Posts Tagged ‘Stadsbyggnad’

Skrapan på Södermalm

29 oktober, 2017

Skrapan på Södermalm är ett höghus som blev klart 1959. Det är numera 86 m högt och har 26 våningar. Skrapan har en egen hemsida här. I deras egen presentation (http://skrapan.se/om-skrapan), står i skrivande stund: ”Med sina 24 våningar var Skrapan under en period också känd som Europas högsta byggnad.”

Fast just den uppgiften är inte sann. Stadshuset som blev klart 1924 är högre med sina 106 m. Flera kyrkor i Stockholm och Sverige har varit högre i hundratals år. ”Stalinskraporna” (eller De Sju Systrarna) i Moskva (som också ligger i Europa), blev klara redan på 1950-talet och är mer än dubbelt så höga. Det är dock fortfarande den högsta ”kontorsbyggnaden” i Stockholms innerstad, även om det bara skiljer några meter till några andra innerstadskontorshus. I Kista finns tre kontorshus som är ungefär 30 m högre.

Från början var byggnaden 24 våningar hög, och 1960 flyttade skattemyndigheten i Stockholm in. Med det så fick byggnaden smeknamnet ”Skatteskrapan” eller ”Barskrapan” i folkmun.

2007 flyttade skattemyndigheten ut och huset byggdes om till Studentbostäder. Då blev det dags för smeknamnet ”Studentskrapan”. Man lade också på två våningar så det fick sina nuvarande 26 våningar. Man får gå några trappor upp till en restaurang överst. Så här ser huset ut idag, sett från Götgatan norrut.

Skrapan

Byggnaden är konstruerad som ett kors uppifrån, med fyra huskroppar utstickande i de fyra väderstrecken. Trapphuset med  hissar är centralt i husets mitt. Tanken med formen är att ge bra ljusinsläpp till alla rum. Varje flygel har en central korridor med kontorsrum på båda sidorna. Även korridorerna har fönster i ändarna, vilket ses på bilden ovan som en ”fönsterstapel” i väggen på den närmaste flygeln. Stommen är betong, med en påhängd fasad av glas och aluminium. För att den skulle stå stadigt, byggdes den på en klippa som låg vid den tidigare Fatburssjön.

Så här ser huvudentrén ut idag. Längs väggen till höger där numera Kicks ligger, fanns en rad brevlådor för post till skattemyndigheten. Det var tradition på sista inlämningsdatum för varje års deklaration att det var massor med folk här och lämnade deklarationer. Längs Götgatan var det kilometerlånga bilköer, och man kunde köpa ”varm korv” och annat ätbart om man blev hungrig efter att man lämnat deklarationen. 😀

Skrapan entré

Vid entrén fanns denna affisch. Vid ombyggnaden för 10 år sedan skapades en galleria i de nedersta våningarna också. Och 10-årsjubileum är ju en bra anledning att fira. Och passa på att locka folk till butikerna med lite extraerbjudanden. Och så blev det några bilder här. 😉

Skrapan 10 år

Hoppsan! När jag klev in, mötte jag den här vinkande nallen. 😀

Vinkande nalle i Skrapan

Nallen hade sällskap av fler figurer. Spindelmannen syns skymta nere till vänster på den här bilden. Kanske bättre att vara där än att klättra ute på fasaden. 😀

Spindelmannen i Skrapan

En bild från nedervåningen, med rulltrappa till övervåningen till vänster. Vi ser också en informationsskylt om de båda våningarna i gallerian Skrapan.

Skrapan nedervåningen och informationsskylt

En bild från övervåningen också.

Skrapan övervåningen

Mitt i byggnaden vid hissarna möts man av låsta dörrar med porttelefoner och kodlås. Det är trapphusen och hissarna till studentbostäderna och restaurang Himlen på översta våningen.

Skrapan Studentbostäder och Restaurang Himlen

Till sist en bild från innergården.

Skrapan innergården

Annonser

Open House Stockholm

8 oktober, 2017

Open House Worldwide (www.openhouseworldwide.org) är ett internationellt nätverk för att arrangera festivaler och visa upp unika och spännande byggnader och platser runt världen. London var först 1992, sedan följde New York 2002. Helsingfors var första staden i Norden 2007, och de senaste åren har många nya städer tillkommit. De deltar enligt ett rullande schema året runt. Stockholm kom med 2016, och 6-8 oktober 2017 var det andra gången.

Open House Stockholm affisch

Open House Stockholm (www.openhousestockholm.se) är en ideell förening som grundades av föreningarna Samhällsbyggarna, Samhällsbyggnadslänken, Stockholms Arkitektförening och Stockholms Byggnadsförening. Enligt deras hemsida är syftet att involvera allmänheten i stadens utveckling och stimulera intresset för arkitektur och samhällsbyggande. Det låter bra! 😀

Tittar man i programmet hittar man ett 60-tal olika programpunkter, som spänner från att visa upp hela stadsdelar till specifika byggnader och ända ned till enskilda privatbostäder. Det kan tyckas ganska spretigt, men syftet är att visningarna ska vara gratis, och de bygger på frivillighet att delta. Det gäller från att ha en intressant byggnad eller plats att visa upp, till donatorer, volontärer, partners och sponsorer. När det gäller själva objekten, så finns det goda uppslag att återkomma till senare. 😉

 

 

 

 

Kungsgatan och Kungstornen

4 september, 2017

Igår skrev jag om att det var 50 år sedan Sverige gick över till högertrafik. Och så visade jag den här nytagna bilden på Kungsgatan, med Kungstornen på varsin sida lite längre bort.

Kungsgatan från Regeringsgatans bro över Kungsgatan med de båda Kungstornen på varsin sida

Jag tänkte skriva lite mer. Kungsgatan går i öst-västlig riktning i centrala Stockholm. I väster börjar den vid Kungsholmsgatan på Kungsholmen, fortsätter på Kungsbron över Klara Sjö till Norrmalm, passerar norr om Hötorget, korsar Sveavägen och den grävda delen genom Brunkebergsåsen, för att sluta i Stureplan vid Birger Jarlsgatan.

Brunkebergsåsen är en nord-sydlig rullstensås genom centrala Stockholm. Stora delar av den har schaktats bort. Men man ser rester av den i form av kullar i centrala Stockholm. Observatorielunden, Vanadislunden och gatorna norr och söder om Kungsgatan är exempel. Skulle man ta sig i östvästlig riktning från Sveavägen mot Birger Jarlsgatan så var det rejält backigt på sina ställen. Jag skrev tidigare här om Olof Palmes gata med omnejd, och visade en bild på ingången till Brunkebergstunneln vid Tunnelgatan, som fortsättningen på Olof Palmes gata öster om Sveavägen heter. Jag visar bilden från februari 2016 igen.

Ingång till Brunkebergstunneln, bilden tagen februari 2016

Brunkebergstunneln invigdes 9 juni 1886. Som man förstår av bilden så slapp man då gå i trappor eller backar och kunde gå bekvämt i tunnel genom Brunkebergsåsen istället. Idag tog jag en bild inne i tunneln också. Den är 231 m lång och mynnar ut i David Bagares gata vid Birger Jarlsgatan. Delar av tunneln fick man frysa vid byggandet innan man kunde schakta bort den lösa stenen och sanden i Brunkebergsåsen.

Brunkebergstunneln under Brunkebergsåsen

Ett år efter tunnelns invigning, alltså 1887, så beslutades att Kungsgatan lite längre söderut skulle grävas och sprängas fram i rak sträckning genom Brunkebergsåsen mot Stureplan. Sedan tog det några år innan arbetet kom igång, och först 24 november 1911 kunde Kungsgatan invigas. Då hade man inte byggt husen längs gatan, utan den kantades av slänter med jord, grus och sand. Stockholmskällan har en bild från 1911 som visar de där slänterna. Bilden är mot väster och det är Malmskillnadsgatan som passerar på bro över Kungsgatan. Den här gatan var bra att köra spårvagn på, och man kan nog skymta spåren mitt i gatan och den vackra stolpen lite till vänster om mitten i bilden, som håller upp kontaktledningen för strömavtagarna.

Kungsgatan västerut år 1911, mot Malmskillnadsgatan som korsar Kungsgatan på bro

Det kan ju vara intressant att jämföra med en bild från idag från nästan samma vinkel. Istället för jordslänten till vänster så ser vi nedersta våningarna på Södra Kungstornet.

Kungsgatan västerut mot Malmskillnadsgatan och nedre delen av Södra Kungstornet på andra sidan gatan

Här en bild från andra hållet vid Sveavägen med tunnelbanestationen Hötorget. Bakom Malmskillnadsgatans bro ser vi Norra Kungstornet till vänster.

Kungsgatan österut sett från Sveavägen

Det kan ju vara lite intressant kanske att jämföra med Apelbergsgatan som är en parallellgata till Kungsgatan. Här är inte någon utgrävd utan en brant backe upp mot Malmskillnadsgatan istället.

Apelbergsgatan parallellgata till Kungsgatan, backe upp mot Malmskillnadsgatan

Men tillbaka till Kungsgatan. Så småningom började man alltså bygga hus längs båda sidorna. 1915 presenterade arkitekt Sven Wallander idén om två tvillingtorn på vardera sidan om Kungsgatan vid Malmskillnadsgatan. Han fick senare själv uppdraget att utforma Norra Kungstornet. Uppdraget att rita Södra Kungstornet gick dock till en annan arkitekt, Ivar Callmander.

Norra Kungstornet stod klart år 1924 och Södra Kungstornet år 1925. De är 60 m höga och betraktades då som skyskrapor, Sveriges första och högsta, man kan faktiskt säga att de var bland de första skyskraporna i Europa. New York var förebilden för designen med samma typ av utsmyckning i toppen. Men i dagens läge finns en hel del byggnader i Stockholm som är högre.

Här en samtida bild år 1924 från Stockholmskällan av Kungsgatan vid Korsningen med Vasagatan. Längre bort i öster ser vi det nybyggda Norra Kungstornet sticka upp mitt i bilden.

Kungsgatan vid korsningen med Vasagatan år 1924

I Södra tornet har jag faktiskt suttit ganska nära toppen och jobbat en gång i tiden. Det var alltså inte bostäder där utan några små kontor på varje våning. Ungefär ett i varje väderstreck. Ytan var inte så stor, och när solen låg på blev det rejält varmt i byggnaden. Men man fick trösta sig med en vidunderlig utsikt istället. När 9/11 inträffade, alltså de båda flygplanen flög in i tvillingtornen i World Trade Center i New York så satt jag där och jobbade. Då kom en taxichaufför in med ett kuvert som han budade, och frågade mig hur jag vågade sitta där och jobba i Stockholms egna tvillingtorn. Han skyndade sig därifrån, och då kände jag av ett ögonblicks svindel och bestämde mig för att avsluta så fort som möjligt den dagen. 😀

Jag har faktiskt några interiörbilder från Södra Kungstornet från idag också. Först porten till Södra Kungstornet.

Porten till Södra Kungstornet

Går man in genom den porten och tittar ut mot Kungsgatan ser det ut så här. Tavlan till höger anger de olika företagen som har kontor där.

Södra Kungstornet ut mot Kungsgatan

Vänder man sig om ser det ut så här.

Södra Kungstornet innanför ytterporten

Tar man hissen eller trapporna upp till tredje våningen så kommer man till utgången mot Malmskillnadsgatan.

Södra Kungstornet utgången mot Malmskillnadsgatan på tredje våningen

Ut på Kungsgatan igen. Lite längre ner och österut, så passerar också Regeringsgatan på en bro ovanför.

Regeringsgatan på bro över Kungsgatan

Under Regeringsgatans bro ligger en populär food court eller restauranghall som heter K25.

K25 under Regeringsgatans bro över Kungsgatan

Fortsätter man österut så ser man sista delen av Kungsgatan ner mot Stureplan.

Sista delen av Kungsgatan ner mot Stureplan

Så är vi nere vid Stureplan då, vid Birger Jarlsgatan där Kungsgatan slutar. På andra sidan gatan ligger Sturegallerian.

Stureplan

Andra populära inneställen kantar Stureplan. Här Spy Bar i ett av husen.

Spy Bar vid Stureplan

På andra sidan Birger Jarlsgatan byter Kungsgatan namn till Sturegatan och svänger lite till vänster. En bild från Stureplan uppåt Sturegatan och Östermalm får bli den sista bilden den här gången. 🙂

Sturegatan uppåt Östermalm, sett från Stureplan

 

 

Förslag på nio nya hållbara stadsdelar och städer

1 september, 2017

Idag den 1 september presenterade bostadsminister Peter Eriksson nio områden i sex kommuner som regeringens samordnare Johan Edstav valt att gå vidare med utifrån uppdraget att möjliggöra planer på nya hållbara stadsdelar och städer.

Ja, så inleder regeringen sin presentation om saken på denna sida. Det är en delredovisning av uppdraget om att samordna exploateringar för i detta fall cirka hundratusen nya bostäder. Staten ska hjälpa till med infrastruktur, där nya spår, stationslägen och stöd till innovationer nämns.

Här är de nio utpekade områdena:

  1. Landvetter södra i Härryda kommun (10 000 bostäder)
  2. Segersäng i Nynäshams kommun (7-10 000 bostäder)
  3. Hemfosa i Haninge kommun (12 000 bostäder)
  4. Alsike i Knivsta kommun (10 000 bostäder)
  5. Nydal i Knivsta kommun (12 000 bostäder)
  6. Bergbrunna i Uppsala kommun
  7. Södra staden i Uppsala kommun
  8. ”Nysala” i Uppsala och Knivsta kommuner (20 000 bostäder)
  9. Näringen i Gävle kommun (4-6 000 bostäder)

Tittar man på var de här nio områdena ligger geografiskt, så ser vi följande:

1. Landvetter med 10000 bostäder ligger i Västsverige mellan Göteborg och Borås.

2. Segersäng i Nynäshamn och 3. Hemfosa i Haninge med totalt 19-22000 bostäder ligger båda längs Nynäsbanan i södra Stockholm. Det verkar rimligt om man här tänker sig en förstärkning av pendeltågstrafiken.

4. Alsike och 5. Nydal i Knivsta kommun med totalt 22000 bostäder, 6. Bergbrunna och 7. Södra staden i Uppsala med ospecificerat antal bostäder, och 8. ”Nysala” i Uppsala och Knivsta kommuner med totalt 20000 bostäder.

9. Näringen med 4-6000 bostäder ligger i södra Norrland, närmare bestämt Gävle.

Satsningen ska alltså totalt ge cirka 100000 bostäder, och om de övriga områdena i Landvetter, Gävle och längs Nynäsbanan ger sammanlagt 33-38000 bostäder, så räknar man ut att uppåt 70000 bostäder är tänkta i Uppsala och Knivsta sammanlagt. Det är en rejäl byggnation av bostäder där, som man kan läsa mer om på SVT Nyheter.

Därifrån hämtar jag en intressant karta som visar hur de här stadsdelarna med 70000 nya bostäder ligger som ett pärlband längs järnvägssträckan mellan Knivsta och Uppsala.

Karta med Hemfosa och Segersäng markerade

Järnvägen är alltså tänkt som stommen för att tillgodose människors behov av att förflytta sig. Den är idag dubbelspårig, och trafikeras av både godståg, fjärrtåg mot Dalarna och Norrland samt SJ:s regionaltåg och SL:s pendeltåg mellan Stockholm och Uppsala. Det är alltså ganska fullt på spåren. Därför planeras också att utöka antalet spår till totalt fyrspår. En del av de nuvarande tågen går via Märsta och en del via Arlanda, så det återstår utredningar som ska visa hur den kommande trafiken och spårutbyggnaden ska se ut. En förutsättning för spårutbyggnad är också att de här bostadsområdena byggs enligt planerna.

Det kan ju vara lite trevligt att se Segersäng och Hemfosa också. Här har jag lagt in dem på en karta från Lantmäteriet. Med så många som 19-22000 nya bostäder enligt förslaget, så ligger det nära till hands att förstärka pendeltågstrafiken på Nynäsbanan. I dagsläget finns dubbelspår ner mot Hemfosa, och därefter enkelspår söderut med mötesstationer. Där kan man ju tänka sig förlängt dubbelspår och förstärkt pendeltågstrafik åtminstone ner till Segersäng. Kommande trafikutökningar på Nynäsbanan kan ju föranleda att ytterligare sträckor mot Nynäshamn byggs ut till dubbelspår.

Karta med Hemfosa och Segersäng markerade

 

Modellvillan är Årets Stockholmsbyggnad 2017

22 juni, 2017

Ja, så har ännu en byggnad utsetts till ”Årets Stockholmsbyggnad”. År 2017 blev det Modellvilla i Enskede. Så här ser den ut i kvällssolen från norr:

Modellvillan från norr

Den har väl inte riktigt de traditionella proportionerna för en villa. Samtidigt har den ju karaktären av en villa. Så här uttrycker sig arkitekten bakom:

”Utmaningen var att skapa ett traditionellt hus med ett samtida uttryck som fungerar ihop med den befintliga bebyggelsen. Resultatet blev ”tradition with a twist” och det är fantastiskt kul att grannar och folk i området gillar huset, säger Ola Göransson, på Arkitema Architects.”

Byggnaden ligger vid Gamla Tyresövägen. Så man får väl tro att en gång i tiden var det betydligt livligare trafik på den här gatan än nutidens ganska stilla förortstrafik. Så här ser Modellvillan ut då man står ute vid Gamla Tyresövägen:

Modellvillan från Gamla Tyresövägen

Fasaderna ut mot den här gamla paradgatan är lite större än inne i villaområdet. Det är alltså några små, mer stadsmässiga flerbostadshus från 1920-talet som står här. Och som nu har fått en ny granne nästan 100 år senare. Modellvillan består av fyra små ettor på bottenvåningen och ovanför dem fyra något större etagelägenheter, där takkuporna tillhör övervåningen. Fasaden är i lärkträ som kommer att gråna så småningom.

Fasaderna mot Gamla Tyresövägen

Så här ser husen ut på andra sidan, från gårdssidan:

Gårdssidan av husen

Årets Stockholmsbyggnad är en årlig tävling, där stockholmarna år 2017 röstade fram sin favorit bland de byggnader, parker, infrastrukturanläggningar och annat som färdigställdes under år 2016.

Av alla de förslag som lämnades in, utsåg en jury 10 finalister som man sedan fick rösta om. Sammanlagt 10275 röster kom in, och de fördelade sig så här:

  1. Modellvillan. 4629 röster.
  2. Kungliga Musikhögskolan. 1582 röster
  3. Bro över Rinkebystråket. 807 röster.
  4. Husarviksgatan. 785 röster.
  5. Tillfällig saluhall Östermalmstorg. 567 röster.
  6. Stockholm Continental. 558 röster.
  7. Radhus Schlytersvägen. 542 röster.
  8. Förskolan Ferdinand. 312 röster.
  9. Grythundsgatan. 260 röster.
  10. Flerbostadshus Vällingby. 233 röster.

En ganska gedigen seger alltså, får man väl säga. 🙂