Posts Tagged ‘Tågtrafik’

Pendeltågen 50 år

12 maj, 2018

Pendeltågen 50 år

Pendeltågen i Stockholms län har nu funnits i 50 år. Här lite om hur pendeltågstrafiken utvecklades.

Linje 42X möts i Årstaberg juni 2018

Linje 42X möts i Årstaberg juni 2018

Här en linjenätskarta för att se pendeltågssträckorna:

Linjenätskarta för pendeltågen från december 2017

Linjenätskarta för pendeltågen från december 2017

 

1968 Pendeltågstrafik Kungsängen-Södertälje S startar

Inför starten av pendeltågstrafiken 1968 anskaffades pendeltågsfordon av en ny typ som kallades X1. Till skillnad mot tidigare lokaltågsvagnar som mer liknande vanliga järnvägsvagnar för fjärrtrafik, så var de här mer lika tunnelvagnar i inredningen. De var lite bredare och lite längre än tunnelvagnar, och hade trappor innanför dörrarna för att passa de något lägre plattformarna.

Med många uppehåll vid olika stationer var det viktigt att de fick god acceleration, eftersom de skulle samsas på samma dubbelspår, och i vissa fall enkelspår, som fjärrtågstrafiken. Eftersom det var SL tillhörande Stockholms Läns Landsting som skulle betala för trafiken, medan det var SJ Statens Järnvägar som skulle utföra den, så var det många diskussioner mellan parterna om hur fordonen skulle konstrueras.

Olika motortyper och drivsystem testades och  utvärderades, och slutligen fastnade man för ett utförande med motorvagnståg med tvåvagnsenheter, där tyristorteknik skulle användas för motorerna i den ena enheten, medan den andra enheten skulle vara en manövervagn utan motorer. ASEA skulle vara huvudleverantör med tillverkningsansvar för elektroniken. Medan ASJ var underleverantör av vagnkorgen, som i sin tur anlitade KVAB (Kalmar Verkstad) som underleverantör av de motorlösa manövervagnarna.

Av kostnadsskäl förbilligades utförandet, där elbromsar (som skulle hålla motorerna varma vintertid) och högt placerade luftintag för motorerna bortprioriterades. Det ledde till stora vinterproblem de första åren, innan man konstruerade om luftintagen och satte dem på sidan av vagnarna.

För att få drifterfarenheter provades X1-fordonen först på linjen Norrköping-Linköping. Från april 1968 sattes de in i några lokaltågsavgångar mellan Kungsängen-Södertälje. Fredag 10 maj 1968 så invigdes formellt den nya pendeltågstrafiken med de nya X1-tågen. Här en bild från invigningen.

Pendeltågsinvigning maj 1968

Pendeltågsinvigning maj 1968

Man hade redan från början planerat för en genomgående linje Märsta-Södertälje. Men eftersom blå tunnelbanelinjen till Järvafältet ännu inte var invigd (den kom först 1975) så ansågs det bättre om trafiken till Kungsängen kom igång först, då med korta tåg med det 20-tal fordon som då levererats. Den genomgående linjen blev då Kungsängen-Södertälje S.

 

1969 Trafiken mot Märsta startar

1 juni 1969 hade tillräckligt med X1-fordon levererats för att pendeltågstrafik även till Märsta kunde startas. Linjerna blev då Märsta-Södertälje och Kungsängen-Stockholm C.

 

1973 Nynäsbanan får pendeltåg

18 juni 1973 fick även Nynäsbanan pendeltågstrafik. Pendeltågsgrenen från Kungsängen förlängdes till Västerhaninge. Bortsett från en kort sträcka söder om Älvsjö och mötesspåren, så var hela sträckan enkelspårig. Det gjorde trafiken störningskänslig. Från Västerhaninge mot Nynäshamn blev det en anslutande ”lillpendel”.

Ett foto av Peter Gullers från Nynäsbanan 1976 visar att nu hade pendeltågen fått sina inventarienummer väl synliga mitt på fronten.

Pendeltåg på Nynäsbanan 1976

Pendeltåg på Nynäsbanan 1976

 

1983 Nya spår och nya vagnar

Allteftersom pendeltågstrafiken varit igång ett antal år uppstod behov av att utvidga den. Det största problemet var att pendeltågen fortfarande delade spår med fjärrtågen. En ny station i det framväxande området Flemingsberg blev en konfliktfråga. SJ hävdade att om man skulle öppna en ny pendeltågsstation i Flemingsberg så var man tvungen att stänga en annan pendeltågsstation för att inte det extra uppehållet skulle minska marginalerna för fjärrtågen för mycket. Stuvsta var då av SJ föreslagen att dras in. Lösningen blev till slut att man träffade en ny överenskommelse där man skulle bygga separata spår vissa centrala sträckor för pendeltågstrafiken.

Det blev då Älvsjö-Flemingsberg (inklusive den nya stationen Flemingsberg) och Karlberg-Ulriksdal som skulle få fyrspår. Två spår för pendeltågen och två spår för fjärrtågen. Dessutom beslutades anskaffa en modifierad generation pendeltågsvagnar för den utökade pendeltågstrafik som därmed blev möjlig. De kallades X10 och skulle bli samkörbara med de dittills  levererade X1.

Ett foto av Alexandar Vujadinovic från 2016 visar ett tåg av typ X10 vid Karlberg, på väg söderut mot Älvsjö. Efter renoveringar hade tågen fått en lite ljusare blå nyans. Både X10 och Karlbergs station togs ur bruk 2017 i samband med öppnandet av Citybanan.

X10 vid Karlberg 2016

X10 vid Karlberg 2016

Med X10 fick pendeltågen destinationsskyltar på fronten. På gamla X1 som saknade det, började man sätta upp destinationsskyltar av papp i fronten. Efter renoveringar fick även de ett modifierat utseende. Här ett foto av Hans Ekestang av ett X1 pendeltåg vid Solna mot Märsta 1993.

X1 pendeltåg vid Solna mot Märsta 1993

X1 pendeltåg vid Solna mot Märsta 1993

 

2005 Pendeltåg av en ny generation sätts i trafik

I augusti 2005, drygt 37 efter att de första pendeltågen sattes i trafik, blev det dags för en helt ny generation pendeltåg att sättas i trafik. De betecknades X60, och denna gång valdes tågtillverkaren Alstom som leverantör. Till att börja med ersatte de några andra olika tågtyper som under en kort period satts in för den utökade trafiken. Därefter började de successivt ersätta de gamla X1 som slutligen togs ur trafik 2011, och X10 som slutligen togs ur pendeltågstrafik 2017. Det finns fortfarande kvar några X10 och i grunden samma fordon X11-X14 kvar i trafik på några håll i landet. Här står pendeltåg av typ X60 till vänster och typ X10 till höger vid ändstationen i Märsta 20 juli 2011.

Märsta juli 2011

Märsta juli 2011

Här ser vi interiören på ett X60 pendeltåg.

Interiör på X60 pendeltåg

Interiör på X60 pendeltåg

 

2012 Uppsala

12 december 2012 fick också Uppsala anslutning till pendeltågsnätet mot Stockholm. Även Knivsta som är en tillväxtkommun ett par mil söder om Uppsala fick en pendeltågsstation. En ny linje upprättades, som på södra sidan vände i Tumba under rusningstid och i Älvsjö övriga tider. Fler pendeltåg behövdes då, och finansieringen delades mellan SL och UL (Upplands Lokaltrafik), som handhar kollektivtrafiken i Uppsala län. Tågen på bilderna nedan är av X60-typen, som finns både som X60, X60A och X60B, med några små tekniska skillnader.

Jag skrev om det här (länk) några månader senare i februari 2013, Följande bild tog jag då från en vintrig pendeltågsstation i Knivsta:

Knivsta februari 2013

Knivsta februari 2013

Pendeltågen till Uppsala väljer spåren förbi Arlanda. Där delas plattformen för genomgående tåg mellan fjärrtåg, regionaltåg och pendeltåg.

Arlanda C februari 2013

Arlanda C februari 2013

Ytterligare två år senare, i januari 2015, skrev jag (länk) om de två operatörerna SJ och SL som konkurrerar om tågresenärerna mellan Uppsala och Stockholm. Dels SJ som kör en rakare väg över Märsta och bara stannar på ett fåtal stationer, och SL som kör över Arlanda och stannar på de mellanliggande pendeltågsstationerna. Denna mörka januarimorgon 2015 tog jag en bild på de båda operatörerna på sina respektive vändspår i Uppsala. SJ till vänster och SL till höger.

Uppsala C januari 2015

Uppsala C januari 2015

För att minska störningarna och öka kapaciteten har också utbyggnad till fyrspår skett på flera håll, och pågår fortfarande. På nästa bild från Barkarby är spåret längst till vänster för södergående fjärrtåg och regionaltåg. Till höger om det, intill plattformen, är södergående spår för pendeltåg, där vi ser ett tåg som precis lämnar stationen. På högra sidan av plattformen finns på motsvarande sätt två spår för norrgående tåg.

Barkarby augusti 2017

Barkarby augusti 2017

 

2017 Citybanan

Efter många års väntan, förberedelser och byggande invigdes äntligen Citybanan för pendeltågstrafiken 10 juli 2017, som jag skrev om här (länk). På följande karta visas den gamla och nya sträckan för pendeltågen:

Pendeltågsspår centrala Stockholm

Pendeltågsspår centrala Stockholm

Den nya stationen Stockholm City blev en storslagen skapelse, utsprängd i stora bergrum. Nytt är arrangemanget med plattformsdörrar där. Pendeltåget som skymtar bakom glasrutorna går endast till Sundbyberg eftersom det pågick spårarbeten norr om stationen.

Stockholm City juli 2017

Stockholm City juli 2017

Dessförinnan gick pendeltågen i ytläge, och samsades med fjärrtågen sista kilometern in mot Stockholms Central. Sträckan kallades populärt för ”getingmidjan”, som jag skrev om här (länk). Här norrgående pendeltåg på ”getingmidjan”, på väg in mot Stockholms Central i juni 2017, månaden innan Citybanan öppnades.

In mot Stockholm C juni 2017

In mot Stockholm C juni 2017

 

2017 Snabbtågslinjer införs

2Under de nästan 50 år som pendeltågen funnits så har linjenätet varit relativt oföränderligt. Byggandet av fler spår för enbart pendeltågen har gjort att man har kunnat öka turtätheten. Några få tåg under högtrafik har också hoppat över vissa stationer. Med tillkomsten av Citybanan så tyckte man att man kunde laborera mer med linjenätet. 10 december 2017 togs den för hela Sverige årliga nya tågplanen T18 i bruk. Där tog man ett stort steg med att införa systematiska snabbtågslinjer. Jag skrev något om det här (länk).

Tanken var att förkorta resan med några minuter för en del och att införa nya direktlinjer för andra. Medlet för att kunna köra snabbare är ju att hoppa över några stationer och kalla dem snabbtåg. Olyckligtvis medförde det rejält försämrad turtäthet för några av de överhoppade stationerna.

Speciellt besvärligt blir det när det uppstår störningar i trafiken. Här en bild från Ulriksdal som jag tog då jag skrev (länk) om den nya tidtabellen första vardagen i trafik, måndag 11 december 2017. Medan folk står och väntar på perrongen kappkör Arlanda Express till vänster och ett pendeltåg till höger i hög fart förbi stationen söderut.

Ulriksdal söderut december 2017

Ulriksdal söderut december 2017

 

2018 Kommande förändringar

Många har upplevt det nya pendeltågsnätet som en försämring, och en revidering av linjenätet med färre snabbtåg har utlovats kommande år. Några småförändringar har redan gjorts sedan december 2017, men nästa tillfälle att göra större förändringar är inför nästa tågplan T19, som träder i kraft 9 december 2018 och gäller ett år framåt.

Det har dessutom varit en debatt om att det är alltför få nya tåg totalt sett, jämfört med den den höga kostnaden för att anlägga Citybanan. Flaskhalsar i andra delar av spårnätet har visat sig, och det kommer att ta åtskilliga år framåt i tiden innan man kan utlova så många fler tåg än idag. Vi lär få se ett antal år av ständiga justeringar av linjenät och tidtabeller framöver.

 

 

Klicka på någon av samlingslänkarna vid sidan om, för att läsa lite mer om pendeltågen. Exempelvis Tågtrafik.

 

 

Annonser

Snabbtåg kör förbi

11 december, 2017

Igår sker jag om det nya trafikupplägget för pendeltågen (här). Idag var den länge emotsedda dagen då jag tänkte göra lite observationer på fältet. 😉

Här kör ett pendeltåg förbi station Ulriksdal söderut utan att stanna. Lustigt nog var också ett Arlanda Express-tåg på väg åt samma håll, så det kom också med på bilden.

Ulriksdal söderut snabbtåg kör förbi utan att stanna

Tidigare brukade det komma upp en varning på pendeltågsstationerna då ett tåg kör förbi i hög fart. Det brukade stå: Se upp för passerande tåg. Jag vet inte om det är mindre farligt om det är pendeltåg som körbi i samma fart som ett annat tåg. Någon varning kom i alla fall inte upp. Det står Södertälje C 5 min. Så det är information om när nästa tåg som stannar här kommer. Huttrande och luttrade pendlar står på plattformen och i vänthallen  medan snabbpendeltåget susar förbi.

Ulriksdal väntande pendeltågsresenärer

Pendeltågen som kör förbi i hög fart utan att stanna, kommer inte upp på informationstavlorna. Eftersom inte heller texten ”Se upp för passerande tåg” kommer upp, så dundrar pendeltåg förbi i hög fart utan minsta förvarning. Det gick så fort så jag knappt hann aktivera kameran ur vänteläget och ta någon bild. Tåget hann nästan passera innan jag lyckades ta den här bilden.

Ulriksdal pendeltåg svischar förbi i hög fart utan att stanna

 

 

Pendeltågen får nytt linjenät med snabbtåg

10 december, 2017

Idag 10 december 2017 skedde en av de största förändringarna för Stockholms pendeltåg sedan pendeltågstrafiken startade 1968. En stor förändring skedde först i somras då Citybanan invigdes. Jag skrev om visning av Citybanan dagen före trafikstarten här, och om första ordinarie trafikdag här. Då fortsatte man köra samma tidtabell som tidigare, även om pendeltågen gick en annan väg. Men efter ett halvårs intrimning av den nya tunnelsträckan var det idag dags för ett helt nytt pendeltågslinjenät med nya linjenummer. Så här presenterar SL den nya pendeltågskartan. Klicka på den för större bild.

Linjenätskarta pendeltåg ny från december 2017

Linjenumren 40-48 användes till för några år sedan för busslinjer i Stockholms innerstad. Men de ändrades till högre nummer för att förbereda och reservera de här numren för det idag nya pendeltågslinjenätet. Förutom att linjerna ändrats, så införs också ”snabbtåg” som regelmässigt ska hoppa över vissa stationer. Det är dels för att ge några minuters snabbare resa för de som bor längst ut på pendeltågslinjerna. Men stationerna som körs förbi av dessa snabbtåg har också valts ut för att få en jämnare fördelning mellan olika linjer på samma linjegren. Snabbtågen markeras med bokstaven X efter linjenumret.

Kompletteras inom kort med bilder från dagens trafik.

 

Veterantåg på Roslagsbanan

10 december, 2017

Idag var Roslagsbanans Veterantågsförening ute och körde veterantåg (länk: www.roslagsbanan.com). De bevarar och sköter några av de järnvägsfordon som rullade på smalspåriga Roslagsbanan in på 1990-talet. Tåget rullade överraskande in på Roslags Näsby station då jag stod och väntade på ett annat tåg. Linjen till Österskär har varit avstängd ett halvår medan upprustningsarbeten pågått, och togs i trafik idag igen. Jag var där och tittade och den här föreningen ville väl också celebrera detta med att vara ute och köra. 🙂

Museitåg Roslags Näsby vid plattformen mot Österskär

Motorvagnen med träkorg vi ser främst är X3p nr 35 från 1934. På tåget fick vid förfrågan endast medlemmar i föreningen medfölja. Efter ett kort uppehåll där ytterligare några passagerare klev på, så rullade tåget vidare i riktning mot Österskär.

Här sista vagnen i tåget, som också var en motorvagn, X4p nr 37 från 1938. Den är plåtklädd med den gröna färg som Roslagsbanans stålvagnar brukade ha. Till vänster om tåget kan man se att signalen visar två gröna sken, som visar att växeln där är lagd mot Österskär och tåget kan köra.

Museitåg lämnar Roslags Näsby norrut

Jag skulle åt samma håll, eftersom det var den linjegrenen som var nyöppnad. Jag åkte förbi veterantåget vid Viggbyholm med ett av de ordinarie Roslagsbanetågen, och förstod att det skulle finnas en ny fotochans vid nästa station Hägernäs. Mycket riktigt kom det strax därefter, och här har veterantåget precis ankommit Hägernäs.

Museitåg Hägernäs norrut

Jag tänkte att jag skulle gå bort mot mellanvagnen och ta en bild på den också. Men då gick en del av tåget och tog bilder, och resenärer som skulle åka med de vanliga tågen stod också och beskådade veterantåget, så det var svårt att få fri sikt över hela vagnen. Här den bild där vagnen var minst skymd. Det är personvagn Bp 880, teakklädd med öppna plattformar och byggd 1914. Passageraren på personvagnens plattform såg till att komma med på fler bilder än mina. 😉

Museivagn vid Hägernäs

Veterantåget stod och väntade på tågmöte med södergående tåg. Detta därför att stora delar av Roslagsbanan är enkelspårig. Men det håller man successivt på att bygga bort genom att komplettera med dubbelspår. Dessutom bygger man bort plankorsningar med biltrafiken, gör gångtunnlar för gående och cyklister, och lägger om linjen något på vissa platser också. Det är också det som leder till avstängningar vissa perioder. Här ser vi vid Hägernäs södergående ordinarietåg till vänster och norrgående veterantåg till höger.

Hägernäs tågmöte

Ja, det var ju trevligt att få syn på dessa gamla vagnar, som ledde till denna oplanerade bloggpost. Man får gripa tillfället i flykten. 🙂

Det kan ju ändå vara rimligt att visa bild på något av det som föranledde avstängningen. En viktig sak som skedd är ombyggnad av station Roslags Näsby, som är grenstation för linjen mot Kårsta och linjen mot Österskär. Det har blivit smidigare lösningen med en gemensam plattform med varsitt spår för respektive norrgående tåg, och på samma sätt för södergående tåg. Här en översiktsbild söderut från gångbron ovanför stationen. Man ser tydligt var spåren går ihop efter stationen.

Roslags Näsby söderut

Den första bilden på veterantåget ovan, är alltså tagen från den högra plattformen, då det stod på spåret något till höger om mitten av bilden i riktning hitåt.

Jag skrev tidigare här mer utförligt om Roslagsbanan, dess historia och utbyggnader inför framtiden.

Movingo för tågpendlare i Mälardalen

1 oktober, 2017

Idag 1 oktober 2017 introduceras Movingo för tågpendlare i Mälardalen. Det är en månadsbiljett som säljs i samma biljettautomater som idag säljer TIM-biljetter och biljetter till SJ Regionaltåg. Även 90-dagarsvariant och årskort kommer att finnas. Movingo gäller på de SJ-tåg som har Movingo-giltighet, i lokaltrafiken som bedrivs av SL, Sörmlandstrafiken, UL (Upplands Lokaltrafik), VL (Västmanlands Lokaltrafik), Länstrafiken Örebro, Östgötatrafiken och på Trosabussen. Här den linjenätskarta de presenterat (klicka på den för större bild):

Movingo karta över linjenätet tåg

På kartan ser vi alltså de järnvägslinjer som Movingo kommer att gälla på, som Mälarbanan, Nyköpingsbanan, Sörmlandspilen, Svealandsbanan, Stockholm-Uppsala och UVEN. UVEN är initialerna för städerna Uppsala, Västerås, Eskilstuna och Norrköping, och är den tåglinje vi ser på kartan mellan Sala och Linköping. Förutom att gälla på tågen ska Movingo även gälla på lokaltrafiken i regionen.

Priserna kommer dock att variera lite, beroende på vilka tågsträckor man ska åka med. Movingo gäller dock inte på alla SJ-tåg och inte heller all lokal tågtrafik där respektive läns lokaltrafik gäller. Ej heller i Västerås lokaltrafik, som är markerat som en vit prick på kartan ovan. För detaljerna finns det en särskild Taxehandbok för Movingo.

Men för de pendlare som åker på de tåglinjer som ingår, och sedan byter till lokaltrafik, betyder det i de flesta fall enklare och också billigare biljetthantering Visst krångel blir det än så länge vid automatspärrarna i tunnelbanan och pendeltågen, där man fortfarande behöver ett separat Accesskort, som man laddar samtidigt med Movingobiljetten. Men utvecklingsarbete pågår för att få det att fungera smidigare, med också en kommande Movingo-app för mobiltelefoner.

Idag var biljettmaskinerna vid Stockholms Centralstation försedda med en liten skylt som informerade om förändringen. På skylten kunde man läsa: ”Nu sker förändringar för dig som reser i Mälardalen”.

Stockholm C biljettmaskin skylt Mälardalen

Så här ser de ut där de står på rad. Det är ju tydlig reklam för SJ, som de ser ut nu.

Stockholm C biljettmaskiner

Men börjar man trycka på en biljettmaskin, så kommer man till valet mellan att köpa en vanlig SJ-biljett och att köpa en Movingo-biljett.

Biljettmaskin val mellan att köpa SJ-biljett eller Movingo-biljett

Väljer man Movingobiljett får man instruktioner om att sätta in sitt Movingokort, och gå vidare med sina val.

Biljett maskin, Sätt ditt SJ Movingokort i automaten

Ute på plattformen står det på informationsskylten att Movingo gäller på tåget.

Plattformsskyilt Movingo gäller på tåget

I det här fallet är det tåget till Uppsala som strax ska avgå. Det är ett tvåvåningståg (”dubbeldäckare” av typen X40), som SJ håller på att byta till på linjen mot Uppsala, för att konkurrera bättre med de pendeltåg SL kör. På spåret bredvid skymtar vi Arlanda Express.

Stockholm C X40-tåg ska strax avgå mot Uppsala

Det kan vara roligt att se tåget från sidan också. De flesta har gått in och satt sig, men det kommer några i sista minuten också.

Dubbeldäckare X40 från sidan

Hittills har man på den här linjen kört loktåg med personvagnar, som jag tidigare skrivit om här. Pendeltågen till Uppsala skrev jag om här.

De modernare dubbeldäckarna räcker inte till att använda överallt. Strax innan nämnda Uppsalatåg avgick ett annat av tågen inom Mälardalen mot Eskilstuna och Arboga. Där fick man ha loktåg med personvagnar. De såg kanske inte alltför inbjudande ut.

Stockholm C Regionaltåg mot Eskilstuna-Arboga

Den här situationen kommer att vara några år framåt. Men konceptet kommer så småningom att utvecklas av regionen med egna tåg. De presenteras här, och så här ser de ut enligt deras presentation.

Stadler DOSTO Mälartåg, littera ER1

Här några data om de nya tågen

  • Fyravagnars tvåvåningståg av typen Stadler DOSTO Mälartåg, littera ER1
  • Längd ca 105 meter, i längd motsvarande SL:s pendeltåg X60
  • Ca 340 fasta sittplatser per tåg och därutöver fällstolar
  • Eluttag, wifi, tre toaletter varav en anpassad för resenärer med funktionsnedsättning
  • I normalfallet planeras trafiken bedrivas med enkla tågsätt, eller multipelkopplade två och två.
  • Topphastighet 200 km/h

 

Tågen har också det internationella namnet KISS, och går i dagsläget i trafik i Schweiz, Österrike, Tyskland och Luxemburg. De delar teknik med en annan modell av Stadler som heter FLIRT, och som i Sverige körs av MTR Express, som jag presenterade här.

Det har beställts 33 tåg, och beräknad leverans är från 2019 och framåt. De kommer då att kallas Mälartåg, och ska köras av Mälardalstrafik eller MÄLAB, som samägs av Stockholms läns landsting (35 %), Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet (13 %), Landstinget i Uppsala län (13 %), Landstinget Västmanland (13 %), Region Örebro län (13 %) och Region Östergötland (13 %).