Posts Tagged ‘Tunnelbanan’

Storstadsåtgärder Stockholm, om nya spår i Sverigeförhandlingen

30 mars, 2017

Jag har skrivit om Sverigeförhandlingen förut, länkar:

https://stockholmiana.wordpress.com/2015/11/26/sverigeforhandlingen/

https://stockholmiana.wordpress.com/2015/12/01/sverigeforhandlingen-och-stockholm/

https://stockholmiana.wordpress.com/2016/02/08/forhandling-om-nya-spar-och-ostlig-vagforbindelse

Nu har man kommit överens mellan Stockholmsregionen och staten vilka nya spårförbindelser man ska anlägga, hur många bostäder som byggas i anslutning till dem, och hur satsningen ska finansieras. Här länkar till information direkt från Sverigeförhandlingen:

Stockholmsregionen

Faktablad

Sverigeförhandlingens karta över vad som ska byggas (klickbar):

Storstadsåtgärder Stockholm, presenterat 30 mars 2017

I korthet anges att ca 100 000 bostäder ska byggas ungefär enligt följande (själva den formella beslutsprocessen återstår):

Stockholms stad: 48 500 bostäder

Huddinge kommun: 18 500 bostäder

Täby kommun: 16 200 bostäder

Vallentuna kommun: 5 650 bostäder

Österåkers kommun: 7 020 bostäder

Solna stad: 4 000 bostäder

De nämnda kommunerna, Stockholms läns landsting, staten och höjningar av trängselskatten kommer att finansiera satsningen. Det står också att samtliga kollektivtrafikobjekt kommer att vara projektstartade senast 2026, men om möjligt något tidigare. Sedan tar det förstås ytterligare ett antal år att bygga klart. Så det är långsiktiga satsningar det här för att koppla ökat bostadsbyggande till kollektivtrafiksatsningar för den snabbt ökande befolkningen i Stockholms län.

Ytterligare projekt som Östlig förbindelse för biltrafiken jobbar Sverigeförhandlingen med, och resultatet av de förhandlingarna kommer att presenteras senare.

Annonser

Enhetstaxa för enkelbiljetter på SL

8 januari, 2017

Enhetspris för månadskort infördes inom hela SL-området redan 1971. Kostade då 50 kr, och kallades följaktligen för 50-kortet. Det har gått många år sedan dess, och priset har mer än tiodubblats. Att man kunde införa ett enhetligt månadskort, berodde på att några år dessförinnan (1 januari 1967) hade man samlat länets kollektivtrafik i SL (Storstockholms Lokaltrafik AB).

För enkelbiljetter var det fortfarande olika biljettsystem i olika trafikområden. Men 18 februari 1973 införde man ett enhetligt biljettsystem också för enkelbiljetter. Man valde en zontaxa. Och istället för att klippa biljetterna med tång, så skulle de stämplas med en stämpel. Förutom kontantbiljetter kunde man också köpa ett förköpshäfte, som skulle stämplas med det antal zoner som man skulle åka.

Det systemet blev kvar i över 40 året. Sedan kom Accesskorten som skulle laddas i automater. Men zontaxan blev kvar. Även om de ganska små och många zonerna man hade från början så småningom blev färre och större. Och idag är sista dagen för de sista zonerna A, B och C. Här en bild på den zonkartan från en informationstavla:

SL informationstavla med zonkarta

Några månader inför valet 2006 gjordes också ett försök med enhetstaxa för enkelbiljetter. Då var man övertygad om att det årligen skulle minska biljettförsäljningen med flera hundra miljoner kronor. Nu har man utrett saken igen, och kommit fram till att med det hittillsvarande zonsystemet med ganska stora zoner, så har det varit bara några procent av enkelbiljetterna som varit över flera zoner. Bidragande till det har varit att hela tunnelbanan haft samma zon i sin helhet de senaste åren, så de som enbart åker tunnelbana påverkas inte av det här. Och för de som rest långt över flera zoner, antingen med pendeltåg eller bussar utifrån länet, har det inte behövts så många resor innan det blivit mer lönsamt med månadskort.

De flesta resenärer med enkelbiljetter, löste alltså biljetter för resa i endast en zon. Då räckte det med att höja det priset ganska måttligt, för att låta den biljetten gälla enhetligt i hela länet utan att totalintäkterna minskar. Den som åker långt och måste byta färdmedel, hinner dock kanske inte göra det bytet inom de 75 minuter som biljetten gäller. Då får man tyvärr finna sig i att lösa en ny biljett innan man kliver på nästa färdmedel. Tidigare har det varit förlängd giltighetstid för biljetterna med maxantalet zoner. Men man behöver inte oroa sig om tiden tar slut medan man åker. Det är när man kliver på som man måste ha giltig biljett. Sedan får man åka klart så långt man behöver.

Man passar på att göra den här förändringen för enkelbiljetter ihop med en allmän höjning av alla biljettpriser. Det ingår i en uppgörelse i landstinget mellan den styrande alliansen och Miljöpartiet. Man motiverar det med att få investeringsmedel för att göra investeringar i utbyggd kollektivtrafik. Dessutom samordnar man det med nya tidtabeller för en del linjer. Och det nya enhetliga priset för alla enkelresor börjar alltså gälla måndag 9 januari 2017. Så här informerar man om det på informationstavlorna:

SL informationstavla med Fast pris, kompis

Som synes, talar man också tydligt om att man tar bort de särskilda tilläggen för resor till Gnesta och Bålsta. Man har motiverat det med att de orterna ligger utanför Stockholms län, Gnesta i Södermanlands län och Bålsta i Uppsala län. Nu tycker man tydligen inte att de tilläggen behövs längre.

De särskilda tilläggen för att åka pendeltåg till Arlanda, Knivsta och Uppsala blir dock kvar. På Arlanda därför att Arlanda Express har rätt att ta ut en extra avgift av de som kliver av där, och i Knivsta och Uppsala därför att UL-taxa gäller på Upplands Lokaltrafik i Uppsala län.

SL App i mobilen

23 juli, 2016

SL bytte för ett tag sedan leverantör för betalning av resor via mobilen. Istället för sms-betalningar skulle man ha en smartphone och ladda ner en app från App Store eller Google Play. Uppenbarligen tyckte man att smartphones numera blivit så vanliga så det är det man satsar på i fortsättningen som komplement till Access-korten och lösa biljetter i från biljettmaskiner. Så här ser startsidan ut när man startat appen i mobilen.

SL App

Man har till att börja med fyra olika funktioner att välja att trycka på. Det är Köp biljett, Sök resa, Nästa avgång och Störningar. Men sveper man med fingret uppåt så kommer några ytterligare funktioner. I nuläget är det Biljett till Arlanda, Mina biljetter, Information, Inställningar och Kontakta SL, men det kan väl tänkas att de kompletteras så småningom.

Jag har bara provat funktionera Sök resa och Nästa avgång. Men jag måste säga att jag tycker att de fungerar väldigt bra. De hämtar väl uppgifter från samma databaser som Reseplaneraren och Störningsinformation på internet. Och är det korrekta uppgifter där så blir det säkert det i appen också. 🙂

Klickar man på Sök resa, så anger man precis som i Reseplaneraren var man vill resa ifrån och vart. Man kan ange station eller adress. Sedan får man upp ett antal avgångar och klickar man på någon av dem så får man detaljinformation. Väldigt användbart när man är ute och reser i Stockholmstrafiken. 🙂

Nästa avgång funkar också bra. Man ska ange om man vill se tunnelbana, spårvagn och/eller buss på den plats man vill veta avgångarna ifrån. Bra är att appen känner av var man befinner sig (om man tillåtit sin telefon att hämta sådan information) och då får man direkt upp de mest näraliggande avgångarna. Om man ska göra ett byte så kan ange platsen där man ska göra bytet lite i förväg, så vet man hur man ligger till tidsmässigt med anslutningen. 😉

Förutom stationsnamn i klartext så kan man också skriva in de förkortningar som SL använder internt. T ex GUP för Gullmarsplan och TCE för T-Centralen. Mycket smidigt för mig som känner till många av de viktiga förkortningarna sedan min tid på SL. 🙂

Allra bäst är att appen är så mångsidig så jag behöver inte längre använda de tidigare apparna jag hade om SL-resor, som utvecklades av privatpersoner eller små företag för att visa samma typ av information. Antingen fick man betala efter en liten provperiod för att inte appen skulle upphöra att fungera, eller också kom det störande reklam hela tiden. Det var verkligen på tiden att SL utvecklade en rejäl egen app till slut. Den går säkert att utveckla och förbättra.

Jag har ju bara provat två av funktionerna och kan inte säga något om hur det fungerar att köpa biljetter eller hur bra störningsinformationen och de andra funktionerna fungerar. När det gäller biljetter så finns det numera maskiner som läser av mobilerna och kontrollerar att biljetten är giltig. Vilket omöjliggör det omfattande fusk som det var tidigare med sms-biljetterna. Då det förekom att man visade en bild på en egenkonstruerad sms-biljett istället för en nyinköpt sms-biljett, och klarade sig undan med det.

Störningsinformation är det absolut svåraste att få på en bra nivå. För när störningar inträffar är trafikledarna ofta upptagna med att avhjälpa störningen och då hinner de kanske inte alltid hojta ut relevant information i högtalare eller knacka in information på en dator, eller välja störningsmeddelande där. Bäst brukar det fungera när man har en särskild person avdelad för att sköta just störningsinformationen. Och givetvis har då en app svårare att hämta den typen av information. Dock är det oftast så att när man söker resa eller nästa avgång i appen, så är tiderna uppdaterade efter var de olika turerna befinner sig. Men jag har märkt att när man kallat in extrabussar vid utebliven ordinarie trafik så har de inte alltid utrustning för att meddela var de befinner sig. Och då får man inte den informationen då man kanske bäst behöver den vid just ersättningstrafik.

Peter

 

SL:s nya banunderhållsdepå i Hammarby

29 maj, 2016

I många år har SL:s banunderhållsdepå legat i södra änden av Slakthusområdet i Johanneshov. Nu vill man bygga bostäder i Slakthusområdet, och en flytt av SL:s depå blev aktuell. I ett stort område nära tunnelbanestationerna Skärmarbrink, Blåsut och Hammarbyhöjden har man nu byggt upp och idag invigt den nya banunderhållsdepån. Jag har moddat ett flygfoto för att beskriva SL:s olika anläggningar i området. Längs ner i Slakthusområdet har den hittillsvarande banunderhållsdepån legat. Klicka på bilden för att se den i större format.

SL:s anläggningar i Johanneshov

Jag har märkt ut tunnelbanestationerna Globen, Skärmarbrink, Blåsut och Hammarbyhöjden på Gröna Linjen. Slakthusområdet ska alltså omvandlas från industriområde till bostadsområde, och i samband med det ska station Globen på tunnelbanelinjen mot Hagsätra läggas ned. Den ersätts av en ny underjordisk tunnelbanestation mitt i nuvarande Slakthusområdet. Så det finns anledning att senare återkomma till det.

Strax till höger om Slakthusområdet ligger Globenområdet med evenemangsarenorna Hovet, Globen och Tele2 Arena, som jag också märkt ut på kartan. Och till höger om tunnelbanelinjen till Farsta Strand finns då SL:s Centralverkstad och den idag invigda depån. På flygfotot är den ännu inte byggd och syns bara i form av en stor grusplan. Men nu är där en i högsta grad pampig byggnad som jag ska besöka idag. Där fanns tidigare en vagnhall för tunnelbanetåg som rivits.

SL:s område var ursprungligen ännu större. I den södra delen som kallades ”Heden” hade man ett stort utomhusförråd av reservdelar och gamla utrangerade spårvagnar stod där länge. Det fanns också en bensinstation där. Man har numera byggt bostäder där, men det krävdes en omfattande sanering av marken.

Det var sagt att invigningen skulle börja kl 11:30 idag. Men då jag strax innan närmade mig anläggningen från Skärmarbrink, såg det oroande tomt ut. Inte en människa syntes till.

Norra infarten till depån

Den nya depån (som ligger där grusplanen låg på flygfotot) är alltså den stora grå byggnaden ungefär mitt i bilden. Det stod i alla fall några arbetsfordon precis utanför den. Jag gick närmare och tog en bild på dem.

Arbetsfordon framför depåbyggnaden

Vid sidan om kunde jag också se en affisch uppsatt. Där syntes samma stora grå byggnad som på mina egna bilder nyss. Och texten på affichen lät också betryggande. Dessutom hade någon klottrat dit en pil och texten 400 m som en liten förklaring till vart man skulle gå. 😉

Välkommen till invigning av SL:s nya banunderhållsdepå.

Man skulle alltså bege sig 400 m till södra entrén. Och då var det bara att trava iväg de där 400 m längs den mycket imponerande byggnaden. Man förstod verkligen att det här med Banunderhåll är en stor och Viktig Verksamhet. 🙂

Då jag kommit en bit längs byggnaden tog jag den här bilden. Det är i alla fall en någorlunda trevlig och varierad fasad de fått till, tycker jag.

Byggnad banunderhållsdepå Hammarby

Så var jag då framme vid södra entrén. Där hade man ställt upp en gammal Capitolbuss som skulle vara reklam för Spårvägsmuseet. De pastellfärgade husen i bakgrunden är de tidigare nämnda bostadshusen som uppförts på den tidigare utomhusdelen av depåanläggningen som kallades ”Heden”.

Capitolbuss vid södra entrén

När jag rundat Capitolbussen, såg jag tydliga tecken på att jag nu kommit rätt. En stor banderoll med texten Välkommen hade satts upp. Och besökarna vällde in. Nåja, ett stilla flöde av huvudsakligen kringboende var det nog snarare. 😉

Välkommen vid södra entrén

Skylt på fasaden för ett av de två företag som ska vara verksamma här.

Strukton Rail

Väl inne i depåbyggnaden kändes den gigantisk. Man fick en klar känsla av att det ännu återstod att flytta dit många maskiner och material de behöver för sitt banunderhållsarbete. Strukton Rail och EuroMaint Rail är de två entreprenörer som kommer att använda den här anläggningen. Deras uppgift är att bygga och underhålla spår åt SL, vilket man väl förstår när man ser ordet Rail i deras företagsnamn. Det gäller då både tunnelbana, spårvägar och lokalbanor. Däremot inte pendeltågens spår som underhålls av Trafikverket.

Inne i depåbyggnaden

I intilliggande område finns också TBT Tunnelbanan Teknik som underhåller tunnelbanevagnarna och MTR som bedriver själva tunnelbanetrafiken. Men de två företagen är inte direkt berörda av den här banunderhållsdepån. Det som förr var ett sammanhållet företag som vi kände till som SL och som bedrev kollektivtrafiken i Stockholms län, har nästan ingen egen verksamhet numera. Istället är det många upphandlade underentreprenörer, som var och en har sitt trafikområde och/eller ansvarsområde. När det gäller busstrafik och annat finns ytterligare företag involverade.

Man kom bara ungefär halvvägs in i depåbyggnaden. Sedan hade ett staket satts upp, och man kunde bara blicka in i den norra delen av byggnaden. Den gula arbetsmaskinen som skymtar till höger kan ge en uppfattning om hur stort det faktiskt är. 🙂

Norra delen av depåbyggnaden

Ja, i själva verket var det väl bara en fjärdedel av ytan som man tilläts röra sig på. För den vänstra (västra) halvan av depåbyggnaden var faktiskt också avspärrad. Där stod i alla fall en del arbetsfordon uppställda. 🙂

Arbetsfordon uppställda inuti depåbyggnaden

Och vid dem stod personal från EuroMaint Rail redo att informera om sin verksamhet.

EuroMaint Rail

Det kan vara läge att visa den depåkarta man hade satt upp. Norra delen är till vänster och södra delen till höger, och den del man fick vistas på idag var den övre högra fjärdedelen av depån, kan man väl säga. Klicka på depåkartan för att läsa den tydligare. 😉

Depåkarta Hammarby banunderhållsdepå

Det fanns fler informerande affischer uppsatta, för de som ville ta del av dem.

Affischer uppsatta

Ja, så blev det då dags för invigning. Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons var utlovad som invigare. Och så blev det också. Här håller han sitt invigningstal. En siffra han nämnde som fastnade var att han sade att det varje dag görs 1,2 miljoner tunnelbaneresor. Det är rätt rejält, måste jag säga. 🙂

Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons invigningstalar

Ett blågult band skulle också klippas av. Mannen närmast i mitten av bilden som påpassligt tar en bild, är en tidigare arbetskamrat. Som det brukar finnas några av på evenemang av den här typen. 😉

Klipp av invigningsband

När klippet var gjort, blåstes det till kraftfullt i högan sky av den tillresta orkestern. De brassade verkligen på och det var verkligen fullt bleckblås! Folk som stod nära (däribland jag) hoppade till när fanfaren trumpetades ut.

Fanfar trumpetas ut

Sedan var det dags för vad som uppenbarligen var den här anläggningens stolthet. En demonstration av vad som sades vara världens enda luftkuddedrivna truck för spårfordon. Så här ser det underverket ut.

Luftkuddetruck

Den är till för att flytta arbetsfordon mellan olika spår och också vända fordon inne i depån. På det sättet slipper man lägga in platskrävande växlar och vändskiva. Det fanns en affisch uppsatt, som skulle förklara funktionen för den som ville begripa.

Lyfta med luft

Givetvis skulle denna förnämliga maskin demonstreras i skarpt läge. Så här såg det ut när den manövrerats för att passa in med ett av spåren i hallen. Gubben i gul väst med låda på magen är inte en korvgubbe utan han som kör maskinen.

Luftkuddetrucken demonstreras

Annars fanns det korvgubbar på plats också. Det vi ser på nästa bild är faktiskt en kö tvärs över golvet av korvsugna. Kaffe och dryck fanns också för den som önskade.

Korvsugna

Det var väl ungefär det hela. Jag avslutar med en bild av södra kortsidan av byggnaden. Det finns som sagt flera angränsande byggnader som också används i SL:s verksamhet, men denna dag var det invigningen av den här nya banunderhållsdepån som stod i fokus. 🙂

Södra kortsidan av depåbyggnaden

Peter

 

Förhandling om nya spår och östlig vägförbindelse

8 februari, 2016

I november 2013 presenterades resultatet av Stockholmsförhandlingen, där man överenskom att bygga nio nya stationer för tunnelbanan, i utbyte mot att berörda kommuner garanterade byggande av sammanlagt 78000 nya bostäder. Jag gjorde en kort presentation av det här.

Man var så nöjda med resultatet av Stockholmsförhandlingen, så man beslutade att gå vidare med en ny förhandling som berörde en större del av Sverige, och därför kallades Sverigeförhandlingen. Där skulle man dels utreda om och hur det ska byggas ett nytt nät för höghastighetsjärnvägar i södra Sverige. Dels skulle man titta på åtgärder för att lösa trafikproblemen i de största städerna, och då kallade man den delen för storstadsåtgärder.

Inför det arbetet hade både storstadskommunerna och kommunerna i södra Sverige möjlighet att inkomma med synpunkter och förslag. Vad kommunerna i Stockholms län ville ha och kunde erbjuda, skrev jag lite om här. När det gällde Stockholms stad, var det så omfattande så det skrev jag om separat här.

Efter att ha gått igenom de inkomna förslagen, presenterade Sverigeförhandlingen 1 februari 2016 var man tänker sig att bygga de nya höghastighetsjärnvägarna mellan Stockholm och Göteborg respektive Stockholm och Malmö. Sträckningen och stationerna som man vill bygga (svarta prickar med namn), framgår av den karta som då presenterades.

Nya järnvägar för höghastighetståg

Det var mellanliggande städer och kommuner som engagerade sig mest i den här frågan. För dem handlar det om att förkorta tidsåtgången för att ta sig till storstadsregionerna. Det var en del kommuner längs vägen som kände sig överhoppade, eftersom de inte skulle få någon station. Men än så länge är det här bara ett förslag som det ska förhandlas om, så det kan tänkas att det sker någon mindre justering längs vägen.

För Stockholm, Göteborg och de största städerna i Skåne var det storstadsåtgärderna som intresserade mer. Och en vecka senare, senare 8 februari 2016, presenterades planerna för vilka nya spårförbindelser och vägförbindelser man ska satsa på i Stockholmsområdet, för att kommunikationerna ska fungera för den kraftigt ökande befolkningen. Även för Göteborg och flera städer i Skåne presenterades liknande planer samma dag. Jag nämner helt kort att det planeras tillkommande spårvägssträckor i Göteborg och Mölndal, och helt nya spårvägar i Malmö, Lund och Helsingborg.

Det ska också nämnas att uppdraget var specifikt avgränsat till de här två delarna, dels höghastighetsjärnvägarna genom södra Sverige, dels storstadsåtgärderna. Självklart finns det också andra järnvägsprojekt och vägprojekt i Sverige som ska byggas. Men de ligger utanför den här förhandlingen, och där är det Trafikverket som utför planeringen som hittills. Vill man gå dit och titta vilka projekt som pågår, finns länk här.

Jag börjar med den nya vägförbindelsen, som är enklast att kommentera. Det handlar helt enkelt om att bygga klart motorvägsringen runt Stockholm med den östliga förbindelse som saknas, nämligen under Saltsjön mellan Värtan och Sickla. Där anger man två alternativ på en karta. Antingen en grundare sänktunnel som ligger på botten i vattnet mellan Djurgården och Nacka och därmed kan gå ganska rakt, eller en djupare borrad bergtunnel som ligger längre österut. Att en borrad tunnel gör en extra sväng beror på att man med en längre sträcka inte behöver ha lika branta backar för vägtrafiken.

Östlig vägförindelse utredning, två alternativa dragningar finns

Det framgår både av kartan ovan och av texten i förslaget till objektavtal att man måste förstärka sträckan mellan Värtan och Roslagstull med både ytterligare körfält och tunnelrör för att trafiken från Nacka och omkringliggande kommuner ska få tillräckligt med plats.

Men i den tillhörande texten står ytterligare en intressant sak, nämligen ordagrant följande: ”Länken går i berget under Saltsjön utan intrång i Nationalstadsparken.” Hoppsan, där hade man visst tänkt lite längre än vad kartan anger. För här pekar man direkt ut den östliga djupa sträckningen. Det är inte särskilt förvånande, för man gjorde samma val då det gäller tunnelbanan till Nacka. Hellre gå lite djupare i berget än lägga en tunnel på havsbotten och tvingas förstärka den så den tål tyngden av ett fartyg som råkar springa läck och sjunker, i likhet med vad Vasa gjorde på ungefär samma plats en gång i tiden. Jo, även om det är osannolikt, så måste man ändå ta med det i beräkningen.

Man säger också att det kan bli aktuellt att avgiftsfinansiera den östliga vägförbindelsen. Detta ska då inte ses som samma typ av trängselskatt som infördes för befintliga vägar, utan en avgift för att finansiera en helt ny förbindelse. Ungefär som exempelvis Öresundsbron.

Annat intressant finns också att läsa. Man vill nämligen förlänga Tvärbanan från Sickla till Frihamnen vid Värtan i ett eget tunnelrör. Man ska också möjliggöra en senare fortsättning av den till Ropsten och/eller Odenplan.

Men det presenterades också förslag på att bygga andra nya spårsträckor. Så här ser de ut på en karta:

Spårtrafikförslag

Vi går igenom dem färg för färg. 🙂

Rosa: Ny västlig tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan, med mellanliggande stationer i Östberga, Årstafältet, Årstaberg och Liljeholmen. Det är längre stationsavstånd än normalt för tunnelbanan. Men man motiverar det med att man vill skapa en regional västlig spårförbindelse så det finns resmöjlighet vid sidan om det hårt belastade stråket längs Centralen och T-Centralen. Det minskar också sårbarheten i det nuvarande systemet. Det ska nämnas att både nu och tidigare har diskuterats om en ny tunnelbana ska gå mellan Kungsholmen och Södermalm istället för det här mer västliga alternativet. Men så blir det uppenbarligen inte.

Blå: Förlängning av röda linjen från Ropsten till Lidingö Centrum. Här finns ju Lidingöbanan idag, och man planerar för att sammankoppla den med Spårväg City som ska gå från Värtan och Frihamnen mot Centralen. Den nuvarande spårvägsbron mellan Ropsten och Lidingö är i mycket dåligt skick och planerades ersättas om några år. Men de planerna gjordes upp då det inte var aktuellt med tunnelbana till Lidingö. Det återstår att se om förslaget om tunnelbana ändrar på förutsättningen för Lidingöbanan, så att den istället dras om i ny sträckning mot Lidingö Centrum och ansluter till tunnelbanan där. Det får de kommande förhandlingarna utvisa.

Grön eller Lila: Det här är två linjer som berör kommunerna i nordost. Man har sagt att bara en av dem ska genomföras, så alltså är det två alternativ som står mot varandra. Den gröna linjen visar sträckningen om man satsar på att dra om Roslagsbanan till Centralen via Odenplan istället för till nuvarande ändstation Östra station vid Tekniska Högskolan. Den lila linjen visar sträckningen om man förlänger röda tunnelbanelinjen från Mörby centrum till Täby centrum. Valet mellan Roslagsbana eller tunnelbana har förekommit tidigare i historien. 23 mars 1980 hölls en folkomröstning i Täby och Vallentuna kommuner om man skulle bygga ut tunnelbanan till Täby och kraftigt förkorta Roslagsbanan eller om man skulle ha Roslagsbanan kvar. Den gången vann Roslagsbanan överlägset. Jag skulle tycka det var märkligt om Täby och andra kommuner i nordost denna gång skulle föredra tunnelbana mellan Mörby Centrum och Täby Centrum istället för att få Roslagsbanan ända in till City. Dessutom är röda tunnelbanelinjen hårt belastad redan idag, och en annan gren av den föreslås ju dessutom förlängas till Lidingö. Och ekonomiska beräkningar har visat att en förlängning av Roslagsbanan via Odenplan till Centralen är mer fördelaktig. Min förmodan är att ganska snart så riktar in man sig på att det är det lila alternativet som ska genomföras.

Orange: Detta är Spårväg Syd, som jag skrivit om tidigare här. Den finns fortfarande med i bilden och det finns en stark opinion bland politikerna för att den ska genomföras. Så det blir nog sannolikt så.

Sverigeförhandlingen har alltså gått igenom flera andra möjliga projekt. Men det är de här förslagen de går vidare med och förhandlar om med kommuner och landsting, som är huvudmän för lokaltrafik. Det är också kommunerna som konkret ska planera för nya bostadsområden. Men staten kommer alltså att bidra med betydande belopp för att de här spårförbindelserna ska byggas. Orsaken är att de här projekten ska sammankopplas med bindande förpliktelser för kommunerna att se till att det byggs nya bostäder. För det ligger i hela landets intresse att det finns bostäder och bra kommunikationer där människor vill bosätta sig. För östlig vägförbindelse ska nämnas att staten är huvudman och den som bygger, medan kommunerna är med och bidrar med pengar och förpliktelser om bostäder även där. Av landstingen och regionerna kräver man att de på olika sätt ska ha en planering som samverkar med de här projekten.

Även om planeringen hunnit ganska långt med de här projekten, så är det för tidigt att säga exakt vad förhandlingarna med kommunerna resulterar i. Det kan bli mindre justeringar av förslagen. Det kan också tänkas att något helt nytt projekt dyker upp, även om sannolikheten inte är så stor att de tas med i just den här Sverigeförhandlingen om storstadsåtgärder. Men planering av nya projekt upphör ju inte om de här projekten genomförs. Om den här förhandlingen blir framgångsrik, kan det mycket väl bli både Sverigeförhandlingen 2 och Sverigeförhandlingen 3 i framtiden. Ungefär som en populär film som får likartade uppföljare. 🙂

Peter