockholm/

https://stockholmiana.wordpress.com/2016/02/08/forhandling-om-nya-spar-och-ostlig-vagforbindelse

Nu har man kommit överens mellan Stockholmsregionen och staten vilka nya spårförbindelser man ska anlägga, hur många bostäder som byggas i anslutning till dem, och hur satsningen ska finansieras. Här länkar till information direkt från Sverigeförhandlingen:

Stockholmsregionen

Faktablad

Sverigeförhandlingens karta över vad som ska byggas (klickbar):

Storstadsåtgärder Stockholm, presenterat 30 mars 2017

I korthet anges att ca 100 000 bostäder ska byggas ungefär enligt följande (själva den formella beslutsprocessen återstår):

Stockholms stad: 48 500 bostäder

Huddinge kommun: 18 500 bostäder

Täby kommun: 16 200 bostäder

Vallentuna kommun: 5 650 bostäder

Österåkers kommun: 7 020 bostäder

Solna stad: 4 000 bostäder

De nämnda kommunerna, Stockholms läns landsting, staten och höjningar av trängselskatten kommer att finansiera satsningen. Det står också att samtliga kollektivtrafikobjekt kommer att vara projektstartade senast 2026, men om möjligt något tidigare. Sedan tar det förstås ytterligare ett antal år att bygga klart. Så det är långsiktiga satsningar det här för att koppla ökat bostadsbyggande till kollektivtrafiksatsningar för den snabbt ökande befolkningen i Stockholms län.

Ytterligare projekt som Östlig förbindelse för biltrafiken jobbar Sverigeförhandlingen med, och resultatet av de förhandlingarna kommer att presenteras senare.

Så mycket bostäder byggs just nu

29 oktober, 2016

Hem & Hyra är Hyresgästföreningens medlemstidning. Man kan också läsa artiklar därifrån på deras hemsida här. De har räknat på hur många flerbostadshus och småhus som stockholmskommunerna börjat bygga under 2015 och första halvåret 2016, och skrivit om det och gjort en tabell som finns här: www.hemhyra.se/stockholm/kommunerna-som-bygger-minst-i-lanet.

Jag har tagit uppgifterna därifrån för att göra två egna tabeller, där jag för varje kommun angivit folkmängd, antal påbörjade lägenheter, antalet påbörjade småhus och hur stor andel bostäder som påbörjades i förhållande till folkmängden. Den första tabellen räknar upp kommunerna i bokstavsordning och den andra tabellen anger antal påbörjade bostäder per 1000 invånare. Där de som bygger mest i förhållande till folkmängden kommer överst i tabellen. 🙂

Tabeller över påbörjade bostäder 2015 och första halvåret 2016

Klicka på tabellen för att se den i större format

Man kan konstatera att det är kommuner i norr som bygger mest i Stockholmsområdet just nu. Sundbyberg, Järfälla och Solna toppar tabellen. Av söderkommunerna är det Haninge som bygger mest just nu. Byggandet i Sundbyberg, Järfälla och Solna är kopplat till avtal om att det ska byggas bostäder i utbyte mot att de ska få nya spårförbindelser. Det är dels tunnelbaneutbyggnader, som jag skrivit om här, dels en ny gren av Tvärbanan som ska byggas från Bromma till Helenelunds pendeltågsstation i Sollentuna.

 

kartor.stockholm.se

19 augusti, 2016

Fick tips om att Stockholms stad har egna kartor på sin hemsida. Adressen dit är kartor.stockholm.se och här är ett exempel därifrån på hur det kan se ut vid Centralen. 🙂

Karta Stockholm vid Centralen

Peter

Huddinge Sjukhus – Karolinska Universitetssjukhuset

22 april, 2016

Idag var jag till Huddinge Sjukhus för en del provtagning. När jag låg där på britsen och det togs blodprov, EKG och lite annat, så småpratade vi lite om sociala medier. Jag sade att jag skriver lite själv på en blogg, och då sa sjuksköterskan att: Ja men då måste du skriva om Huddinge Sjukhus!

Vad gör man? Ja, det går ju inte att komma undan om man får beställning på en bloggpost. 😉

Så, den är på g. Bilder finns, men det ska fixas och sorteras och det hinner jag inte idag. Men jag återkommer med bilder! 🙂

Peter

Förhandling om nya spår och östlig vägförbindelse

8 februari, 2016

I november 2013 presenterades resultatet av Stockholmsförhandlingen, där man överenskom att bygga nio nya stationer för tunnelbanan, i utbyte mot att berörda kommuner garanterade byggande av sammanlagt 78000 nya bostäder. Jag gjorde en kort presentation av det här.

Man var så nöjda med resultatet av Stockholmsförhandlingen, så man beslutade att gå vidare med en ny förhandling som berörde en större del av Sverige, och därför kallades Sverigeförhandlingen. Där skulle man dels utreda om och hur det ska byggas ett nytt nät för höghastighetsjärnvägar i södra Sverige. Dels skulle man titta på åtgärder för att lösa trafikproblemen i de största städerna, och då kallade man den delen för storstadsåtgärder.

Inför det arbetet hade både storstadskommunerna och kommunerna i södra Sverige möjlighet att inkomma med synpunkter och förslag. Vad kommunerna i Stockholms län ville ha och kunde erbjuda, skrev jag lite om här. När det gällde Stockholms stad, var det så omfattande så det skrev jag om separat här.

Efter att ha gått igenom de inkomna förslagen, presenterade Sverigeförhandlingen 1 februari 2016 var man tänker sig att bygga de nya höghastighetsjärnvägarna mellan Stockholm och Göteborg respektive Stockholm och Malmö. Sträckningen och stationerna som man vill bygga (svarta prickar med namn), framgår av den karta som då presenterades.

Nya järnvägar för höghastighetståg

Det var mellanliggande städer och kommuner som engagerade sig mest i den här frågan. För dem handlar det om att förkorta tidsåtgången för att ta sig till storstadsregionerna. Det var en del kommuner längs vägen som kände sig överhoppade, eftersom de inte skulle få någon station. Men än så länge är det här bara ett förslag som det ska förhandlas om, så det kan tänkas att det sker någon mindre justering längs vägen.

För Stockholm, Göteborg och de största städerna i Skåne var det storstadsåtgärderna som intresserade mer. Och en vecka senare, senare 8 februari 2016, presenterades planerna för vilka nya spårförbindelser och vägförbindelser man ska satsa på i Stockholmsområdet, för att kommunikationerna ska fungera för den kraftigt ökande befolkningen. Även för Göteborg och flera städer i Skåne presenterades liknande planer samma dag. Jag nämner helt kort att det planeras tillkommande spårvägssträckor i Göteborg och Mölndal, och helt nya spårvägar i Malmö, Lund och Helsingborg.

Det ska också nämnas att uppdraget var specifikt avgränsat till de här två delarna, dels höghastighetsjärnvägarna genom södra Sverige, dels storstadsåtgärderna. Självklart finns det också andra järnvägsprojekt och vägprojekt i Sverige som ska byggas. Men de ligger utanför den här förhandlingen, och där är det Trafikverket som utför planeringen som hittills. Vill man gå dit och titta vilka projekt som pågår, finns länk här.

Jag börjar med den nya vägförbindelsen, som är enklast att kommentera. Det handlar helt enkelt om att bygga klart motorvägsringen runt Stockholm med den östliga förbindelse som saknas, nämligen under Saltsjön mellan Värtan och Sickla. Där anger man två alternativ på en karta. Antingen en grundare sänktunnel som ligger på botten i vattnet mellan Djurgården och Nacka och därmed kan gå ganska rakt, eller en djupare borrad bergtunnel som ligger längre österut. Att en borrad tunnel gör en extra sväng beror på att man med en längre sträcka inte behöver ha lika branta backar för vägtrafiken.

Östlig vägförindelse utredning, två alternativa dragningar finns

Det framgår både av kartan ovan och av texten i förslaget till objektavtal att man måste förstärka sträckan mellan Värtan och Roslagstull med både ytterligare körfält och tunnelrör för att trafiken från Nacka och omkringliggande kommuner ska få tillräckligt med plats.

Men i den tillhörande texten står ytterligare en intressant sak, nämligen ordagrant följande: ”Länken går i berget under Saltsjön utan intrång i Nationalstadsparken.” Hoppsan, där hade man visst tänkt lite längre än vad kartan anger. För här pekar man direkt ut den östliga djupa sträckningen. Det är inte särskilt förvånande, för man gjorde samma val då det gäller tunnelbanan till Nacka. Hellre gå lite djupare i berget än lägga en tunnel på havsbotten och tvingas förstärka den så den tål tyngden av ett fartyg som råkar springa läck och sjunker, i likhet med vad Vasa gjorde på ungefär samma plats en gång i tiden. Jo, även om det är osannolikt, så måste man ändå ta med det i beräkningen.

Man säger också att det kan bli aktuellt att avgiftsfinansiera den östliga vägförbindelsen. Detta ska då inte ses som samma typ av trängselskatt som infördes för befintliga vägar, utan en avgift för att finansiera en helt ny förbindelse. Ungefär som exempelvis Öresundsbron.

Annat intressant finns också att läsa. Man vill nämligen förlänga Tvärbanan från Sickla till Frihamnen vid Värtan i ett eget tunnelrör. Man ska också möjliggöra en senare fortsättning av den till Ropsten och/eller Odenplan.

Men det presenterades också förslag på att bygga andra nya spårsträckor. Så här ser de ut på en karta:

Spårtrafikförslag

Vi går igenom dem färg för färg. 🙂

Rosa: Ny västlig tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan, med mellanliggande stationer i Östberga, Årstafältet, Årstaberg och Liljeholmen. Det är längre stationsavstånd än normalt för tunnelbanan. Men man motiverar det med att man vill skapa en regional västlig spårförbindelse så det finns resmöjlighet vid sidan om det hårt belastade stråket längs Centralen och T-Centralen. Det minskar också sårbarheten i det nuvarande systemet. Det ska nämnas att både nu och tidigare har diskuterats om en ny tunnelbana ska gå mellan Kungsholmen och Södermalm istället för det här mer västliga alternativet. Men så blir det uppenbarligen inte.

Blå: Förlängning av röda linjen från Ropsten till Lidingö Centrum. Här finns ju Lidingöbanan idag, och man planerar för att sammankoppla den med Spårväg City som ska gå från Värtan och Frihamnen mot Centralen. Den nuvarande spårvägsbron mellan Ropsten och Lidingö är i mycket dåligt skick och planerades ersättas om några år. Men de planerna gjordes upp då det inte var aktuellt med tunnelbana till Lidingö. Det återstår att se om förslaget om tunnelbana ändrar på förutsättningen för Lidingöbanan, så att den istället dras om i ny sträckning mot Lidingö Centrum och ansluter till tunnelbanan där. Det får de kommande förhandlingarna utvisa.

Grön eller Lila: Det här är två linjer som berör kommunerna i nordost. Man har sagt att bara en av dem ska genomföras, så alltså är det två alternativ som står mot varandra. Den gröna linjen visar sträckningen om man satsar på att dra om Roslagsbanan till Centralen via Odenplan istället för till nuvarande ändstation Östra station vid Tekniska Högskolan. Den lila linjen visar sträckningen om man förlänger röda tunnelbanelinjen från Mörby centrum till Täby centrum. Valet mellan Roslagsbana eller tunnelbana har förekommit tidigare i historien. 23 mars 1980 hölls en folkomröstning i Täby och Vallentuna kommuner om man skulle bygga ut tunnelbanan till Täby och kraftigt förkorta Roslagsbanan eller om man skulle ha Roslagsbanan kvar. Den gången vann Roslagsbanan överlägset. Jag skulle tycka det var märkligt om Täby och andra kommuner i nordost denna gång skulle föredra tunnelbana mellan Mörby Centrum och Täby Centrum istället för att få Roslagsbanan ända in till City. Dessutom är röda tunnelbanelinjen hårt belastad redan idag, och en annan gren av den föreslås ju dessutom förlängas till Lidingö. Och ekonomiska beräkningar har visat att en förlängning av Roslagsbanan via Odenplan till Centralen är mer fördelaktig. Min förmodan är att ganska snart så riktar in man sig på att det är det lila alternativet som ska genomföras.

Orange: Detta är Spårväg Syd, som jag skrivit om tidigare här. Den finns fortfarande med i bilden och det finns en stark opinion bland politikerna för att den ska genomföras. Så det blir nog sannolikt så.

Sverigeförhandlingen har alltså gått igenom flera andra möjliga projekt. Men det är de här förslagen de går vidare med och förhandlar om med kommuner och landsting, som är huvudmän för lokaltrafik. Det är också kommunerna som konkret ska planera för nya bostadsområden. Men staten kommer alltså att bidra med betydande belopp för att de här spårförbindelserna ska byggas. Orsaken är att de här projekten ska sammankopplas med bindande förpliktelser för kommunerna att se till att det byggs nya bostäder. För det ligger i hela landets intresse att det finns bostäder och bra kommunikationer där människor vill bosätta sig. För östlig vägförbindelse ska nämnas att staten är huvudman och den som bygger, medan kommunerna är med och bidrar med pengar och förpliktelser om bostäder även där. Av landstingen och regionerna kräver man att de på olika sätt ska ha en planering som samverkar med de här projekten.

Även om planeringen hunnit ganska långt med de här projekten, så är det för tidigt att säga exakt vad förhandlingarna med kommunerna resulterar i. Det kan bli mindre justeringar av förslagen. Det kan också tänkas att något helt nytt projekt dyker upp, även om sannolikheten inte är så stor att de tas med i just den här Sverigeförhandlingen om storstadsåtgärder. Men planering av nya projekt upphör ju inte om de här projekten genomförs. Om den här förhandlingen blir framgångsrik, kan det mycket väl bli både Sverigeförhandlingen 2 och Sverigeförhandlingen 3 i framtiden. Ungefär som en populär film som får likartade uppföljare. 🙂

Peter

Sverigeförhandlingen och Stockholm

1 december, 2015

För några dagar sedan offentliggjorde Sverigeförhandlingen de inkomna synpunkterna från de kommuner som vill vara med i den här diskussionen om framtida kommunikations- och bostadsbyggande. Det har fokus på de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg, Malmö och kommunikationerna mellan dem. Det var nästan hundra olika dokument och jag kan inte fördjupa mig i allt det. Jag nöjde mig med att skumma igenom vad kommunerna i Stockholms län inkommit med, och översiktligt kommentera dem här. När jag hade Stockholms stad kvar, bestämde jag mig för att vänta några dagar med det. Och nu har jag väntat klart med det. 🙂

Att det är sånt fokus på storstadsområden är ju därför att det är dit människor flyttar i allt större utsträckning. Och det är där bristerna uppstår, både vad det gäller bostäder och kommunikationer. Man kan tycka vad man vill om den här tendensen, men det går knappast att mer än marginellt påverka människors egna val var de vill bo. Det är ju en trend över hela världen att människor flyttar in i storstäderna.

Då så, dags att kika i Stockholms nyttoanalys, som man kallar dokumenten (länk). Inledningen i det dokumentet är så talande, så jag väljer att citera den:

”Dokumentet är en tjänstemannaprodukt och inte beslutad av någon politisk församling. Dokumentet ska ses som ett förhandlingsinspel inom ramen för Sverigeförhandlingen och de formella förhandlingar som påbörjas under februari 2016.

Dokumentet innehåller fyra PM: 1. Höghastighetsjärnväg, 2. Storstadsåtgärder, 3. Östlig förbindelse, 4. Cykelåtgärder”

 

1 Höghastighetsjärnväg

Man konstaterar där att byggande av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö är en statlig angelägenhet och inte något som Stockholm fokuserar på inför den här förhandlingen. Men man påpekar att internationella kopplingar till Arlanda, Oslo och Köpenhamn är en självklar del i ett höghastighetsnät och det bör inkluderas i planeringen.

Jag ska om det nämna att när nuvarande Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg byggdes, så valde man att gå norr om Vättern. E20 för vägtrafiken har också dragits norr om Vättern. Men stora delar av vägtrafiken väljer idag att köra söder om Vättern, E4 Stockholm – Jönköping och sedan Riksväg 40 Jönköping – Göteborg. Och söder om Vättern ungefär samma väg vill man bygga den nya höghastighetsjärnvägen.

Söderut mot Malmö blir det knepigare. Man har redan kommit fram att den bästa lösningen för en höghastighetsjärnväg dit är att bygga den söderut från Jönköping. Men den enda större staden mellan Jönköping och Malmö är Växjö, och den staden innebär tyvärr en omväg mot öster. Så nu pågår en kamp mellan Växjö-regionen som tycker att höghastighetsjärnvägen ska passera där, och kommunerna längre västerut som tycker att höghastighetsjärnvägen ska gå så rakt som möjligt och passera där. Sedan finns det också städer på västkusten som vill ha en omväg västerut istället. Där finns ju flera stora städer som t ex Halmstad och Helsingborg. I Sverigeförhandlingen är många av dessa kommuner aktiva och det finns många dokument därifrån som skickats in. Jag har inte tittat i dem och jag ska inte kommentera dem nu, mer än så.

 

2 Storstadsåtgärder

Man har fokuserat på att peka ut möjliga regionala spårutbyggnader, som man anser är det som bäst kan skapa nya bostäder, och då kommit fram till följande lilla lista:

  • utbyggnad av tunnelbanan mellan Hagsätra/Älvsjö och Fridhemsplan
  • utbyggnad av en västlig tunnelbana mellan Alvik och Vällingby via Bromma flygplats
  • förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö
  • förlängning av tunnelbanan från Hjulsta till Barkarby
  • ny pendeltågsstation vid Högdalen/Rågsved
  • förlängning av Roslagsbanan till City/Odenplan

När det gäller den första punkten, ny västlig tunnelbana Hagsätra/Älvsjö – Fridhemsplan, har man ritat upp en karta över en möjlig sträckning. Man har angivit att ca 10000-20000 nya bostäder skulle kunna anläggas längs en sådan ny tunnelbanesträcka, med en rimlig bedömning 16000 bostäder.

Karta föreslagen ny tunnelbanelinje (i grönt) genom Fridhemsplan - Liljeholmen

Karta föreslagen ny tunnelbanelinje (i grönt) genom Fridhemsplan – Liljeholmen

Man har också gjort beräkningar av hur det påverkar trafikanterna. Det redovisar man i två diagram, där tjockleken på linjerna visar antalet beräknade trafikanter. I det vänstra diagrammet visar röd linje tillkommande trafikanter på en ny västlig tunnelbanelinje, och de blå linjerna hur mycket som det minskar på de nuvarande linjerna. Det högra diagrammet visar de totala trafikmängderna. Det intressanta är väl att en ny västlig tunnelbanelinje genom stan skulle få ganska många nya trafikanter.

Vänstra kartan: Röd linje är nya trafikanter på ny tunnelbanelinje och blåa linjer minskning på andra linjer det orsakar. Högra kartan: totalt antal resande på olika tunnelbanelinjer

Vänstra kartan: Röd linje är nya trafikanter på ny tunnelbanelinje och blåa linjer minskning på andra linjer det orsakar. Högra kartan: totalt antal resande på olika tunnelbanelinjer

När det gäller en ny tunnelbanesträcka från Alvik – Vällingby via Bromma flygplats, så har det förstås betydelse om själva flygplatsen finns kvar eller ej. Man anger 10000-20000 bostäder längs en sådan tunnelbanlinje om flygplatsen finns kvar, med en rimlig bedömning 18000 nya bostäder. Om flygplatsen läggs ner anger man 30000-50000 nya bostäder.

När det gäller förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö centrum så har man kollat med Lidingö och då fått fram siffran 4200-5600 nya bostäder. Vid Ropsten skulle 2000 bostäder kunna byggas.

För en förlängning av tunnelbanan Hjulsta – Barkarby har man kommit fram till att det inte ger så många nya bostäder eftersom stora vägar finns i området, så ingen siffra på nya bostäder har angivits.

Ny pendeltågsstation vid Högdalen/Rågsved bedöms kunna ge 1000 nya bostäder. Något jag väl tycker låter så blygsamt så jag kan inte förstå varför det ens nämns. Det innebär ju också några minuters längre restid för alla pendeltågsresenärer.

Förlängning av Roslagsbanan till City/Odenplan innebär att den skulle dras ner i tunnel innan nuvarande Östra station. Då kan markområdet vid Östra station användas till ca 1000 nya bostäder. Men där blir ju fördelarna störst för kommunerna i nordost.

 

3. Östlig förbindelse

Den skulle sammanbinda Norra länken och Södra länken och vi skulle få en komplett motorvägsring runt Stockholms innerstad. Man menar att det framförallt är Essingeleden och Centralbron som skulle avlastas med en sådan vägförbindelse. Den är främst till för att förbättra vägförbindelserna, men man anger också att mellan ett par tusen och 9000 bostäder i Stockholm skulle kunna  vara en möjlig potential av en östlig förbindelse. När Sverigeförhandlingen ombad Stockholms stad att förtydliga detta, skrev man följande i den komplettering som inkom en månad senare: ”Östlig förbindelse genererar inga nya bostäder som staden kan utlova att bygga. Däremot finns nämnt antal bostäder med i stadens pågående planering för utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden.”

 

4. Cykelåtgärder

Här handlar det framförallt om att ge bättre framkomlighet och säkerhet för cyklisterna, vilket avlastar annan trafik. Man anger inte något ökat bostadsbyggande som resultat av detta.

 

Sammanfattning

Det var ju ett antal nya bostäder som Stockholms stad angav skulle byggas om man fick nämnda spårförbindelser. Sverigeförhandlingen skrev tillbaka en fråga om hur många av de här bostäderna som BARA skulle uppföras endast om investeringarna kommer till stånd. På det svarade Stockholms stad följande: ”Inom stadens gränser är marken generellt så pass attraktiv att bostadsutbyggnad kommer till stånd förr eller senare även utan de föreslagna kollektivtrafikutbyggnaderna. Däremot innebär de föreslagna objekten att bostäder vid dessa platser kan prioriteras i tid. Inga konkreta siffror kan således lämnas av staden för denna fråga.”

Nu har de kommuner och andra större organisationer som är intresserade av Sverigeförhandlingen inkommit med sina svar, mer eller mindre utförligt och mer eller mindre väl genomtänkt. Nu inträder nästa fas där Sverigeförhandlingens representanter ska förhandla med olika kommunerna om bindande avtal, både vad gäller medfinansiering och åtgärder i form av bostadsbyggande och annat. Processen kommer ta några år, och det blir säkert en del förändringar i planerna. Men utgångspunkten är i alla fall vad kommunerna angett och där jag i korta drag angivit vad Stockholm och omkringliggande kommuner fört fram.

Peter

 

 

 

 

 

Sverigeförhandlingen

26 november, 2015

Det finns förvisso många dagsaktuella frågor att begrunda. Men där tycker jag politikerna är otydliga och besluten ändras från ena veckan till den andra, så det är väldigt svårt att kunna kommentera. Parallellt med detta finns det de som långsiktigt försöker lösa sådana långsiktiga frågor som var man ska bygga bostäder för alla nyanlända till Sverige och de som redan bott i Sverige länge men ändå inte lyckas skaffa bostad. Och hur man ska få transporterna på ett miljömässigt sätt ska flyta bra, utan att folk fastnar i bilköer eller står packade som sillar i kollektivtrafiken. Detta arbete har samlats i något som heter Sverigeförhandlingen. De presenterar sig med följande ord: ”Vi förhandlar om framtidens järnvägsnät och kollektivtrafik i storstäderna för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande.”

Idag presenterades de nyttoanalyser kommuner runtom i Sverige gjort inför själva förhandlingsstarten 2016. Dokumenten har samlats på en särskild sida, och jag räknade till nästan 100 olika dokument. Det kan ju vara lite intressant att se vad och hur kommunerna i Stockholms län har svarat. Jag har skummat igenom det som hastigast och gör en liten uppställning över det.

BOTKYRKA KOMMUN:

Man pekar på de positiva effekter Förbifart Stockholm har. Man har ett projekt man kallar Södra Porten, där det är tänkt att ett stort antal nya arbetsplatser ska förläggas i stråk mellan Alby och Tullinge. Man vill bygga en ny västlig uppgång från tunnelbanestation Alby och en ny uppgång också på pendeltågsstation Tullinge för att kunna bygga nya bostäder, och också vara av nytta för Södra Porten. Här deras flygfoto med utredningsområdet markerat.

Botkyrka kommun, utredningsområde Södra porten

DANDERYDS KOMMUN:

Man har gjort en stark koppling mellan bostadsbyggande och en förlängning av den gula tunnelbanelinjen som nu byggs från Odenplan genom Hagastaden mot Arenastaden/Solna station. Får man en ny tunnelbanestation i norra Danderyd kan man tänka sig att bygga 3000-5000 bostäder där. Därutöver kan man tänka sig förtätning med ca 3000 bostäder runt Danderyds sjukhus och Mörby centrum, om gula linjen byggs ut. Här deras flygfoto över utredningsområdet.

Danderyd, utredningsområde ny bebyggelse

HANINGE KOMMUN:

Haninge kommun vill rent allmänt ha bättre tvärförbindelser mot E4 och höghastighetsstation i Flemingsberg, som de menar bidrar till bättre kommunikationer och ökat bostadsbyggande. Inga stora nya projekt utpekas, utan det är förtätning lite här och där. Största ökningarna av bostäder förväntas ske i Vega, Handen och Västerhaninge. Med tillkommande planer beräknar man ungefär 10000 nya bostäder.

HUDDINGE KOMMUN:

Huddinge kommun har visat aktivt intresse för Sverigeförhandlingen och pekar ut flera konkreta åtgärder för ökat bostadsbyggande. I topp ligger Spårväg Syd, Utbyggnad av höghastighetsstopp för tågen i Flemingsberg och förlängd tunnelbana från Fruängen till Kungens Kurva. Försiktigtvis har de inte föreslagit någon exakt linjedragning för denna. För Spårväg Syd anges 18500 nya bostäder i influensområdet. För höghastighetståg som stannar i Flemingsberg anges 5500 nya bostäder och ett stort antal nya arbetsplatser som förväntas lockas till området. Med tunnelbana till Kungens Kurva förväntas 9000 nya bostäder byggas. Totalt alltså 33000 nya bostäder med dessa tre åtgärder.

JÄRFÄLLA KOMMUN:

Järfälla kommun gör redan nu ett starkt åtagande för bostadsbyggande med 14000 bostäder, genom främst Barkarbystaden som nu byggs för fullt, och som är kopplad till förlängningen av tunnelbanans blå linje från Akalla till Barkarby station. Det ingick i det som kallades Stockholmsförhandlingen. Men när det gäller den nu aktuella Sverigeförhandlingen gäller det ju vad Järfälla kan åstadkomma utöver detta. Man talar då dels om något man kallar Barkarby-Jakobsbergslinjen, där man tänker sig göra förtätningar med 6000 nya bostäder. Sedan om man kompletterar Kallhälls pendeltågsstation med en sydlig uppgång, så kan man bygga 2000 nya bostäder där. Men man poängterar också att när de nu håller på med stora åtagandet Barkarbystaden så vill man i nuläget vara försiktig med bindande nya utfästelser.

LIDINGÖ STAD:

Där är det främst två infrastrukturprojekt man har räknat på. Dels en förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö centrum, dels en ny sträckning för Lidingöbanan, där den tar omvägen över Lidingö centrum (grön linje) istället för den nuvarande dragningen längs berget vid vattnet (svart streckad linje). Det ger dels bättre förbindelser till kommuncentrum, dels frilägger det mark för byggande av attraktiva sjönära bostäder (inringat med rött). Lidingö anger inte några exakta platser för ny bebyggelse, men skriver att de i utbyte mot en omdragning av Lidingöbanan via Lidingö centrum skulle kunna bygga 4200-5600 nya bostäder. Förlängning av tunnelbanan till Lidingö centrum skulle också ge 4200-5600 bostäder. Båda lösningarna tillsammans alltså runt 10000 nya bostäder. Nuvarande anslutningsbussar från Lidingö mot tunnelbanan i Ropsten skulle istället kunna dras via Lidingö centrum, och det frilagda området i Ropsten där bussterminalen nu ligger, skulle kunna utnyttjas för 2000 nya bostäder. Här deras kartskiss.

Omdragen Lidingöbana via Lidingö centrum

NACKA KOMMUN:

Nacka deltar i Stockholmsförhandlingen med nya bostäder i utbyte mot ny tunnelbana mot Nacka centrum, som tunnelbanestationen vid Nacka Forum har beslutats heta. I Sverigeförhandlingen tar de med ytterligare två trafikprojekt som de pekar på. Först är det en östlig vägförbindelse mellan Norra länken och Södra länken under Djurgården och vattnet utanför. Där menar de att den är av så stor regional betydelse att många fler kommuner än Nacka har nytta av den. Därför kopplar de inte ökat bostadsbyggande till just den förbindelsen, annat än att de påtalar att de genom Stockholmsförhandlingen redan bidrar med ett stort bostadsbyggande i regionen. I närområdet anger de en fortsatt tunnelbaneutbyggnad från Nacka centrum till Ektorp och över Skurusundet till Orminge, som skulle möjliggöra 5000 nya bostäder.

NORRTÄLJE KOMMUN:

Norrtälje har främst lyft olika förlängningar av Roslagsbanan mot centrala Stockholm, Rimbo och Arlanda. Något jag berörde ganska nyligen. En förlängning till Rimbo skulle medge 3100 nya bostäder där. Dessutom anger de att 1800 nya bostäder kan tillkomma oavsett en förlängning av Roslagsbanan.

SOLNA STAD:

Solna är redan involverat i nytt bostadsbyggande genom Stockholmsförhandlingen och den nya gula tunnelbanelinjen från Odenplan via Hagalund mot Arenastaden. Om man fortsätter bygga ut gula linjen mot Nya Ulriksdal och Bergshamra, anger man att Ulriksdal kan ge 5000-6000 nya bostäder och Bergshamra 1500 nya bostäder. Här deras skiss över en förlängning av gula linjen.

Solna, skissad förlängning av gula tunnelbanelinjen

STOCKHOLM NORDOST:

Det här är en skrivelse där kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker tillsammans har angivit vad dels en förlängning av den gula tunnelbanelinjen från Arenastaden mot Arninge, dels olika förlängningar av Roslagsbanan mot Stockholms city, Arlanda och Rimbo skulle ge för bostadsnytta. Förlängningen av gula tunnelbanelinjen anges ge sammanlagt 10500-12500 nya bostäder och de olika förlängningarna av Roslagsbanan anges ge 16700 nya bostäder.

STOCKHOLMS STAD:

Stockholm tar upp alla möjliga olika saker. Jag får återkomma till dem.

SUNDBYBERGS STAD:

Sundbyberg pekar på den byggda men ej i bruk tagna tunnelbanestationen Kymlinge, belägen mellan Hallonbergen och Kista. Man nämner där att Vasakronan erbjudit sig bygga 5000-7000 bostäder där, men att Sundbyberg ännu inte tagit ställning till den frågan.

SÖDERTÄLJE KOMMUN:

I Södertälje gillar man att det byggs nya höghastighetsbanor för tåg. Ostlänken från Södertälje via Nyköping och Skavsta mot Norrköping som är första länken i en höghastighetsbana mot Göteborg och Malmö sägs ge 2400 nya bostäder inom Södertälje Syds influensområde.

TÄBY KOMMUN:

Täby är dels intresserade av förlängningar av Roslagsbanan till Stockholms city söderut och Arlanda norrut. Det skulle naturligtvis betyda mycket med så förbättra kommunikationer för boende i kommunen. Man anger att 5800 nya bostäder skulle kunna byggas om detta genomförs. Sedan har man också räknat på att en förlängning av gula tunnelbanelinjen från Arenastaden till Arninge skulle ge 7500 nya bostäder. Man påpekar också att ytterligare bostäder planeras byggas, även om dessa förlängningar inte kommer till stånd.

VALLENTUNA KOMMUN:

Vallentuna vill också ha utbyggnader av Roslagsbanan mot Stockholms city, Arlanda och Rimbo. Man anger 5755 nya bostäder som ett resultat av det.

VÄRMDÖ KOMMUN:

Värmdö pekar på den positiva effekten av att en östlig vägförbindelse byggs, vilket ger avsevärt bättre förbindelser norrut för Värmdöbor och därmed fler som vill bosätta sig i kommunen. Genom en komplicerad beräkning anger man att 4000 bostäder uppförs kopplat till att Östlig förbindelse byggs. Man påpekar också att man vill att bussar från Värmdö ska fortsätta gå mot Slussen och inte till den framtida tunnelbanestationen Nacka centrum.

ÖSTERÅKERS KOMMUN:

Österåkers kommun anger att nettotillskottet av en utbyggd Roslagsbana blir ca 2000 bostäder. Nu ligger ingen av de förslagna förlängningarna just inom Österåkers kommun. Men man har angivit att det blir attraktivare att bo i kommunen om Roslagsbanan förlängs. Förlängningen till Arlanda sägs ge 447 nya bostäder och en förlängning till Stockholm city anges ge 1620 nya bostäder. Jag har av säkert begripliga skäl inte gett mig in på att försöka förstå motiveringen till dessa märkligt exakta sifferangivelser.

SAMMANFATTNING:

Det jag nu återgett är kommunernas egna beräkningar inför Sverigeförhandlingen. Det finns också beräkningar av andra nyttor, som arbetsplatser, miljö, restidsnyttor m m, men jag har utelämnat dem i denna kortfattade genomgång. Jag anser att bostäderna är det väsentliga tillskottet som nu med stor skyndsamhet behövs.

Nu ska planer, projekt och siffror kritiskt granskas och förhandlas, så slutresultatet kan bli ett annan än kommunernas egna planer. Men det här är alltså kommunernas egna utgångspunkter. Förhandlingarna ska starta i februari 2016 och sedan håller man väl på tills man fått fram de överenskommelser man vill ha. 😉

Peter

Täby Centrum bästa nordiska köpcentrum 2015

27 oktober, 2015

Det finns en organisation som heter Nordic Council of Shopping Centers (NCSC), som enligt presentationen på sin hemsida representerar Shoppingcenters i Norden. Och de ska ha ca 1200 medlemmar i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Island, Lettland och Storbritannien. Medlemmar är exempelvis fastighetsbolag, banker, handelsorganisationer och cityplanerare. De har en utmärkelse som heter NCSC Awards, Bästa Nordiska Köpcentrum 2015. De köpcentrum som var nominerade i slutronden var Bruun’s Galleri i Danmark, Täby Centrum i Sverige och Vestkanten Storsenter i Norge. Och där blev Täby Centrum vinnare 2015 av ett vandringspris som heter Nordic Star.

Juryns motivering var: ”Det vinnande köpcentret präglas av ett unikt helhetsperspektiv. Det börjar redan på torget, eller i det väldesignade parkeringsgaraget. Det fortsätter med ett komplett butiksutbud och en självklar och bra klusterbildning. Även de osynliga övergångarna mellan nya och gamla delar är väl gjorda. Kunderna märker av omtanken i sittplatser, i familjerummet och på de väldesignade toaletterna. Gemensam utbildning för butikernas personal med en gemensam serviceinriktad attityd och gemensamma löften, skapar förtroende hos kunderna. Att se ”retail as detail” har här fått en ny mening. Allt för kundens upplevelse av bekvämlighet och trivsel. Och det visar sig i antal besökare, i lokalpenetration och i omsättning. De har lyckats! Vinnaren är Täby Centrum, Sverige.”

Så då tänkte jag att jag skulle försöka stämma av de där punkterna och se om jag kan instämma i den där motiveringen. 🙂

Det första steget är att åka till Täby Centrum. Man har i stort sett tre olika möjligheter. Är man bilburen är det mest uppenbara att ta E18 mot Norrtälje och svänga av efter Roslags-Näsby. Man kan också ta buss från några olika håll. Och till sist så kan man åka tåg med Roslagsbanan. Just nu sker en stor ombyggnad på Östra Station som är avstängd. Så man får i så fall ta tunnelbanan till Universitetet och där gå en liten bit för att byta till tåg mot Täby centrum på Roslagsbanans station Universitetet. Det är en relativt nybyggd station som öppnade 2010 och ligger ungefär mittemellan de båda tidigare stationerna Frescati och Universitetet, som den ersätter. Det blev också närmare att byta till tunnelbanan från den nya stationen. Så här ser den ut:

Roslagsbanan station Universitetet

Jag åkte med det där tåget vi såg till Täby Centrum. På plattformen där, ser jag till min glada överraskning ett exemplar av Non-Violence (icke-våld), som är en världskänd bronsskulptur av  Carl Fredrik Reuterswärd, och finns på flera platser. Ett välkänt exemplar står utanför FN-skrapan i New York.

Non Violence av Carl Fredrik Reuterswärd vid Roslagsbanan i Täby Centrum

Så här ser stationen Täby centrum ut snett uppifrån, taget mot norr från gångbron mellan stationen och centrumanläggningen. Vi kan också se att de tidigare nämnda bussarna stannar precis intill.

Roslagsbanan station Täby centrum

Mellan Täby centrum och E18 ligger de ganska välkända runda höghusen vid Grindtorp i Täby, som syns ännu bättre från E18. Nya hus håller på att byggas, så snart kanske de skyms från stationen.

Runda höghusen vid Täby

Alldeles vid centrumet ligger det ”väldesignade parkeringsgaraget”, som det stod i citatet från juryn ovan. Allra först kom jag ut på taket på parkeringsgaraget. Det ser väl ut som vilken parkeringsplats som helst, men det är möjligt att det har inneboende kvaliteter som inte är omedelbart uppenbara för mitt öga. Mitt öga fångar i alla fall ett annat runt höghus. Det ligger i stadsdelen Tibble på andra (västra) sidan om centrumet.

Täby Centrum parkeringsgaraget takparkeringen

Något till vänster ovanför mitten i bilden ovan ser man en trekantig liten mörkgrå byggnad som liksom sticker upp underifrån, och tycks ha några upplysta fönster. Jag går fram dit och kikar in genom dem.

Hoppsan, det var ju lite roligt vad man kunde se där nere. 🙂

Man kan se in i Täby Centrum från ett fönster på parkeringsgaragets takparkering

Man ser andra roliga saker från det där taket. Öster om Täby centrum och Roslagsbanan ligger Täby Galopp. Banan invigdes 1960 då Ulriksdals kapplöpningsbana i Solna lades ner för att det skulle byggas bostäder där. Men Täby Galopp kommer att gå samma öde till mötes. Tävlingar hålls ännu 2015 men det är nog sista säsongen, om inget oförutsett händer. För även här ska byggas ett nytt stort bostadsområde som kommer att heta Täby Park. Våren 2016 öppnar en ny galoppbana i Upplands-Bro som heter Bro Park, och som kommer att ersätta Täby Galopp.

Täby Galopp

Ja, ja, det var det där med det väldesignade parkeringsgaraget. Vi får väl gå ner en våning så befinner vi oss i garaget på riktigt. Där ser det ut så här.

Täby Centrum parkeringsgaraget, bilar i långa rader

Jag funderar på vad det är som är så väldesignat. Parkeringsrutorna? Pilen som visar körriktning och antyder att man kör in från ett håll och ut åt ett annat håll? Jag går runt och tar en bild från en annan vinkel. Då ser jag dem! De röda lamporna som hänger i taket. Jag känner inte till funktionen, men jag gissar att de kanske tänds då en bil står parkerad där. På så sätt skulle man kunna lättare se en ledig parkeringsplats om lampan är släckt. Men OBS! det är bara en spekulation från min sida, för jag fördjupade mig inte vidare i den lilla detaljen.

Täby Centrum, parkeringsgaraget med röda lampor som hänger ner från taket

Några sådana lampor såg jag i alla fall inte på den översta våningen, taket på parkeringsgaraget. Men det kanske inte räknas då man ska väga in vad som är väldesignat? 😉

Hur som helst tycker jag det är på tiden nu att gå in i det där centrumet nu och se om det är ”ett komplett butiksutbud och en självklar och bra klusterbildning”, som juryn utrycker sig. Vi studerar en välkomsttavla och nog ser utbudet tämligen komplett ut. Vi ser att de tre våningarna skiljer sig åt i storlek.

Välkommen till Täby Centrum

Inne i centrumet är det tydliga skyltar, som hänvisar till de viktigaste grejerna. Det genomskinliga välvda taket släpper in mycket ljus också, så man ser bra. 🙂

Täby Centrum har tydliga skyltar

Och behöver man förstärka ljuset med lampor, så finns lampskärmar upphängda. Många sådana är det…

På den här bilden dominerar verkligen lamporna. Men man kan också se alla tre våningsplanen samtidigt, tack vare den öppna designen.

Täby Centrum, trevliga lampor lyse upp - och man ser delar av alla tre våningarna

När man åker den där rulltrappan upp mot det övre planet, möts man av en stor skylt som talar om att Täby är bäst så in i norden. Man syftar ju förstås då på det där priset man vunnit som bästa köpcenter 2015. 🙂

Täby är bäst så in i Norden

Kommen så långt upptäckte jag att jag behövde gå på toaletten. Jag tog några kliv och öppnade en dörr, men det såg ut som om jag kommit ut på något som verkade vara en utomhusdel av centrumet. Lite längre bort såg jag en biblioteksskylt, och tyvärr ramlade jag in på bibliotekets toalett. Jag tänkte inte just då på att testa någon av centrumets toaletter, som enligt den där juryn är så ”väldesignade”. Hur designad kan egentligen en toalett bli? Det är väl meningen att de ska fylla ett behov, men behov av design är väl det minsta man har behov av när man har behov, så att säga. 😀

Jag kollar vidare i juryns motivering, som inleds så här: ”Det vinnande köpcentret präglas av ett unikt helhetsperspektiv. Det börjar redan på torget”. Jag tänkte att vill man ha ett helhetsperspektiv så behöver man betrakta det på lite avstånd. Och kanske också beträda det där torget det pratas om. Alltså gick jag runt centrumet för att se vad jag skulle få för perspektiv. Så här ser fasaden ut från väster. En grå betongbunker tycker jag det liknar. Men det finns gott om cykelparkeringar, och det är positivt. 🙂

 

Täby Centrum, fasad

Vänder man sig om på just den här platsen, ser man en tennisbana precis intill centrumet. Det ser trevligt ut, tycker jag. 🙂

Tennisbana intill Täby Centrum

Det där helhetsperspektivet börjar redan på torget, hade visst juryn uttryckt det. Men det kan ju knappast vara den där långa längan jag såg nyss när jag gick runt, som de menade. Aha, jag är på fel sida om centrumet. Jag fortsätter runt den långa fasaden. Där var det avspärrade trottoarer och annat krångel att ta sig fram gående, kring ett pågående bygge att nytt kommunhus. Men det blir säkert bra då det är färdigt. 😉

Här bygger vi nytt kommunhus, i Täby

Tar man sig framåt längs den här gatan så når man i alla fall till slut det där torget med det unika helhetsperspektivet, enligt juryn. Så här ser den helheten ut.

Täby Centrum, torget

Det finns för all del lite olika saker utplacerade. Vi vänder blicken lite åt höger för att få ännu mer hehetsperspektiv. Vi ser ytterligare två ingångar bredvid varandra till centrumet, men ganska lite folk som går in i centrumet från det här torget.

Täby Centrum, 2 av ingångarna från torget

Åter inne i centrumet genom en av de där ingångarna, tycker jag nog att centrumet ser ganska trevligt ut i de små detaljerna. Rulltrapporna har en varm träbeklädnad. Det finns en interaktiv informationsskärm som placerats på någon sorts vinklad designad ställning. Och vi skymtar något som kanske kan vara en sittgrupp mitt i bilden.

Täby Centrum innanför en ingång från torget

Jodå, det är en sittgrupp där. Med tygsoffor, och gröna växter intill. Vi ser att ungdomar tagit platsen i besittning.

Gröna växter och sittgrupp i Täby Centrum

Men det finns ännu exklusivare soffor utplacerade i centrumet. Här har vi en skinnsoffa. För det är väl riktigt skinn och inte någon sorts skinnimitation, hoppas jag. Juryn skrev i alla fall att kunderna märker av omtanken i sittplatser, och det måste man nog säga att det ser ut att vara uppfyllt.

Skinnsoffa i Täby Centrum

En stor öppning mellan de båda våningsplanen skapar någon sorts samhörighet mellan dem. Det är kanske det som menas med bra klusterbildning, som juryn uttrycker sig. 😉

Täby Centrum, stor öppning mellan våningsplanen

Vid en av rulltrapporna har den amerikanska Café- och espressokedjan Starbucks etablerat sig.

Starbucks i Täby Centrum

När man sedan till slut har handlat färdigt, så kan man ta sig via rullband med sina varor till de båda tidigare omtalade parkeringsplanen.

Täby Centrum, rullband till parkeringsplanen

Jag tycker väl det var ett helt ok köpcentrum. Jag gjorde inte några bedömningar av om det var ett komplett butiksutbud, som juryn hävdade. Ofta är det ju samma butikskedjor som etablerar sig i olika köpcentrum, och när de väl är på plats så har man ju ett mer eller mindre ”komplett” butiksutbud. Har man sett någon tv-reklam från någon av de stora kedjorna, så förväntar man sig att den ska finnas representerad på det köpcentrum man tar sig till. Och på den punkten lär man inte bli besviken.

Jag kan i alla fall tycka att det var trevligt med de många detaljerna, som det märktes att man lagt ner ett visst arbete på att utforma. Bekväma sittgrupper, informationsskärmar överallt, rullband till parkeringarna, och lite rolig design på saker och ting. Folk förväntar sig att förutom att det ska finnas de varor man vill ha (men kanske inte nödvändigtvis behöver) i ett köpcentrum, så vill man att det ska kännas lite trivsamt när man går runt där. Det vill säkert butikerna också, för en trevlig miljö brukar vara säljbefrämjande.

Däremot vet jag inte om jag tycker att det här köpcentrumet var så väldigt mycket mer överlägset eller bättre än vilket annat välskött köpcentrum som helst. Hade mitt ärende varit att inhandla något särskilt, hade det nog inte gjort så stor skillnad vilket köpcentrum jag valt att åka till. Det hade blivit samma grejer ändå, förutsatt att de fanns på platsen.

Höghus vid Täby Centrum

Lite roligt var det ändå att ta den där juryn på orden, och jämföra vad de skrev med vad jag såg på plats. Det ledde nog till att jag var lite mer uppmärksam än vad jag annars skulle ha varit om jag bara hade åkt dit och försökt göra en bedömning på egen hand. Då hade jag nog varken tänkt på klusterbildning eller väldesignade parkeringsgarage. 😉

Peter

Kungens Kurva 50 år 1965-2015

27 september, 2015

Handelsområdet Kungens Kurva bestämde sig för att fira sitt 50-årsjubileum i helgen. Det speciella som hände i området för drygt 50 år sedan var att IKEA öppnade sitt berömda runda möbelvaruhus 18 juni 1965. Men smeknamnet Kungens Kurva fanns innan dess. Enligt legenden hade den förrförra kungen Gustaf V varit ute med sina kompisar och jagat vid Tullgarns slott 28 september 1946. Man får väl anta att det var villebråd de jagade. Och på hemvägen bar det sig inte bättre än att chauffören körde av vägen här utanför Segeltorp i Huddinge. På den tiden var det visserligen en betydligt smalare och krokigare väg än dagens E4-motorväg. Men kanske var det också biljakt som pågick. 😀

Kunglig bil i diket

Så platsen kom att kallas Kungens kurva, och 1965 etablerade sig alltså IKEA på platsen. IKEA hade dessförinnan haft postorderförsäljning och ett varuhus i Älmhult, men nu blev det dags att etablera sig i Stockholm. Och man byggde ett runt hus i flera våningar. Varje våning hade ett inredningstema (typ sova, kök, tyger), och tanken var att man skulle cirkulera runt på varje våning i huset och bli köpsugen på olika saker. Det här var ju 1960-talet och hela samhällsplaneringen byggde på att man använde bilen.

Motorvägen på intilliggande E4:an byggdes ju under samma tidsperiod. Ett par år tidigare (1963) hade Konsum Stockholm öppnat Obs! stormarknad i Vårby vid samma väg några km längre söderut. Och i andra delar av Sverige startade klädförsäljning i Ullared och de stora postorderföretagen öppnade snart därefter stora varuhus i Knalleland i Borås. Man skulle lasta in ett gäng och åka iväg nånstans med bilen och när man kom fram parkera den på de gigantiska parkeringsytorna. Sedan skulle man fylla sina kundvagnar med billiga varor, lasta bilen full med dem och åka hem igen. Det var konceptet.

Så IKEA-varuhuset blev också som en turistattraktion för långväga gäster. Inför millennieskiftet ville man göra stort till ännu större, och en enorm tillbyggnad drogs igång för att få till världens största IKEA-varuhus.

Så här ser IKEA-varuhuset ut idag. Det är knappt så man ser det ursprungliga runda huset. Det skymtar till vänster om den gigantiska gula ingångskylten.

IKEA vid Kungens Kurva

Innanför ingången har man byggt en rulltrappa som tar en upp till översta våningen direkt. Så man inte ska missa något på sin väg nedåt i huset. 😉

IKEA innanför ingången

 

Man får gå runt till gaveln för att se det runda huset lite bättre. Eller, det var en massa träd i vägen, som kanske inte fanns där ursprungligen men väl som har vuxit upp under åren som gått. Så det får bli det nordvästra hörnet, där den gamla ingången fanns men där det nu är ganska öde.

IKEA del av runda huset

Ica Kvantum var också tidiga att etablera sig här, vid sidan om IKEA.

Ica Kvantum vid Kungens Kurva

Det fanns ju också en del andra verksamheter runtomkring i området. Men det var när ToysRus öppnade sitt varuhus mitt i det då ännu mestadels obyggda området 1995 som den stora expansionen började. Till en början låg det lite vid sidan om i området, men några år senare hade de andra köpladorna kommit upp runtomkring, och så här ser det ut idag.

ToysRus mitt i området

Bortom ToysRus öppnade City Gross 2003 en länga med sin egen stormarknad och med några andra verksamheter som också fick flytta in.

City Gross

Även Elgiganten byggde ett varuhus här, inom kort gångavstånd från IKEA. Vi ser på skylten att de har sitt eget firande med festligt låga priser. 21-årsfirande närmare bestämt, och när vi räknar baklänges kommer vi till 1994. Men det var i handelsområdet i Barkarby som Elgiganten då etablerade sig. Hit till Kungens Kurva kom de lite senare.

Elgiganten firar också

Apropå firande, så bortsett från en del rabatter och så, har det inte synts några riktigt tydliga tecken på det där 50-årsfirandet av Kungens Kurva. Men plötsligt uppenbarar sig ett tuff tuff tåg för barnen, och då förstår vi att det faktiskt är fest på riktigt. 😀

Tuff tuff tåg

Precis till vänster om tuff tuff tåget ser vi en hög glasvägg. Och den tillhör en nybyggd stor galleria som man kallar Kungens Kurva Shoppingcenter och som invigdes 2014. Går man innanför dörrarna så ser man faktiskt en scen på vilket det pågår aktiviteter. När bilden tas är det en frågesport med priser som pågår. Men det är inte direkt så att det är någon trängsel omkring scenen. Som vanligt är det väl shopping som är det viktigaste för de flesta att göra då de är i området.

Scen med jubileumsfirande

Inuti shoppingcentret är det två stora och rymliga plan med butiker, för de som är ute i just sådana ärenden. 😉

Inuti shoppingcentret, som har två butiksplan

Går man igenom shoppingcentret och ut på andra sidan till den stora parkeringsplatsen där och tar en bild, så ser det ut så här:

Kungens kurva shoppingcenter

Vänder man sig om och fortsätter gå åt det hållet mot motorvägen så är man snart framme vid det egentliga Kungens Kurva, som alltså ligger precis intill E4:an. Där ligger Heron City som invigdes 2001.

Heron City

 

Här var det också en del kul aktiviteter för barn. Här ses de klänga runt i stora bollar som flyter på en pool.

Stora bollar i pool vid Heron City

Jag vet inte om just denna grej ingår i firandet eller om den här aktiviteten brukar finnas här även i vanliga fall. Jag tror nästan det, för det har blivit populärt bland barnfamiljer att åka till huset. Och medan de vuxna sitter och äter och pratar så springer barn runt och åker i rulltrappor, leker vid bassänger och med andra roliga saker som finns. 🙂

Klättersteg i Heron City

Det är rymligt inuti och högt i tak. Jag försökte ta en bild, men det är svårt att få med allt. Man skymtar i alla fall den stora fontänen nertill och rulltrappor upptill i bilden. Kanske kan man rentav skymta ett eller annat barn som springer runt också. 😉

Fontän och rulltrappor

En lite rolig detalj är att den första säsongen av Big Brother sändes faktiskt härifrån år 2000. Man hade byggt ett hus i huset, och det skedde under tiden som man höll på att färdigställa resten av huset. När Heron City invigdes i februari 2001 hade den stora amerikanska biokedjan AMC byggt flera biografsalonger och det blev också en del restauranger. Men verksamheterna gick trögt och de första åren var det ganska ödsligt i huset. Efter ett par år gav AMC upp och SF tog över biograferna och bytte namn till Filmstaden. Och 2006 etablerade sig Media Markt i byggnaden och då blev det rejäl fart.

Media Markt

Även om hela Kungens Kurva-området är byggt för att man ska ta sig dit med bil, och det finns stora parkeringsytor, så är det faktiskt en hel del som åker kollektivt. Busslinjerna går tätt till området. Och med tanke på att både IKEA-kunder och andra kunder tar med sig inhandlade saker på bussarna så kan det ibland bli ganska trångt. Här ser vi två av bussarna ankomma till hållplats Kungens Kurva utanför Heron City.

Bussar vid Kungens Kurva

Med tanke på det stora kollektiva resandet så har man tänkt sig att bygga en spårväg genom området. Projektnamnet är Spårväg Syd, och här har vi två länkar till landstingets informationssida och vad jag själv skrivit om saken tidigare. Kungens kurva har också sin egen webbplats man kan följa här. Lite intressant är att Kungens Kurva ligger i Huddinge kommun, medan näraliggande Skärholmen Centrum ligger i Stockholms kommun. Kommungränsen går precis norr om E4:an som skiljer de båda områdena åt. Om Spårväg Syd blir verklighet kan man förvänta ytterligare stark utveckling av området.

Peter