Posts Tagged ‘Stadsbyggnad’

Lysande skyltar enligt Stadsmuseet

31 januari, 2018

Stadsmuseet i Stockholm arrangerade under åren 2011-2017 tävlingen Lysande skylt. Det var ett årligt pris för vackraste klassiska ljusreklamskylt. Vinnaren 2017 blev klockgloben vid Åhléns Skanstull, som jag, tillsammans med en liten bakgrund om framväxten av lysande reklamskyltar, skrev om här. En jury nominerade bidrag de tyckte var lämpliga, som sedan allmänheten fick rösta på. Nu under den mörka årstiden passade jag på att ta några förhoppningsvis lysande bilder av de tidigare årens pristagare. Bilderna är tagna januari 2018, med något undantag där detta specificeras.

Det blev alltså ett projekt som blev utsträckt över januari 2018. Beroende på att skyltarna fanns på olika platser, av olika skäl kunde vara svåra att hitta, och dessutom inte alltid var tända vid det första försöket. Men då blev det å andra sidan bilder under olika ljusförhållanden. 🙂

 

2011 Tuloskylten, St Eriksbron:

Nåja, även om skylten finns i ett näraliggande kvarter så är den ju inte precis vid St Eriksbron, vilket gjorde att den tog ett tag att hitta. När jag tog följande bild uppe på St Eriksbron mot Kungsholmen, så kom faktiskt skylten med på bilden. Men det såg jag först långt efteråt. Titta noga. Var finns den? 😉

Tuloskylten en bit från St Eriksbron

Just det. Alldeles i högra bildkanten på ett gult hus, tredje kvarteret från bron, kan man svagt skymta ”Tulo” på fasaden. Det är som sagt en bit från bron. Skylten förtjänar en närmare bild. Står man under St Eriksbron på Kungsholms strand och tittar västerut så ser man ”Tag alltid Tulo” på en fasad vid Fridhemsgatan en bit bort.

Tuloskylten dagtid

Här en översiktsbild från ungefär samma plats kvällstid. ”Tulo” är tänt men ”tabletterna” är i det här momentet inte tända.

Tuloskylten kvällstid översiktsbild

Här en närbild. Nu har tabletterna tänts successivt så att det ser ut som att de droppar nedåt. Den här sekvensen repeteras om och om igen.

Tuloskylten kvällstid närbild

Reklamskyltar för Tulo och ägaren ”Choklad-Thule” (AB Förenade Chokladfabrikerna) har funnits i flera versioner. På olika byggnader dessutom. Den stora byggnad som uppfördes 1926 vid St Eriksbron, blev fler byggnader 1939 då verksamheten växte. De första ljusskyltarna kom upp på 1950-talet och flera förändringar skedde under årens lopp. Den 2011 prisbelönta skylten är den renoverade version som tändes 7 augusti 1996 och bekostades av den nya ägaren Cloetta, med ett litet bidrag av Stockholms kulturnämnd.

Ursprungligen bildades Choklad-Thule 1910 genom en sammanslagning av flera mindre chokladfabriker. 1969 köptes chokladtillverkningen av Cloetta som flyttade tillverkningen till Ljungsbro. Flera av Choklad-Thules produkter tillverkas fortfarande, som Mums-Mums från 1933, Plopp från 1949 och Romerska bågar från 1950. Halstabletten Tulo lades senare ned, men togs sedan upp av en annan tillverkare. Choklad-Thule var också först med glasstillverkning i Stockholm, som med Mjölkcentralen och andra glasstillverkare som grund bildade Glace-bolaget, GB Glace 1942.

 

2012 Råcksta Centrum, Råcksta

Inte heller det här årets vinnare var helt lätt att hitta. Vid tunnelbanestationen Råcksta finns antydan till centrumbildning med några butiker, och framförallt omfattande nybyggnation av bostäder. Man får bege sig in i området och ovanpå ett till synes vanligt hyresskylt ser man skylten. Eller gör man det? Det har vuxit upp ett träd framför den, så sommartid är nog större delen av skylten dold bakom ett lövverk. Titta noga på bostadshusets tak, ovanför gångtunneln.

Råcksta Centrum dagtid

Går man lite närmare så ser man att det faktiskt finns två skyltar där det står Råcksta Centrum. Men det är den övre skylten som prisades. Den undre skylten kanske har tillkommit för att den övre skylten skyms av trädet då löven spruckit ut? Man ser också en öppning genom huset och bakom den tycks en bil stå parkerad.

Råcksta Centrum 2 skyltar

Ja, centrumet ser ut att ha upphört att vara ett riktigt centrum för länge sedan. Råcksta började bebyggas 1951, och med tiden blev det nog för svårt att konkurrera med det näraliggande Vällingby Centrum. Flera av det som varit butikslokaler runt en parkeringsplats har gjorts om till bostäder. Några små butiker finns, men det är inte direkt full kommers. Bättre att komma tillbaka då det blivit mörkt och den släckta skylten förhoppningsvis tänts.

Råcksta Centrum kvällstid

Jodå, skylten lyser fint, grönt och gult i vintermörkret. Det har till och med lagt sig ett litet snötäcke. Men alltså, skylten är ju placerad rakt bakom kronan på ett träd som vuxit upp. Hur mycket syns av den skylten sommartid, då det är ljust, skylten förmodligen släckt, och lövverket breder ut sig?

 

2013 Karla frukt, Karlavägen

I det här huset på Karlavägen finns Karla frukt. Vi ser butiken nederst i huset förstås, mitt i bild. Då det är ljust förefaller endast apelsinen i mitten av skylten lysa mot oss.

Karla frukt översiktsbild

Juryns motivering för den här skylten löd: ”En ljusskylt som toppas med en neonapelsin, mot en bakgrund i grönt, lockar till fruktaffären. Sedan 1960-talet pryder Karla frukt sin plats i Stockholm by night.”

Karla frukt närbild

Ja, det är väl bäst att visa en bild på skylten då ”by night”. 😉

Karla frukt by night

Man blir nästan lite sugen på en frukt då man ser den där skylten. 😀

 

2014 Santa Fé i Kärrtorp

För sin klassiska ljusreklam tilldelas Konditori Santa Fé i Kärrtorp priset Lysande skylt 2014.

Konditori Santa Fé i Kärrtorp

Konditoriet ligger i en bostadshusgavel en liten bit från själva Kärrtorps centrum, men också ganska nära Enskededalen. Det är något ”bakelselikt” över färgerna i skylten. 🙂

Konditori Santa Fé i Kärrtorpn närbild

Juryns motivering för skylten löd: ”Slingrande mjukt ramar neonblomster in Santa Fé, namnet på staden i New Mexico som blev konditori i Kärrtorp 1952. Bokstävernas graciösa former i kursiv gör känslan av denna mix vid Söderarmsvägen 1 till ett stilrent möte mellan nutid och 50-tal.”

 

2015 Eko Wera på Odengatan

Eko Wera på Odengatan 92 tilldelas för sin klassiska ljusreklam priset Lysande skylt 2015. Ja, så presenterade Stadsmuseet den här vinnaren. Det gick dock inte att hitta den här skylten på den adress den skulle finnas.

Eko Wera adressen

Fast egentligen syns platsen för skylten på bilden, fastän jag inte upptäckte det just då. En närbild från annan vinkel avslöjar bättre hur det förhåller sig.

Eko Wera spår av skylten

Skylten är dessvärre borttagen. Det finns endast kvar små spår av skylten där den suttit. Då får jag visa en historisk bild av Ingrid Johansson/Stadsmuseet, då skylten fortfarande fanns.

Eko Wera av Ingrid Johansson Stadsmuseet

Juryns motivering för skylten var följande: ”Genom ett sinnrikt bokstavsbyte bidrar den gamla 50-talsklassikern i röd och grön neon fortfarande till Odengatans kvällsmagi. Sko Wera blev Eko Wera när butikens utbud ändrades från foträt för foten till nyttigt för magen. Skylten är ett lysande exempel på hållbart återbruk.”

Titta noga igen på den nyss visade bilden med de mörkare resterna från där skylten suttit. Man kan faktiskt se att det har stått SKO Wera och inte EKO Wera. Det är alltså från den långvariga tiden som SKO Wera som resterna finns kvar. 😉

Det är ju faktiskt skyltspår från SKO Wera som syns på bilden

 

2016 Biograf Fontänen på Vällingby torg

Vällingby var Sveriges första ABC-stad, där man i början av 1950-talet hade ambitionen att bygga Arbete, Bostäder och Centrum i samma område. Tunnelbanan kom dit 26 oktober 1952 och Vällingby Centrum invigdes 14 november 1954. Biografen Fontänen i Vällingby öppnade 1956. 1986 skedde en viss upprustning i samband med ett ägarbyte. 2006 skedde en omfattande utbyggnad och 4 nya salonger byggdes under torget mot tunnelbanan. Biografen heter numera Filmstaden Vällingby, så Fontänen är numera bara en skylt och ett smeknamn på biografen. Den är granne med Medborgarhuset Trappan, som är en mötesplats för föreningar, företag och privatpersoner. och som en del av detta också Kulturhuset Stadsteatern till höger om mitten i bilden.

Fontänen Vällingby centrum

Juryns motivering var (formulerat år 2016): ”Guldgult och vitt lyser Fontänen sedan 1956. Då Fontänen invigdes var ljusskyltens design modern, med skrivstil och bokstäverna o n t ä n e och n djärvt uppdragna till samma höjd som F. Biografen är sedan 2001 ett av Stockholms byggnadsminnen. I år fyller Fontänen 60.”

Fontänen

 

 

2017 Åhléns tidkula

Om denna den sista pristagande skylten i Stadsmuseets tävling Lysande skylt skrev jag som sagt 31 december 2017. Jag återger ännu en gång en bild jag visade då.

Åhléns tidkula vid Skanstull

Annonser

Skrapan på Södermalm

29 oktober, 2017

Skrapan på Södermalm är ett höghus som blev klart 1959. Det är numera 86 m högt och har 26 våningar. Skrapan har en egen hemsida här. I deras egen presentation (http://skrapan.se/om-skrapan), står i skrivande stund: ”Med sina 24 våningar var Skrapan under en period också känd som Europas högsta byggnad.”

Fast just den uppgiften är inte sann. Stadshuset som blev klart 1924 är högre med sina 106 m. Flera kyrkor i Stockholm och Sverige har varit högre i hundratals år. ”Stalinskraporna” (eller De Sju Systrarna) i Moskva (som också ligger i Europa), blev klara redan på 1950-talet och är mer än dubbelt så höga. Det är dock fortfarande den högsta ”kontorsbyggnaden” i Stockholms innerstad, även om det bara skiljer några meter till några andra innerstadskontorshus. I Kista finns tre kontorshus som är ungefär 30 m högre.

Från början var byggnaden 24 våningar hög, och 1960 flyttade skattemyndigheten i Stockholm in. Med det så fick byggnaden smeknamnet ”Skatteskrapan” eller ”Barskrapan” i folkmun.

2007 flyttade skattemyndigheten ut och huset byggdes om till Studentbostäder. Då blev det dags för smeknamnet ”Studentskrapan”. Man lade också på två våningar så det fick sina nuvarande 26 våningar. Man får gå några trappor upp till en restaurang överst. Så här ser huset ut idag, sett från Götgatan norrut.

Skrapan

Byggnaden är konstruerad som ett kors uppifrån, med fyra huskroppar utstickande i de fyra väderstrecken. Trapphuset med  hissar är centralt i husets mitt. Tanken med formen är att ge bra ljusinsläpp till alla rum. Varje flygel har en central korridor med kontorsrum på båda sidorna. Även korridorerna har fönster i ändarna, vilket ses på bilden ovan som en ”fönsterstapel” i väggen på den närmaste flygeln. Stommen är betong, med en påhängd fasad av glas och aluminium. För att den skulle stå stadigt, byggdes den på en klippa som låg vid den tidigare Fatburssjön.

Så här ser huvudentrén ut idag. Längs väggen till höger där numera Kicks ligger, fanns en rad brevlådor för post till skattemyndigheten. Det var tradition på sista inlämningsdatum för varje års deklaration att det var massor med folk här och lämnade deklarationer. Längs Götgatan var det kilometerlånga bilköer, och man kunde köpa ”varm korv” och annat ätbart om man blev hungrig efter att man lämnat deklarationen. 😀

Skrapan entré

Vid entrén fanns denna affisch. Vid ombyggnaden för 10 år sedan skapades en galleria i de nedersta våningarna också. Och 10-årsjubileum är ju en bra anledning att fira. Och passa på att locka folk till butikerna med lite extraerbjudanden. Och så blev det några bilder här. 😉

Skrapan 10 år

Hoppsan! När jag klev in, mötte jag den här vinkande nallen. 😀

Vinkande nalle i Skrapan

Nallen hade sällskap av fler figurer. Spindelmannen syns skymta nere till vänster på den här bilden. Kanske bättre att vara där än att klättra ute på fasaden. 😀

Spindelmannen i Skrapan

En bild från nedervåningen, med rulltrappa till övervåningen till vänster. Vi ser också en informationsskylt om de båda våningarna i gallerian Skrapan.

Skrapan nedervåningen och informationsskylt

En bild från övervåningen också.

Skrapan övervåningen

Mitt i byggnaden vid hissarna möts man av låsta dörrar med porttelefoner och kodlås. Det är trapphusen och hissarna till studentbostäderna och restaurang Himlen på översta våningen.

Skrapan Studentbostäder och Restaurang Himlen

Till sist en bild från innergården.

Skrapan innergården

Open House Stockholm

8 oktober, 2017

Open House Worldwide (www.openhouseworldwide.org) är ett internationellt nätverk för att arrangera festivaler och visa upp unika och spännande byggnader och platser runt världen. London var först 1992, sedan följde New York 2002. Helsingfors var första staden i Norden 2007, och de senaste åren har många nya städer tillkommit. De deltar enligt ett rullande schema året runt. Stockholm kom med 2016, och 6-8 oktober 2017 var det andra gången.

Open House Stockholm affisch

Open House Stockholm (www.openhousestockholm.se) är en ideell förening som grundades av föreningarna Samhällsbyggarna, Samhällsbyggnadslänken, Stockholms Arkitektförening och Stockholms Byggnadsförening. Enligt deras hemsida är syftet att involvera allmänheten i stadens utveckling och stimulera intresset för arkitektur och samhällsbyggande. Det låter bra! 😀

Tittar man i programmet hittar man ett 60-tal olika programpunkter, som spänner från att visa upp hela stadsdelar till specifika byggnader och ända ned till enskilda privatbostäder. Det kan tyckas ganska spretigt, men syftet är att visningarna ska vara gratis, och de bygger på frivillighet att delta. Det gäller från att ha en intressant byggnad eller plats att visa upp, till donatorer, volontärer, partners och sponsorer. När det gäller själva objekten, så finns det goda uppslag att återkomma till senare. 😉

 

 

 

 

Kungsgatan och Kungstornen

4 september, 2017

Igår skrev jag om att det var 50 år sedan Sverige gick över till högertrafik. Och så visade jag den här nytagna bilden på Kungsgatan, med Kungstornen på varsin sida lite längre bort.

Kungsgatan från Regeringsgatans bro över Kungsgatan med de båda Kungstornen på varsin sida

Jag tänkte skriva lite mer. Kungsgatan går i öst-västlig riktning i centrala Stockholm. I väster börjar den vid Kungsholmsgatan på Kungsholmen, fortsätter på Kungsbron över Klara Sjö till Norrmalm, passerar norr om Hötorget, korsar Sveavägen och den grävda delen genom Brunkebergsåsen, för att sluta i Stureplan vid Birger Jarlsgatan.

Brunkebergsåsen är en nord-sydlig rullstensås genom centrala Stockholm. Stora delar av den har schaktats bort. Men man ser rester av den i form av kullar i centrala Stockholm. Observatorielunden, Vanadislunden och gatorna norr och söder om Kungsgatan är exempel. Skulle man ta sig i östvästlig riktning från Sveavägen mot Birger Jarlsgatan så var det rejält backigt på sina ställen. Jag skrev tidigare här om Olof Palmes gata med omnejd, och visade en bild på ingången till Brunkebergstunneln vid Tunnelgatan, som fortsättningen på Olof Palmes gata öster om Sveavägen heter. Jag visar bilden från februari 2016 igen.

Ingång till Brunkebergstunneln, bilden tagen februari 2016

Brunkebergstunneln invigdes 9 juni 1886. Som man förstår av bilden så slapp man då gå i trappor eller backar och kunde gå bekvämt i tunnel genom Brunkebergsåsen istället. Idag tog jag en bild inne i tunneln också. Den är 231 m lång och mynnar ut i David Bagares gata vid Birger Jarlsgatan. Delar av tunneln fick man frysa vid byggandet innan man kunde schakta bort den lösa stenen och sanden i Brunkebergsåsen.

Brunkebergstunneln under Brunkebergsåsen

Ett år efter tunnelns invigning, alltså 1887, så beslutades att Kungsgatan lite längre söderut skulle grävas och sprängas fram i rak sträckning genom Brunkebergsåsen mot Stureplan. Sedan tog det några år innan arbetet kom igång, och först 24 november 1911 kunde Kungsgatan invigas. Då hade man inte byggt husen längs gatan, utan den kantades av slänter med jord, grus och sand. Stockholmskällan har en bild från 1911 som visar de där slänterna. Bilden är mot väster och det är Malmskillnadsgatan som passerar på bro över Kungsgatan. Den här gatan var bra att köra spårvagn på, och man kan nog skymta spåren mitt i gatan och den vackra stolpen lite till vänster om mitten i bilden, som håller upp kontaktledningen för strömavtagarna.

Kungsgatan västerut år 1911, mot Malmskillnadsgatan som korsar Kungsgatan på bro

Det kan ju vara intressant att jämföra med en bild från idag från nästan samma vinkel. Istället för jordslänten till vänster så ser vi nedersta våningarna på Södra Kungstornet.

Kungsgatan västerut mot Malmskillnadsgatan och nedre delen av Södra Kungstornet på andra sidan gatan

Här en bild från andra hållet vid Sveavägen med tunnelbanestationen Hötorget. Bakom Malmskillnadsgatans bro ser vi Norra Kungstornet till vänster.

Kungsgatan österut sett från Sveavägen

Det kan ju vara lite intressant kanske att jämföra med Apelbergsgatan som är en parallellgata till Kungsgatan. Här är inte någon utgrävd utan en brant backe upp mot Malmskillnadsgatan istället.

Apelbergsgatan parallellgata till Kungsgatan, backe upp mot Malmskillnadsgatan

Men tillbaka till Kungsgatan. Så småningom började man alltså bygga hus längs båda sidorna. 1915 presenterade arkitekt Sven Wallander idén om två tvillingtorn på vardera sidan om Kungsgatan vid Malmskillnadsgatan. Han fick senare själv uppdraget att utforma Norra Kungstornet. Uppdraget att rita Södra Kungstornet gick dock till en annan arkitekt, Ivar Callmander.

Norra Kungstornet stod klart år 1924 och Södra Kungstornet år 1925. De är 60 m höga och betraktades då som skyskrapor, Sveriges första och högsta, man kan faktiskt säga att de var bland de första skyskraporna i Europa. New York var förebilden för designen med samma typ av utsmyckning i toppen. Men i dagens läge finns en hel del byggnader i Stockholm som är högre.

Här en samtida bild år 1924 från Stockholmskällan av Kungsgatan vid Korsningen med Vasagatan. Längre bort i öster ser vi det nybyggda Norra Kungstornet sticka upp mitt i bilden.

Kungsgatan vid korsningen med Vasagatan år 1924

I Södra tornet har jag faktiskt suttit ganska nära toppen och jobbat en gång i tiden. Det var alltså inte bostäder där utan några små kontor på varje våning. Ungefär ett i varje väderstreck. Ytan var inte så stor, och när solen låg på blev det rejält varmt i byggnaden. Men man fick trösta sig med en vidunderlig utsikt istället. När 9/11 inträffade, alltså de båda flygplanen flög in i tvillingtornen i World Trade Center i New York så satt jag där och jobbade. Då kom en taxichaufför in med ett kuvert som han budade, och frågade mig hur jag vågade sitta där och jobba i Stockholms egna tvillingtorn. Han skyndade sig därifrån, och då kände jag av ett ögonblicks svindel och bestämde mig för att avsluta så fort som möjligt den dagen. 😀

Jag har faktiskt några interiörbilder från Södra Kungstornet från idag också. Först porten till Södra Kungstornet.

Porten till Södra Kungstornet

Går man in genom den porten och tittar ut mot Kungsgatan ser det ut så här. Tavlan till höger anger de olika företagen som har kontor där.

Södra Kungstornet ut mot Kungsgatan

Vänder man sig om ser det ut så här.

Södra Kungstornet innanför ytterporten

Tar man hissen eller trapporna upp till tredje våningen så kommer man till utgången mot Malmskillnadsgatan.

Södra Kungstornet utgången mot Malmskillnadsgatan på tredje våningen

Ut på Kungsgatan igen. Lite längre ner och österut, så passerar också Regeringsgatan på en bro ovanför.

Regeringsgatan på bro över Kungsgatan

Under Regeringsgatans bro ligger en populär food court eller restauranghall som heter K25.

K25 under Regeringsgatans bro över Kungsgatan

Fortsätter man österut så ser man sista delen av Kungsgatan ner mot Stureplan.

Sista delen av Kungsgatan ner mot Stureplan

Så är vi nere vid Stureplan då, vid Birger Jarlsgatan där Kungsgatan slutar. På andra sidan gatan ligger Sturegallerian.

Stureplan

Andra populära inneställen kantar Stureplan. Här Spy Bar i ett av husen.

Spy Bar vid Stureplan

På andra sidan Birger Jarlsgatan byter Kungsgatan namn till Sturegatan och svänger lite till vänster. En bild från Stureplan uppåt Sturegatan och Östermalm får bli den sista bilden den här gången. 🙂

Sturegatan uppåt Östermalm, sett från Stureplan

 

 

Förslag på nio nya hållbara stadsdelar och städer

1 september, 2017

Idag den 1 september presenterade bostadsminister Peter Eriksson nio områden i sex kommuner som regeringens samordnare Johan Edstav valt att gå vidare med utifrån uppdraget att möjliggöra planer på nya hållbara stadsdelar och städer.

Ja, så inleder regeringen sin presentation om saken på denna sida. Det är en delredovisning av uppdraget om att samordna exploateringar för i detta fall cirka hundratusen nya bostäder. Staten ska hjälpa till med infrastruktur, där nya spår, stationslägen och stöd till innovationer nämns.

Här är de nio utpekade områdena:

  1. Landvetter södra i Härryda kommun (10 000 bostäder)
  2. Segersäng i Nynäshams kommun (7-10 000 bostäder)
  3. Hemfosa i Haninge kommun (12 000 bostäder)
  4. Alsike i Knivsta kommun (10 000 bostäder)
  5. Nydal i Knivsta kommun (12 000 bostäder)
  6. Bergbrunna i Uppsala kommun
  7. Södra staden i Uppsala kommun
  8. ”Nysala” i Uppsala och Knivsta kommuner (20 000 bostäder)
  9. Näringen i Gävle kommun (4-6 000 bostäder)

Tittar man på var de här nio områdena ligger geografiskt, så ser vi följande:

1. Landvetter med 10000 bostäder ligger i Västsverige mellan Göteborg och Borås.

2. Segersäng i Nynäshamn och 3. Hemfosa i Haninge med totalt 19-22000 bostäder ligger båda längs Nynäsbanan i södra Stockholm. Det verkar rimligt om man här tänker sig en förstärkning av pendeltågstrafiken.

4. Alsike och 5. Nydal i Knivsta kommun med totalt 22000 bostäder, 6. Bergbrunna och 7. Södra staden i Uppsala med ospecificerat antal bostäder, och 8. ”Nysala” i Uppsala och Knivsta kommuner med totalt 20000 bostäder.

9. Näringen med 4-6000 bostäder ligger i södra Norrland, närmare bestämt Gävle.

Satsningen ska alltså totalt ge cirka 100000 bostäder, och om de övriga områdena i Landvetter, Gävle och längs Nynäsbanan ger sammanlagt 33-38000 bostäder, så räknar man ut att uppåt 70000 bostäder är tänkta i Uppsala och Knivsta sammanlagt. Det är en rejäl byggnation av bostäder där, som man kan läsa mer om på SVT Nyheter.

Därifrån hämtar jag en intressant karta som visar hur de här stadsdelarna med 70000 nya bostäder ligger som ett pärlband längs järnvägssträckan mellan Knivsta och Uppsala.

Karta med Hemfosa och Segersäng markerade

Järnvägen är alltså tänkt som stommen för att tillgodose människors behov av att förflytta sig. Den är idag dubbelspårig, och trafikeras av både godståg, fjärrtåg mot Dalarna och Norrland samt SJ:s regionaltåg och SL:s pendeltåg mellan Stockholm och Uppsala. Det är alltså ganska fullt på spåren. Därför planeras också att utöka antalet spår till totalt fyrspår. En del av de nuvarande tågen går via Märsta och en del via Arlanda, så det återstår utredningar som ska visa hur den kommande trafiken och spårutbyggnaden ska se ut. En förutsättning för spårutbyggnad är också att de här bostadsområdena byggs enligt planerna.

Det kan ju vara lite trevligt att se Segersäng och Hemfosa också. Här har jag lagt in dem på en karta från Lantmäteriet. Med så många som 19-22000 nya bostäder enligt förslaget, så ligger det nära till hands att förstärka pendeltågstrafiken på Nynäsbanan. I dagsläget finns dubbelspår ner mot Hemfosa, och därefter enkelspår söderut med mötesstationer. Där kan man ju tänka sig förlängt dubbelspår och förstärkt pendeltågstrafik åtminstone ner till Segersäng. Kommande trafikutökningar på Nynäsbanan kan ju föranleda att ytterligare sträckor mot Nynäshamn byggs ut till dubbelspår.

Karta med Hemfosa och Segersäng markerade