Posts Tagged ‘Vägtrafik’

Stockholm Parkering Palmfelt Center

8 februari, 2017

Vid Globen finns Stockholm Parkering i ett kontorskomplex som man kallar Palmfelt Center. Gatan närmast i bild hette sedan tidigare Palmfeltsvägen, så det finns ju en förklaring till det. 😉

Palmfelt Center

Stockholm Parkering har hand om parkeringsplatser, garage och kontrollavgifter. På bilden ovan kan vi skymta Globen Shopping till vänster (som jag skrivit om här) och längre bort Tele2 Arena (som jag skrev om här). Vi kan se att de håller på och gräver i gatan, men det är egentligen bredvid gatan där det gick ett industrispår till en underhållsdepå som SL hade tidigare bredvid Tele2 Arena (lite mer om det här).

Går man lite närmare, så kan man se några blå skyltar uppsatta på huset, på bilden precis ovanför grävmaskinen.

Blå skyltar ovanför grävmaskin

Jag visar en närbild på dem.

Närbild skyltar

Uppifrån och ned betyder de:

  • Garaget har besöksparkering
  • I garaget finns laddplatser för elbilar
  • I garaget erbjuds evenemangsparkering
  • I garaget finns hiss
  • Garaget har kameraövervakning

Det här är nya skyltar som Stockholm Parkering tagit fram, och som de kallar för Piktogram. Bilden visar de första skyltarna som satts upp av den typen. Men de ska nu monteras vid fler garageinfarter för att med bilder snabbt orientera bilisten om vad som erbjuds där. Här mer information om det: www.stockholmparkering.se/Pages/Piktogram.aspx

 

Rekordsnö i november

9 november, 2016

Idag kom det flera rekordmycket snö i Stockholm, för att vara början av november. Redan på morgonen hade ett par dm lagt sig, och sedan snöade det ymnigt resten av dagen. Så här kunde en insnöad bil se ut, strax innan det mörknade på eftermiddagen.

Insnöad bil

Ute i trafiken var det kaos. Inte så många plogbilar syntes till. Men det var väl som man brukar säga, att det ”första snöfallet tog snösvängen på sängen”. 😉

Trafiken stod nästan stilla på många större vägar, och på mindre gator kunde folk köra fast. Som här, där en skåpbil med lite för dåligt vintergrepp fick ta hjälp för att komma loss.

Mycket snö på gatorna

Det var just Stockholmsområdet som drabbades hårt av snöfall denna gång. I nyhetsrapporteringen sades att det var det värsta snöfallet i november i Stockholm, sedan man började mäta sådant år 1905. Dessutom bara drygt en vecka in i månaden. När snöfallet fortsatte mot kvällen växte snötäcket med flera dm, och blev uppåt en halvmeter på vissa ställen där snön drev ihop.

Många busslinjer ställdes in, för de kom inte fram på de insnöade vägarna och i den stillastående biltrafiken. Spårtrafiken gick lite bättre, om än mestadels med förseningar. En rolig detalj är att eftersom man befarade att man inte skulle kunna köra de sena nattbussarna så bestämde man att köra tunnelbanan senare än vanligt och under natten istället. Ersättningstrafik med tunnelbana för inställd busstrafik är väl inte så vanligt, tvärtom brukar det väl i så fall vara. 😉

Förhandling om nya spår och östlig vägförbindelse

8 februari, 2016

I november 2013 presenterades resultatet av Stockholmsförhandlingen, där man överenskom att bygga nio nya stationer för tunnelbanan, i utbyte mot att berörda kommuner garanterade byggande av sammanlagt 78000 nya bostäder. Jag gjorde en kort presentation av det här.

Man var så nöjda med resultatet av Stockholmsförhandlingen, så man beslutade att gå vidare med en ny förhandling som berörde en större del av Sverige, och därför kallades Sverigeförhandlingen. Där skulle man dels utreda om och hur det ska byggas ett nytt nät för höghastighetsjärnvägar i södra Sverige. Dels skulle man titta på åtgärder för att lösa trafikproblemen i de största städerna, och då kallade man den delen för storstadsåtgärder.

Inför det arbetet hade både storstadskommunerna och kommunerna i södra Sverige möjlighet att inkomma med synpunkter och förslag. Vad kommunerna i Stockholms län ville ha och kunde erbjuda, skrev jag lite om här. När det gällde Stockholms stad, var det så omfattande så det skrev jag om separat här.

Efter att ha gått igenom de inkomna förslagen, presenterade Sverigeförhandlingen 1 februari 2016 var man tänker sig att bygga de nya höghastighetsjärnvägarna mellan Stockholm och Göteborg respektive Stockholm och Malmö. Sträckningen och stationerna som man vill bygga (svarta prickar med namn), framgår av den karta som då presenterades.

Nya järnvägar för höghastighetståg

Det var mellanliggande städer och kommuner som engagerade sig mest i den här frågan. För dem handlar det om att förkorta tidsåtgången för att ta sig till storstadsregionerna. Det var en del kommuner längs vägen som kände sig överhoppade, eftersom de inte skulle få någon station. Men än så länge är det här bara ett förslag som det ska förhandlas om, så det kan tänkas att det sker någon mindre justering längs vägen.

För Stockholm, Göteborg och de största städerna i Skåne var det storstadsåtgärderna som intresserade mer. Och en vecka senare, senare 8 februari 2016, presenterades planerna för vilka nya spårförbindelser och vägförbindelser man ska satsa på i Stockholmsområdet, för att kommunikationerna ska fungera för den kraftigt ökande befolkningen. Även för Göteborg och flera städer i Skåne presenterades liknande planer samma dag. Jag nämner helt kort att det planeras tillkommande spårvägssträckor i Göteborg och Mölndal, och helt nya spårvägar i Malmö, Lund och Helsingborg.

Det ska också nämnas att uppdraget var specifikt avgränsat till de här två delarna, dels höghastighetsjärnvägarna genom södra Sverige, dels storstadsåtgärderna. Självklart finns det också andra järnvägsprojekt och vägprojekt i Sverige som ska byggas. Men de ligger utanför den här förhandlingen, och där är det Trafikverket som utför planeringen som hittills. Vill man gå dit och titta vilka projekt som pågår, finns länk här.

Jag börjar med den nya vägförbindelsen, som är enklast att kommentera. Det handlar helt enkelt om att bygga klart motorvägsringen runt Stockholm med den östliga förbindelse som saknas, nämligen under Saltsjön mellan Värtan och Sickla. Där anger man två alternativ på en karta. Antingen en grundare sänktunnel som ligger på botten i vattnet mellan Djurgården och Nacka och därmed kan gå ganska rakt, eller en djupare borrad bergtunnel som ligger längre österut. Att en borrad tunnel gör en extra sväng beror på att man med en längre sträcka inte behöver ha lika branta backar för vägtrafiken.

Östlig vägförindelse utredning, två alternativa dragningar finns

Det framgår både av kartan ovan och av texten i förslaget till objektavtal att man måste förstärka sträckan mellan Värtan och Roslagstull med både ytterligare körfält och tunnelrör för att trafiken från Nacka och omkringliggande kommuner ska få tillräckligt med plats.

Men i den tillhörande texten står ytterligare en intressant sak, nämligen ordagrant följande: ”Länken går i berget under Saltsjön utan intrång i Nationalstadsparken.” Hoppsan, där hade man visst tänkt lite längre än vad kartan anger. För här pekar man direkt ut den östliga djupa sträckningen. Det är inte särskilt förvånande, för man gjorde samma val då det gäller tunnelbanan till Nacka. Hellre gå lite djupare i berget än lägga en tunnel på havsbotten och tvingas förstärka den så den tål tyngden av ett fartyg som råkar springa läck och sjunker, i likhet med vad Vasa gjorde på ungefär samma plats en gång i tiden. Jo, även om det är osannolikt, så måste man ändå ta med det i beräkningen.

Man säger också att det kan bli aktuellt att avgiftsfinansiera den östliga vägförbindelsen. Detta ska då inte ses som samma typ av trängselskatt som infördes för befintliga vägar, utan en avgift för att finansiera en helt ny förbindelse. Ungefär som exempelvis Öresundsbron.

Annat intressant finns också att läsa. Man vill nämligen förlänga Tvärbanan från Sickla till Frihamnen vid Värtan i ett eget tunnelrör. Man ska också möjliggöra en senare fortsättning av den till Ropsten och/eller Odenplan.

Men det presenterades också förslag på att bygga andra nya spårsträckor. Så här ser de ut på en karta:

Spårtrafikförslag

Vi går igenom dem färg för färg. 🙂

Rosa: Ny västlig tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan, med mellanliggande stationer i Östberga, Årstafältet, Årstaberg och Liljeholmen. Det är längre stationsavstånd än normalt för tunnelbanan. Men man motiverar det med att man vill skapa en regional västlig spårförbindelse så det finns resmöjlighet vid sidan om det hårt belastade stråket längs Centralen och T-Centralen. Det minskar också sårbarheten i det nuvarande systemet. Det ska nämnas att både nu och tidigare har diskuterats om en ny tunnelbana ska gå mellan Kungsholmen och Södermalm istället för det här mer västliga alternativet. Men så blir det uppenbarligen inte.

Blå: Förlängning av röda linjen från Ropsten till Lidingö Centrum. Här finns ju Lidingöbanan idag, och man planerar för att sammankoppla den med Spårväg City som ska gå från Värtan och Frihamnen mot Centralen. Den nuvarande spårvägsbron mellan Ropsten och Lidingö är i mycket dåligt skick och planerades ersättas om några år. Men de planerna gjordes upp då det inte var aktuellt med tunnelbana till Lidingö. Det återstår att se om förslaget om tunnelbana ändrar på förutsättningen för Lidingöbanan, så att den istället dras om i ny sträckning mot Lidingö Centrum och ansluter till tunnelbanan där. Det får de kommande förhandlingarna utvisa.

Grön eller Lila: Det här är två linjer som berör kommunerna i nordost. Man har sagt att bara en av dem ska genomföras, så alltså är det två alternativ som står mot varandra. Den gröna linjen visar sträckningen om man satsar på att dra om Roslagsbanan till Centralen via Odenplan istället för till nuvarande ändstation Östra station vid Tekniska Högskolan. Den lila linjen visar sträckningen om man förlänger röda tunnelbanelinjen från Mörby centrum till Täby centrum. Valet mellan Roslagsbana eller tunnelbana har förekommit tidigare i historien. 23 mars 1980 hölls en folkomröstning i Täby och Vallentuna kommuner om man skulle bygga ut tunnelbanan till Täby och kraftigt förkorta Roslagsbanan eller om man skulle ha Roslagsbanan kvar. Den gången vann Roslagsbanan överlägset. Jag skulle tycka det var märkligt om Täby och andra kommuner i nordost denna gång skulle föredra tunnelbana mellan Mörby Centrum och Täby Centrum istället för att få Roslagsbanan ända in till City. Dessutom är röda tunnelbanelinjen hårt belastad redan idag, och en annan gren av den föreslås ju dessutom förlängas till Lidingö. Och ekonomiska beräkningar har visat att en förlängning av Roslagsbanan via Odenplan till Centralen är mer fördelaktig. Min förmodan är att ganska snart så riktar in man sig på att det är det lila alternativet som ska genomföras.

Orange: Detta är Spårväg Syd, som jag skrivit om tidigare här. Den finns fortfarande med i bilden och det finns en stark opinion bland politikerna för att den ska genomföras. Så det blir nog sannolikt så.

Sverigeförhandlingen har alltså gått igenom flera andra möjliga projekt. Men det är de här förslagen de går vidare med och förhandlar om med kommuner och landsting, som är huvudmän för lokaltrafik. Det är också kommunerna som konkret ska planera för nya bostadsområden. Men staten kommer alltså att bidra med betydande belopp för att de här spårförbindelserna ska byggas. Orsaken är att de här projekten ska sammankopplas med bindande förpliktelser för kommunerna att se till att det byggs nya bostäder. För det ligger i hela landets intresse att det finns bostäder och bra kommunikationer där människor vill bosätta sig. För östlig vägförbindelse ska nämnas att staten är huvudman och den som bygger, medan kommunerna är med och bidrar med pengar och förpliktelser om bostäder även där. Av landstingen och regionerna kräver man att de på olika sätt ska ha en planering som samverkar med de här projekten.

Även om planeringen hunnit ganska långt med de här projekten, så är det för tidigt att säga exakt vad förhandlingarna med kommunerna resulterar i. Det kan bli mindre justeringar av förslagen. Det kan också tänkas att något helt nytt projekt dyker upp, även om sannolikheten inte är så stor att de tas med i just den här Sverigeförhandlingen om storstadsåtgärder. Men planering av nya projekt upphör ju inte om de här projekten genomförs. Om den här förhandlingen blir framgångsrik, kan det mycket väl bli både Sverigeförhandlingen 2 och Sverigeförhandlingen 3 i framtiden. Ungefär som en populär film som får likartade uppföljare. 🙂

Peter

Sverigeförhandlingen och Stockholm

1 december, 2015

För några dagar sedan offentliggjorde Sverigeförhandlingen de inkomna synpunkterna från de kommuner som vill vara med i den här diskussionen om framtida kommunikations- och bostadsbyggande. Det har fokus på de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg, Malmö och kommunikationerna mellan dem. Det var nästan hundra olika dokument och jag kan inte fördjupa mig i allt det. Jag nöjde mig med att skumma igenom vad kommunerna i Stockholms län inkommit med, och översiktligt kommentera dem här. När jag hade Stockholms stad kvar, bestämde jag mig för att vänta några dagar med det. Och nu har jag väntat klart med det. 🙂

Att det är sånt fokus på storstadsområden är ju därför att det är dit människor flyttar i allt större utsträckning. Och det är där bristerna uppstår, både vad det gäller bostäder och kommunikationer. Man kan tycka vad man vill om den här tendensen, men det går knappast att mer än marginellt påverka människors egna val var de vill bo. Det är ju en trend över hela världen att människor flyttar in i storstäderna.

Då så, dags att kika i Stockholms nyttoanalys, som man kallar dokumenten (länk). Inledningen i det dokumentet är så talande, så jag väljer att citera den:

”Dokumentet är en tjänstemannaprodukt och inte beslutad av någon politisk församling. Dokumentet ska ses som ett förhandlingsinspel inom ramen för Sverigeförhandlingen och de formella förhandlingar som påbörjas under februari 2016.

Dokumentet innehåller fyra PM: 1. Höghastighetsjärnväg, 2. Storstadsåtgärder, 3. Östlig förbindelse, 4. Cykelåtgärder”

 

1 Höghastighetsjärnväg

Man konstaterar där att byggande av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö är en statlig angelägenhet och inte något som Stockholm fokuserar på inför den här förhandlingen. Men man påpekar att internationella kopplingar till Arlanda, Oslo och Köpenhamn är en självklar del i ett höghastighetsnät och det bör inkluderas i planeringen.

Jag ska om det nämna att när nuvarande Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg byggdes, så valde man att gå norr om Vättern. E20 för vägtrafiken har också dragits norr om Vättern. Men stora delar av vägtrafiken väljer idag att köra söder om Vättern, E4 Stockholm – Jönköping och sedan Riksväg 40 Jönköping – Göteborg. Och söder om Vättern ungefär samma väg vill man bygga den nya höghastighetsjärnvägen.

Söderut mot Malmö blir det knepigare. Man har redan kommit fram att den bästa lösningen för en höghastighetsjärnväg dit är att bygga den söderut från Jönköping. Men den enda större staden mellan Jönköping och Malmö är Växjö, och den staden innebär tyvärr en omväg mot öster. Så nu pågår en kamp mellan Växjö-regionen som tycker att höghastighetsjärnvägen ska passera där, och kommunerna längre västerut som tycker att höghastighetsjärnvägen ska gå så rakt som möjligt och passera där. Sedan finns det också städer på västkusten som vill ha en omväg västerut istället. Där finns ju flera stora städer som t ex Halmstad och Helsingborg. I Sverigeförhandlingen är många av dessa kommuner aktiva och det finns många dokument därifrån som skickats in. Jag har inte tittat i dem och jag ska inte kommentera dem nu, mer än så.

 

2 Storstadsåtgärder

Man har fokuserat på att peka ut möjliga regionala spårutbyggnader, som man anser är det som bäst kan skapa nya bostäder, och då kommit fram till följande lilla lista:

  • utbyggnad av tunnelbanan mellan Hagsätra/Älvsjö och Fridhemsplan
  • utbyggnad av en västlig tunnelbana mellan Alvik och Vällingby via Bromma flygplats
  • förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö
  • förlängning av tunnelbanan från Hjulsta till Barkarby
  • ny pendeltågsstation vid Högdalen/Rågsved
  • förlängning av Roslagsbanan till City/Odenplan

När det gäller den första punkten, ny västlig tunnelbana Hagsätra/Älvsjö – Fridhemsplan, har man ritat upp en karta över en möjlig sträckning. Man har angivit att ca 10000-20000 nya bostäder skulle kunna anläggas längs en sådan ny tunnelbanesträcka, med en rimlig bedömning 16000 bostäder.

Karta föreslagen ny tunnelbanelinje (i grönt) genom Fridhemsplan - Liljeholmen

Karta föreslagen ny tunnelbanelinje (i grönt) genom Fridhemsplan – Liljeholmen

Man har också gjort beräkningar av hur det påverkar trafikanterna. Det redovisar man i två diagram, där tjockleken på linjerna visar antalet beräknade trafikanter. I det vänstra diagrammet visar röd linje tillkommande trafikanter på en ny västlig tunnelbanelinje, och de blå linjerna hur mycket som det minskar på de nuvarande linjerna. Det högra diagrammet visar de totala trafikmängderna. Det intressanta är väl att en ny västlig tunnelbanelinje genom stan skulle få ganska många nya trafikanter.

Vänstra kartan: Röd linje är nya trafikanter på ny tunnelbanelinje och blåa linjer minskning på andra linjer det orsakar. Högra kartan: totalt antal resande på olika tunnelbanelinjer

Vänstra kartan: Röd linje är nya trafikanter på ny tunnelbanelinje och blåa linjer minskning på andra linjer det orsakar. Högra kartan: totalt antal resande på olika tunnelbanelinjer

När det gäller en ny tunnelbanesträcka från Alvik – Vällingby via Bromma flygplats, så har det förstås betydelse om själva flygplatsen finns kvar eller ej. Man anger 10000-20000 bostäder längs en sådan tunnelbanlinje om flygplatsen finns kvar, med en rimlig bedömning 18000 nya bostäder. Om flygplatsen läggs ner anger man 30000-50000 nya bostäder.

När det gäller förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö centrum så har man kollat med Lidingö och då fått fram siffran 4200-5600 nya bostäder. Vid Ropsten skulle 2000 bostäder kunna byggas.

För en förlängning av tunnelbanan Hjulsta – Barkarby har man kommit fram till att det inte ger så många nya bostäder eftersom stora vägar finns i området, så ingen siffra på nya bostäder har angivits.

Ny pendeltågsstation vid Högdalen/Rågsved bedöms kunna ge 1000 nya bostäder. Något jag väl tycker låter så blygsamt så jag kan inte förstå varför det ens nämns. Det innebär ju också några minuters längre restid för alla pendeltågsresenärer.

Förlängning av Roslagsbanan till City/Odenplan innebär att den skulle dras ner i tunnel innan nuvarande Östra station. Då kan markområdet vid Östra station användas till ca 1000 nya bostäder. Men där blir ju fördelarna störst för kommunerna i nordost.

 

3. Östlig förbindelse

Den skulle sammanbinda Norra länken och Södra länken och vi skulle få en komplett motorvägsring runt Stockholms innerstad. Man menar att det framförallt är Essingeleden och Centralbron som skulle avlastas med en sådan vägförbindelse. Den är främst till för att förbättra vägförbindelserna, men man anger också att mellan ett par tusen och 9000 bostäder i Stockholm skulle kunna  vara en möjlig potential av en östlig förbindelse. När Sverigeförhandlingen ombad Stockholms stad att förtydliga detta, skrev man följande i den komplettering som inkom en månad senare: ”Östlig förbindelse genererar inga nya bostäder som staden kan utlova att bygga. Däremot finns nämnt antal bostäder med i stadens pågående planering för utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden.”

 

4. Cykelåtgärder

Här handlar det framförallt om att ge bättre framkomlighet och säkerhet för cyklisterna, vilket avlastar annan trafik. Man anger inte något ökat bostadsbyggande som resultat av detta.

 

Sammanfattning

Det var ju ett antal nya bostäder som Stockholms stad angav skulle byggas om man fick nämnda spårförbindelser. Sverigeförhandlingen skrev tillbaka en fråga om hur många av de här bostäderna som BARA skulle uppföras endast om investeringarna kommer till stånd. På det svarade Stockholms stad följande: ”Inom stadens gränser är marken generellt så pass attraktiv att bostadsutbyggnad kommer till stånd förr eller senare även utan de föreslagna kollektivtrafikutbyggnaderna. Däremot innebär de föreslagna objekten att bostäder vid dessa platser kan prioriteras i tid. Inga konkreta siffror kan således lämnas av staden för denna fråga.”

Nu har de kommuner och andra större organisationer som är intresserade av Sverigeförhandlingen inkommit med sina svar, mer eller mindre utförligt och mer eller mindre väl genomtänkt. Nu inträder nästa fas där Sverigeförhandlingens representanter ska förhandla med olika kommunerna om bindande avtal, både vad gäller medfinansiering och åtgärder i form av bostadsbyggande och annat. Processen kommer ta några år, och det blir säkert en del förändringar i planerna. Men utgångspunkten är i alla fall vad kommunerna angett och där jag i korta drag angivit vad Stockholm och omkringliggande kommuner fört fram.

Peter

 

 

 

 

 

Sverigeförhandlingen

26 november, 2015

Det finns förvisso många dagsaktuella frågor att begrunda. Men där tycker jag politikerna är otydliga och besluten ändras från ena veckan till den andra, så det är väldigt svårt att kunna kommentera. Parallellt med detta finns det de som långsiktigt försöker lösa sådana långsiktiga frågor som var man ska bygga bostäder för alla nyanlända till Sverige och de som redan bott i Sverige länge men ändå inte lyckas skaffa bostad. Och hur man ska få transporterna på ett miljömässigt sätt ska flyta bra, utan att folk fastnar i bilköer eller står packade som sillar i kollektivtrafiken. Detta arbete har samlats i något som heter Sverigeförhandlingen. De presenterar sig med följande ord: ”Vi förhandlar om framtidens järnvägsnät och kollektivtrafik i storstäderna för fler bostäder, bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande.”

Idag presenterades de nyttoanalyser kommuner runtom i Sverige gjort inför själva förhandlingsstarten 2016. Dokumenten har samlats på en särskild sida, och jag räknade till nästan 100 olika dokument. Det kan ju vara lite intressant att se vad och hur kommunerna i Stockholms län har svarat. Jag har skummat igenom det som hastigast och gör en liten uppställning över det.

BOTKYRKA KOMMUN:

Man pekar på de positiva effekter Förbifart Stockholm har. Man har ett projekt man kallar Södra Porten, där det är tänkt att ett stort antal nya arbetsplatser ska förläggas i stråk mellan Alby och Tullinge. Man vill bygga en ny västlig uppgång från tunnelbanestation Alby och en ny uppgång också på pendeltågsstation Tullinge för att kunna bygga nya bostäder, och också vara av nytta för Södra Porten. Här deras flygfoto med utredningsområdet markerat.

Botkyrka kommun, utredningsområde Södra porten

DANDERYDS KOMMUN:

Man har gjort en stark koppling mellan bostadsbyggande och en förlängning av den gula tunnelbanelinjen som nu byggs från Odenplan genom Hagastaden mot Arenastaden/Solna station. Får man en ny tunnelbanestation i norra Danderyd kan man tänka sig att bygga 3000-5000 bostäder där. Därutöver kan man tänka sig förtätning med ca 3000 bostäder runt Danderyds sjukhus och Mörby centrum, om gula linjen byggs ut. Här deras flygfoto över utredningsområdet.

Danderyd, utredningsområde ny bebyggelse

HANINGE KOMMUN:

Haninge kommun vill rent allmänt ha bättre tvärförbindelser mot E4 och höghastighetsstation i Flemingsberg, som de menar bidrar till bättre kommunikationer och ökat bostadsbyggande. Inga stora nya projekt utpekas, utan det är förtätning lite här och där. Största ökningarna av bostäder förväntas ske i Vega, Handen och Västerhaninge. Med tillkommande planer beräknar man ungefär 10000 nya bostäder.

HUDDINGE KOMMUN:

Huddinge kommun har visat aktivt intresse för Sverigeförhandlingen och pekar ut flera konkreta åtgärder för ökat bostadsbyggande. I topp ligger Spårväg Syd, Utbyggnad av höghastighetsstopp för tågen i Flemingsberg och förlängd tunnelbana från Fruängen till Kungens Kurva. Försiktigtvis har de inte föreslagit någon exakt linjedragning för denna. För Spårväg Syd anges 18500 nya bostäder i influensområdet. För höghastighetståg som stannar i Flemingsberg anges 5500 nya bostäder och ett stort antal nya arbetsplatser som förväntas lockas till området. Med tunnelbana till Kungens Kurva förväntas 9000 nya bostäder byggas. Totalt alltså 33000 nya bostäder med dessa tre åtgärder.

JÄRFÄLLA KOMMUN:

Järfälla kommun gör redan nu ett starkt åtagande för bostadsbyggande med 14000 bostäder, genom främst Barkarbystaden som nu byggs för fullt, och som är kopplad till förlängningen av tunnelbanans blå linje från Akalla till Barkarby station. Det ingick i det som kallades Stockholmsförhandlingen. Men när det gäller den nu aktuella Sverigeförhandlingen gäller det ju vad Järfälla kan åstadkomma utöver detta. Man talar då dels om något man kallar Barkarby-Jakobsbergslinjen, där man tänker sig göra förtätningar med 6000 nya bostäder. Sedan om man kompletterar Kallhälls pendeltågsstation med en sydlig uppgång, så kan man bygga 2000 nya bostäder där. Men man poängterar också att när de nu håller på med stora åtagandet Barkarbystaden så vill man i nuläget vara försiktig med bindande nya utfästelser.

LIDINGÖ STAD:

Där är det främst två infrastrukturprojekt man har räknat på. Dels en förlängning av tunnelbanan från Ropsten till Lidingö centrum, dels en ny sträckning för Lidingöbanan, där den tar omvägen över Lidingö centrum (grön linje) istället för den nuvarande dragningen längs berget vid vattnet (svart streckad linje). Det ger dels bättre förbindelser till kommuncentrum, dels frilägger det mark för byggande av attraktiva sjönära bostäder (inringat med rött). Lidingö anger inte några exakta platser för ny bebyggelse, men skriver att de i utbyte mot en omdragning av Lidingöbanan via Lidingö centrum skulle kunna bygga 4200-5600 nya bostäder. Förlängning av tunnelbanan till Lidingö centrum skulle också ge 4200-5600 bostäder. Båda lösningarna tillsammans alltså runt 10000 nya bostäder. Nuvarande anslutningsbussar från Lidingö mot tunnelbanan i Ropsten skulle istället kunna dras via Lidingö centrum, och det frilagda området i Ropsten där bussterminalen nu ligger, skulle kunna utnyttjas för 2000 nya bostäder. Här deras kartskiss.

Omdragen Lidingöbana via Lidingö centrum

NACKA KOMMUN:

Nacka deltar i Stockholmsförhandlingen med nya bostäder i utbyte mot ny tunnelbana mot Nacka centrum, som tunnelbanestationen vid Nacka Forum har beslutats heta. I Sverigeförhandlingen tar de med ytterligare två trafikprojekt som de pekar på. Först är det en östlig vägförbindelse mellan Norra länken och Södra länken under Djurgården och vattnet utanför. Där menar de att den är av så stor regional betydelse att många fler kommuner än Nacka har nytta av den. Därför kopplar de inte ökat bostadsbyggande till just den förbindelsen, annat än att de påtalar att de genom Stockholmsförhandlingen redan bidrar med ett stort bostadsbyggande i regionen. I närområdet anger de en fortsatt tunnelbaneutbyggnad från Nacka centrum till Ektorp och över Skurusundet till Orminge, som skulle möjliggöra 5000 nya bostäder.

NORRTÄLJE KOMMUN:

Norrtälje har främst lyft olika förlängningar av Roslagsbanan mot centrala Stockholm, Rimbo och Arlanda. Något jag berörde ganska nyligen. En förlängning till Rimbo skulle medge 3100 nya bostäder där. Dessutom anger de att 1800 nya bostäder kan tillkomma oavsett en förlängning av Roslagsbanan.

SOLNA STAD:

Solna är redan involverat i nytt bostadsbyggande genom Stockholmsförhandlingen och den nya gula tunnelbanelinjen från Odenplan via Hagalund mot Arenastaden. Om man fortsätter bygga ut gula linjen mot Nya Ulriksdal och Bergshamra, anger man att Ulriksdal kan ge 5000-6000 nya bostäder och Bergshamra 1500 nya bostäder. Här deras skiss över en förlängning av gula linjen.

Solna, skissad förlängning av gula tunnelbanelinjen

STOCKHOLM NORDOST:

Det här är en skrivelse där kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker tillsammans har angivit vad dels en förlängning av den gula tunnelbanelinjen från Arenastaden mot Arninge, dels olika förlängningar av Roslagsbanan mot Stockholms city, Arlanda och Rimbo skulle ge för bostadsnytta. Förlängningen av gula tunnelbanelinjen anges ge sammanlagt 10500-12500 nya bostäder och de olika förlängningarna av Roslagsbanan anges ge 16700 nya bostäder.

STOCKHOLMS STAD:

Stockholm tar upp alla möjliga olika saker. Jag får återkomma till dem.

SUNDBYBERGS STAD:

Sundbyberg pekar på den byggda men ej i bruk tagna tunnelbanestationen Kymlinge, belägen mellan Hallonbergen och Kista. Man nämner där att Vasakronan erbjudit sig bygga 5000-7000 bostäder där, men att Sundbyberg ännu inte tagit ställning till den frågan.

SÖDERTÄLJE KOMMUN:

I Södertälje gillar man att det byggs nya höghastighetsbanor för tåg. Ostlänken från Södertälje via Nyköping och Skavsta mot Norrköping som är första länken i en höghastighetsbana mot Göteborg och Malmö sägs ge 2400 nya bostäder inom Södertälje Syds influensområde.

TÄBY KOMMUN:

Täby är dels intresserade av förlängningar av Roslagsbanan till Stockholms city söderut och Arlanda norrut. Det skulle naturligtvis betyda mycket med så förbättra kommunikationer för boende i kommunen. Man anger att 5800 nya bostäder skulle kunna byggas om detta genomförs. Sedan har man också räknat på att en förlängning av gula tunnelbanelinjen från Arenastaden till Arninge skulle ge 7500 nya bostäder. Man påpekar också att ytterligare bostäder planeras byggas, även om dessa förlängningar inte kommer till stånd.

VALLENTUNA KOMMUN:

Vallentuna vill också ha utbyggnader av Roslagsbanan mot Stockholms city, Arlanda och Rimbo. Man anger 5755 nya bostäder som ett resultat av det.

VÄRMDÖ KOMMUN:

Värmdö pekar på den positiva effekten av att en östlig vägförbindelse byggs, vilket ger avsevärt bättre förbindelser norrut för Värmdöbor och därmed fler som vill bosätta sig i kommunen. Genom en komplicerad beräkning anger man att 4000 bostäder uppförs kopplat till att Östlig förbindelse byggs. Man påpekar också att man vill att bussar från Värmdö ska fortsätta gå mot Slussen och inte till den framtida tunnelbanestationen Nacka centrum.

ÖSTERÅKERS KOMMUN:

Österåkers kommun anger att nettotillskottet av en utbyggd Roslagsbana blir ca 2000 bostäder. Nu ligger ingen av de förslagna förlängningarna just inom Österåkers kommun. Men man har angivit att det blir attraktivare att bo i kommunen om Roslagsbanan förlängs. Förlängningen till Arlanda sägs ge 447 nya bostäder och en förlängning till Stockholm city anges ge 1620 nya bostäder. Jag har av säkert begripliga skäl inte gett mig in på att försöka förstå motiveringen till dessa märkligt exakta sifferangivelser.

SAMMANFATTNING:

Det jag nu återgett är kommunernas egna beräkningar inför Sverigeförhandlingen. Det finns också beräkningar av andra nyttor, som arbetsplatser, miljö, restidsnyttor m m, men jag har utelämnat dem i denna kortfattade genomgång. Jag anser att bostäderna är det väsentliga tillskottet som nu med stor skyndsamhet behövs.

Nu ska planer, projekt och siffror kritiskt granskas och förhandlas, så slutresultatet kan bli ett annan än kommunernas egna planer. Men det här är alltså kommunernas egna utgångspunkter. Förhandlingarna ska starta i februari 2016 och sedan håller man väl på tills man fått fram de överenskommelser man vill ha. 😉

Peter

Tvärstopp på Tvärbanan, efter nedriven kontaktledning

5 oktober, 2015

Ja, så har det hänt igen. Tvärbanan blev Tvärstopp istället. En lastbil eller annat högt fordon rev ned en kontaktledning i Årstaberg, som man formulerar det i Aftonbladet. Det låter ju onekligen som en smitningsolycka eftersom man inte vet exakt vad det var för fordon som rev ned kontaktledningen. Eller luftledningen, som en del väljer att kalla det. Vän av ordning (tågvän då får man förmoda) invänder då att luftledning, det är ju den ledning som tryckluften till bromsarna går i genom tåget. Uppstår en läcka eller lokföraren sänker trycket i luftledningen så ansätts bromsarna. Nåja, så här såg det i alla fall ut i Årstaberg då det där höga fordonet varit framme och rivit i ledningen. Det är kanske inte så lätt att uppfatta, men något ovanför mitten i bilden på plankorsningen hänger en lös tåt från bärlinan och dinglar. Tittar man över det bortre spåret ser man hur det egentligen ska se ut.

Tvärbanan Årstaberg plankorsningen

Ja, jag använder ordet plankorsning, som är det ord som används i Trafikförordningen. Vad ska man annars säga, tvärbanekorsning, spårvagnskorsning, kors och tvärs? 😀

Att den första spårvagn som passerade direkt efter nedrivningen snärjde in sig och skadades rejält ser man på taket till den första vagnen, som står kvar i Årstaberg på bilden här. Den har verkligen blivit rejält krokig.

Tvärbanan Årstaberg, strömavtagaren främre spårvagnen

Och på taket till den andra vagnen som passerade ser man hur resterna av kontaktledningen snurrat in sig i strömavtagaren.

Tvärbanan Årstaberg, strömavtagaren bakre spårvagnen

Enligt ögonvittnen både smällde det och blixtrade rejält då den här spårvagnen passerade efter att ledningen rivits ner och spårvagnen trasslade in sig i den. Det rapporteras att av säkerhetsskäl fick passagerarna sitta kvar i vagnen i trekvart, tills man stängt av strömmen och kontrollerat att platsen var säker.

Så här ser det ut med de båda stillastående spårvagnarna vid Årstaberg från pendeltågsstationen Årstaberg som går på viadukter över tvärbanan. Det är den vänstra spårvagnen som har de illa tilltygade strömavtagarna. Den bortre järnvägsviadukten skymmer tyvärr den plankorsning där nerrivningen skedde. Järnvägsviadukten allra överst i bilden är Älvsjöbågen, som jag promenerade på och skrev om alldeles nyss.

Tvärbanan Årstaberg, överblick från pendeltågsstationen

Det är inte första gången det rivs ner kontaktledningar, varken på den här platsen eller andra platser där spårvägen och gator korsar varandra. Men det finns ju ett jättetydligt vägmärke som heter Varning för korsning med spårväg, och ser ut så här.

Varning för korsning med spårväg

Eftersom det har hänt flera gånger att lastbilar rivit ner kontaktledningen enbart på den här platsen, så tycker man ju att det måste vara värt kostnaden att sätta upp sådana här skyltar både här och överallt annars där tvärbanan och andra spårvägar korsas av biltrafik. För det var inte bara tvärbaneresenärer som blev försenade av den här olyckshändelsen. Även för bilar uppstod trafikstockningar eftersom de inte kom förbi de andra stillastående spårvagnarna som det blev när strömmen bröts. Och även bussar fastnade i köerna. Så samhällsekonomiskt var det stora kostnader med det här stoppet. När det här skrivs ett halvt dygn efter olyckan, så har tvärbanan fortfarande inte kommit igång förbi olycksplatsen i Årstaberg. Man kör ersättningsbussar istället, som tar betydligt längre tid. Längs några andra sträckor har begränsad trafik kommit igång.

Men låt oss nu granska om det där varningsmärket verkligen finns uppsatt innan korsningen. Jag ser faktiskt baksidan på en skylt som står uppsatt, så jag går runt och kollar. Nähä, det här var vad som stod på den skylten.

50-skylt vid Tvärbanan Årstaberg

En 50-skylt. Det var allt man lyckades åstadkomma precis innan den korsningen. Här har man ju i alla fall en stolpe att sätta en skylt på. Så man behöver inte ens bekosta stolpen för att sätta upp en skylt med varning för spårväg. Men det har ju inte gjorts.

Jag ser ännu en skylt lite längre bort från korsningen. Jag går och kollar vad som står på den.

Vägnummerskylt vid Tvärbanan Årstaberg

Jaha, en vägnummerskylt och en skylt med en pil mot Södermalm var allt som fanns på den där stolpen. Eller Lokaliseringsmärke för vägvisning, som jag ser att det så fint heter på Transportstyrelsens hemsida med vägmärken.

Det finns alltså inget som varnar att man korsar en spårväg. När jag kollar upp det så ser jag att den här typen av  kontaktledning ska sitta minst 5 m ovanför vägbanan. Och högsta höjd för ett fordon som inte går som specialtransport är 4,5 m, så det finns normalt en halvmeters marginal. MEN, det finns fordon som skiftar i höjd, och det är bilar med kranar eller korgar som kan hissas upp i luften. Och det är bevisligen så att det finns de som kör med kranen eller korgen upplyft till en höjd högre än 5 m, eftersom det finns nedrivningsolyckor där man känner till att det är orsaken. Man får nog säga att det är oaktsamhet eller nonchalans som ligger bakom att man kör omkring på det sättet. Om man smiter från platsen så att det är oklart hur olycksförloppet var, är det mer än oaktsamhet och nonchalans.

Lite intressant är att, om jag nu läst bestämmelserna rätt, om spänningen i kontaktledningen är högre än 1500 V, så ska den dels sitta ännu lite högre, och dels så ska man sätta upp en varningsportal tvärs över vägen. Den ska sitta minst 4,7 m över vägbanan och från underkanten upp till kontaktledningen ska det vara minst en halv meter och uppåt beroende på spänningen i kontaktledningen. Eftersom spänningen på en vanlig spårväg är ca 600-750 V så finns alltså inte kravet på att sätta en portal tvärs över vägen i just det här fallet. Däremot är det ju möjligt att åtminstone sätta upp det där varningsmärket för spårväg, eftersom det nu finns ett sådant, och eftersom det skett fler olyckor av den här typen. Men icke så.

På järnvägen är spänningen betydligt högre (ca 15000 V) så jag tar en bild på en järnvägskorsning (förlåt plankorsning med järnväg) för att jämföra hur det ser ut där. Det råkar bli den här i Sundbyberg, där Esplanaden korsar järnvägen mot Kungsängen och Västerås. Bilden är tagen norr om plankorsningen.

Sundbyberg, järnvägen och Esplanaden

Vi ser portaler och på dem står det Livsfarlig Spänning. Ingen tvekan om vad det gäller alltså. Jag tyckte det kunde vara lite kul att ta en bild när ett tåg passerar också (vilket det gör ganska ofta) så då blev det en bild från andra hållet med bommarna nedfällda och ett pendeltåg som passerar åt vänster mot Kungsängenhållet.

Sundbyberg, järnvägen och Esplanaden med bommar nedfällda

Varför inte ta en bild söderut mot Sundbybergs station också, när linjen är fri. Här kommer inom några år stora ombyggnader göras. Hela järnvägen ska sänkas ner genom centrala Sundbyberg och antalet spår ska fördubblas till fyra spår, två för fjärrtågen och två för pendeltågen. Det är så tätt mellan husen så det skulle vara svårt att få plats med fyra spår och Järnvägsgatan längs spåren, om man inte sänker ner dem under gatuområdet. Dessutom blir inte längre järnvägen samma barriär i Sundbyberg. Och man får bort ännu en plankorsning, vilket är en strävan att göra allteftersom.

Sundbyberg, från Esplanaden söderut mot stationen

Eller man kanske ska förtydliga att tågriktningen är söderut, även om spåren rent geografiskt pekar mot sydost just här. Den här breddningen till fyra spår är något som pågår hela vägen från Stockholms Central bort mot Kallhäll, för att få plats med de ännu fler tåg som behövs då Stockholm expanderar och pendlingen utifrån ökar. Men just det här avsnittet är allra besvärligast och sträckan genom Sundbyberg blir väl förmodligen den sista delsträckan att få fler spår.

Tvärbanan går också genom Sundbyberg. Den kom hit 2013, och faktiskt har jag också några bilder från den invigningen. Eftersom tvärbanan vid Årstaberg invigdes redan 2000 så kan det ju ha hänt en del i utvecklingen sedan dess här i Sundbyberg. Jag letar upp tvärbanans korsning med Hamngatan i Sundbyberg, precis efter hållplatsen Bällsta bro. Och minsann, där finns minsann flera skyltar med Varning För Spårväg. Vad glad jag blir, det GÅR alltså att sätta upp sådana där skyltar. 🙂

Varning för korsning med spårväg vid Hamngatan i Sundbyberg

Ja, skylten var kanske inte så jättestor. Men den finns i alla fall. Och flera andra sådana skyltar finns runt korsningen. Backar man lite så ser man det på följande bild, där en skylt i mitten av gatan varnar för spårväg om man svänger vänster. Där passerade också påpassligt en spårvagn av typ A35, från den spanska tillverkaren CAF. 😉

Spårvagn typ A35 passerar korsning vid Bällsta bro i Sundbyberg

Och på andra sidan gatan visar också en skylt vad som väntar om man svänger runt hörnet. 😉

Varning för korsning med spårväg vid Bällsta bro i Sundbyberg

Efter korsningen till höger på bilden ovan finns alltså spårvagnshållplats Bällsta bro. Jag tog en närmare bild av den hållplatsen också. Tittar man noga ser man även här en skylt med varning för spårväg om man svänger höger vid nästa gatukorsning vid Humblegatan.

Spårvagnshållplats Bällsta bro i Sundbyberg

Men inga portaler. Fast den här kontaktledningen såg lite enklare ut än den borta vid Årstaberg. Här är det bara en enkel uppspänd lina och inte någon bärlina ovanför med en massa tåtar emellan bärlinan och kontaktledningen. Det behövs inte heller. Anläggningen vid Årstaberg är onödigt komplicerad och egentligen konstruerad för tåg i höga hastigheter. Den har också fått kritik för det, eftersom det kostar mer pengar att bygga och underhålla än nödvändigt.

Till sist tog jag en av de där CAF-spårvagnarna bort till Alvik, där jag vet att det tidigare suttit en portal uppsatt över Drottningholmsvägen. Där var det faktiskt frågan om en varning för en tunnelbanebro som hade lägre höjd än de 4,5 m som man brukar försöka hålla. Det beror på att tunnelbanebron från början byggdes som en spårvägsbro redan 1914 för spårvägen mot Nockeby. På den tiden var det inte så mycket bebyggelse väster om Kungsholmen och inte mycket trafik heller, så det var väl inte så stora krav på höjden över vägbanan. 1944 tillkom en linje mot Ängby, som också tog vägen över den här bron och sedan delade sig de båda spårvägslinjerna efter bron. Spårvägen mot Ängby konverterades till tunnelbana 1952 och då var man tvungen att hitta en lösning för den kvarvarande spårvägen till Nockeby. Då byggde man en sprillans ny bro för spårvägen, fast denna gång på en högre höjd över vägbanan. Här en bild över den gamla spårvägsbron, nuvarande tunnelbanebron till vänster, och spårvägsbron för linje 12 till höger. Man ser förhoppningsvis skillnaden i höjdled.

Spårbroarna över Drottningholmsvägen norr om Alvik

Det var alltså den vänstra bron som hade problem med höjden. Inte så att man körde med upplyfta kranar under bron, utan att även sådana fordon som inte vara specialfordon men lite höga av sig riskerade att skrapa i bron. Så det blev portaler på båda sidor om bron. Här syns den gulrödrandiga portalen söder om broarna över högra körbanan.

Spårvagn mot Nockeby, över Drottningholmsvägen norr om Alvik

Ja, blicken kanske fastnar först på spårvagnen (linje 12) mot Nockeby som påpassligt passerade på bron precis då jag skulle ta bilden. Man ser också här att den bortre tunnelbanebron (och ursprungliga spårvägsbron) är lite lägre över Drottningholmsvägen. 🙂

Äsch, jag tar en lite närmare bild utan någon distraherande spårvagn. 😉

Portaler i närbild framför spårbroarna över Drottningsholmsvägen norr om Alvik

Till slut tröttnade man på alla lastbilar som trots varningarna körde fast i portaler, så då kom man på den geniala lösningen. Man sänkte ner vägbanan under den bortre bron så att den fria höjden blev mer än 4,5 m. På så sätt nästan eliminerade man fastkörningarna i portalen. Cykelbanan och gångbanan bredvid sänkte man inte, så man kanske ana här att vägbanan till vänster är lite lägre än cykelbanan till höger. Men vägbanan hade ursprungligen samma höjdläge som cykelbanan. Förresten, det var ju lite kul där att jag fick med både tunnelbana och cyklist på bilden. 🙂

Tunnelbanan passerar Drottningholmsvägen norr om Alvik

Tittar man på tunnelbanebron så ser den kanske ut att vara i väldigt gott skick, för att vara över hundra år gammal från 1914. Det är den inte. Bron byttes ut sommaren 1914 eftersom den var i mycket dåligt skick. Jag känner dock inte till om det var den ursprungliga bron som byttes, eller om det har skett byte även vid något tidigare tillfälle.

Peter

Kungens Kurva 50 år 1965-2015

27 september, 2015

Handelsområdet Kungens Kurva bestämde sig för att fira sitt 50-årsjubileum i helgen. Det speciella som hände i området för drygt 50 år sedan var att IKEA öppnade sitt berömda runda möbelvaruhus 18 juni 1965. Men smeknamnet Kungens Kurva fanns innan dess. Enligt legenden hade den förrförra kungen Gustaf V varit ute med sina kompisar och jagat vid Tullgarns slott 28 september 1946. Man får väl anta att det var villebråd de jagade. Och på hemvägen bar det sig inte bättre än att chauffören körde av vägen här utanför Segeltorp i Huddinge. På den tiden var det visserligen en betydligt smalare och krokigare väg än dagens E4-motorväg. Men kanske var det också biljakt som pågick. 😀

Kunglig bil i diket

Så platsen kom att kallas Kungens kurva, och 1965 etablerade sig alltså IKEA på platsen. IKEA hade dessförinnan haft postorderförsäljning och ett varuhus i Älmhult, men nu blev det dags att etablera sig i Stockholm. Och man byggde ett runt hus i flera våningar. Varje våning hade ett inredningstema (typ sova, kök, tyger), och tanken var att man skulle cirkulera runt på varje våning i huset och bli köpsugen på olika saker. Det här var ju 1960-talet och hela samhällsplaneringen byggde på att man använde bilen.

Motorvägen på intilliggande E4:an byggdes ju under samma tidsperiod. Ett par år tidigare (1963) hade Konsum Stockholm öppnat Obs! stormarknad i Vårby vid samma väg några km längre söderut. Och i andra delar av Sverige startade klädförsäljning i Ullared och de stora postorderföretagen öppnade snart därefter stora varuhus i Knalleland i Borås. Man skulle lasta in ett gäng och åka iväg nånstans med bilen och när man kom fram parkera den på de gigantiska parkeringsytorna. Sedan skulle man fylla sina kundvagnar med billiga varor, lasta bilen full med dem och åka hem igen. Det var konceptet.

Så IKEA-varuhuset blev också som en turistattraktion för långväga gäster. Inför millennieskiftet ville man göra stort till ännu större, och en enorm tillbyggnad drogs igång för att få till världens största IKEA-varuhus.

Så här ser IKEA-varuhuset ut idag. Det är knappt så man ser det ursprungliga runda huset. Det skymtar till vänster om den gigantiska gula ingångskylten.

IKEA vid Kungens Kurva

Innanför ingången har man byggt en rulltrappa som tar en upp till översta våningen direkt. Så man inte ska missa något på sin väg nedåt i huset. 😉

IKEA innanför ingången

 

Man får gå runt till gaveln för att se det runda huset lite bättre. Eller, det var en massa träd i vägen, som kanske inte fanns där ursprungligen men väl som har vuxit upp under åren som gått. Så det får bli det nordvästra hörnet, där den gamla ingången fanns men där det nu är ganska öde.

IKEA del av runda huset

Ica Kvantum var också tidiga att etablera sig här, vid sidan om IKEA.

Ica Kvantum vid Kungens Kurva

Det fanns ju också en del andra verksamheter runtomkring i området. Men det var när ToysRus öppnade sitt varuhus mitt i det då ännu mestadels obyggda området 1995 som den stora expansionen började. Till en början låg det lite vid sidan om i området, men några år senare hade de andra köpladorna kommit upp runtomkring, och så här ser det ut idag.

ToysRus mitt i området

Bortom ToysRus öppnade City Gross 2003 en länga med sin egen stormarknad och med några andra verksamheter som också fick flytta in.

City Gross

Även Elgiganten byggde ett varuhus här, inom kort gångavstånd från IKEA. Vi ser på skylten att de har sitt eget firande med festligt låga priser. 21-årsfirande närmare bestämt, och när vi räknar baklänges kommer vi till 1994. Men det var i handelsområdet i Barkarby som Elgiganten då etablerade sig. Hit till Kungens Kurva kom de lite senare.

Elgiganten firar också

Apropå firande, så bortsett från en del rabatter och så, har det inte synts några riktigt tydliga tecken på det där 50-årsfirandet av Kungens Kurva. Men plötsligt uppenbarar sig ett tuff tuff tåg för barnen, och då förstår vi att det faktiskt är fest på riktigt. 😀

Tuff tuff tåg

Precis till vänster om tuff tuff tåget ser vi en hög glasvägg. Och den tillhör en nybyggd stor galleria som man kallar Kungens Kurva Shoppingcenter och som invigdes 2014. Går man innanför dörrarna så ser man faktiskt en scen på vilket det pågår aktiviteter. När bilden tas är det en frågesport med priser som pågår. Men det är inte direkt så att det är någon trängsel omkring scenen. Som vanligt är det väl shopping som är det viktigaste för de flesta att göra då de är i området.

Scen med jubileumsfirande

Inuti shoppingcentret är det två stora och rymliga plan med butiker, för de som är ute i just sådana ärenden. 😉

Inuti shoppingcentret, som har två butiksplan

Går man igenom shoppingcentret och ut på andra sidan till den stora parkeringsplatsen där och tar en bild, så ser det ut så här:

Kungens kurva shoppingcenter

Vänder man sig om och fortsätter gå åt det hållet mot motorvägen så är man snart framme vid det egentliga Kungens Kurva, som alltså ligger precis intill E4:an. Där ligger Heron City som invigdes 2001.

Heron City

 

Här var det också en del kul aktiviteter för barn. Här ses de klänga runt i stora bollar som flyter på en pool.

Stora bollar i pool vid Heron City

Jag vet inte om just denna grej ingår i firandet eller om den här aktiviteten brukar finnas här även i vanliga fall. Jag tror nästan det, för det har blivit populärt bland barnfamiljer att åka till huset. Och medan de vuxna sitter och äter och pratar så springer barn runt och åker i rulltrappor, leker vid bassänger och med andra roliga saker som finns. 🙂

Klättersteg i Heron City

Det är rymligt inuti och högt i tak. Jag försökte ta en bild, men det är svårt att få med allt. Man skymtar i alla fall den stora fontänen nertill och rulltrappor upptill i bilden. Kanske kan man rentav skymta ett eller annat barn som springer runt också. 😉

Fontän och rulltrappor

En lite rolig detalj är att den första säsongen av Big Brother sändes faktiskt härifrån år 2000. Man hade byggt ett hus i huset, och det skedde under tiden som man höll på att färdigställa resten av huset. När Heron City invigdes i februari 2001 hade den stora amerikanska biokedjan AMC byggt flera biografsalonger och det blev också en del restauranger. Men verksamheterna gick trögt och de första åren var det ganska ödsligt i huset. Efter ett par år gav AMC upp och SF tog över biograferna och bytte namn till Filmstaden. Och 2006 etablerade sig Media Markt i byggnaden och då blev det rejäl fart.

Media Markt

Även om hela Kungens Kurva-området är byggt för att man ska ta sig dit med bil, och det finns stora parkeringsytor, så är det faktiskt en hel del som åker kollektivt. Busslinjerna går tätt till området. Och med tanke på att både IKEA-kunder och andra kunder tar med sig inhandlade saker på bussarna så kan det ibland bli ganska trångt. Här ser vi två av bussarna ankomma till hållplats Kungens Kurva utanför Heron City.

Bussar vid Kungens Kurva

Med tanke på det stora kollektiva resandet så har man tänkt sig att bygga en spårväg genom området. Projektnamnet är Spårväg Syd, och här har vi två länkar till landstingets informationssida och vad jag själv skrivit om saken tidigare. Kungens kurva har också sin egen webbplats man kan följa här. Lite intressant är att Kungens Kurva ligger i Huddinge kommun, medan näraliggande Skärholmen Centrum ligger i Stockholms kommun. Kommungränsen går precis norr om E4:an som skiljer de båda områdena åt. Om Spårväg Syd blir verklighet kan man förvänta ytterligare stark utveckling av området.

Peter

Sthlm Motor Wknd

26 januari, 2015

Så här såg det ut på Älvsjö pendeltågstation i helgen. Vi ser den nya inglasade gångbron över spåren.

Älvsjö pendeltågsstation med inglasad gångbro över spåren

Vid Älvsjö ligger Stockholmsmässan. Vi ser här en av byggnaderna vid sidan om stationen.

Stockholmsmässan i Älvsjö

På den tidigare ganska blåsiga och periodvis regniga gångvägen mellan stationen och mässhallarna har man nu byggt något sorts designat regn- och väderskydd.

Regn- och väderskydd på väg mot Stockholmsmässan

Sthlm Motor Wknd hette den vid det här tillfället pågående mässan, som var en motormässa med olika avdelningar för motorcyklar, bilar och transportbilar.

Entren till Stockholmsmässan

På bilutställningsdelen, som var i en helt separat hall, var de flesta stora märkena representerade.

Bilutställningen

Störst intresse tilldrog sig nya Volvo XC90.

Volvo XC90

Det sägs att elbilar ska komma starkt i framtiden, och här ser vi ett exempel på en sådan.

Volkswagen e-load up! elbil

På MC-mässan ser vi först en monter från den mest klassiska scooterfabrikanten av dem alla, Vespa. Som för övrigt i dagligt tal fått ge namn åt hela konceptet.

Vespa monter

Minst lika klassiskt är Harley Davidson motorcyklar.

Harley Davidson på MC-mässan

Ett märke som startat upp, lagts ner, startat upp, lagts ner och nu startat upp ännu en gång är amerikanska Indian Motorcycle. De har en del riktigt feta ‘bågar’.

Indian Motorcycle

För den som inte vill köra riktigt lika ‘fett’ kan en mopedbil som får köras från 15 år kanske vara något. Priset är dock lika fett som för en mindre riktig småbil. Över 100 000 kr får man räkna med att lägga upp, för en sprillans ny sådan.

Mopedbil från 15 år

Motorcykelhistoriska klubben bildades 1965 och firar alltså 50-årsjubileum 2015. En rad gamla klassiska ‘hojar’ paraderade på rad.

Motorcykelhistoriska Klubben

Till sist fanns också en mer aktiv avdelning där man kunde provköra motorcyklar på en bana.

Testbana för motorcyklar

Peter

Norra Länken invigs mellan Norrtull och Värtahamnen

30 november, 2014

Jo men visst är det så! Detta imponerande, ifrågasatta, fördröjda, påskyndade och till viss del ormlikt absurda gigantiska jättevägbygge inviger mellan Norrtull och Värtahamnen. 🙂

Planer fanns redan på 1960-talet då Essingeleden invigts (1966-1967 i två etapper) att fortsätta österut. Först mot Valhallavägen, sedan mot Värtahamnen. En första förlängning av Essingeleden mellan Tomteboda och Norra Stationsgatan invigdes 1970, och kom att kallas Pampaslänken. 1991, över 20 år senare, invigs en förbindelse mellan Essingeleden och Norrtull och Pampaslänken till Norra Stationsgatan reduceras till avfart mot en lokalgata. Båda dessa förlängningar av Essingeleden kan sägas vara första etapper av den ursprungligen planerade Norra Länken

1995 kom det s k Dennispaketet med diverse trafikutbyggnader, bl a då Norra Länken. Men beslutet överklagades och 1997 upphävde Regeringsrätten beslutet eftersom det bl a ansågs medföra för stora ingrepp i parkområdena som passerades. 2001 togs nya tag genom förhandlingar mellan de politiska partierna, men man nådde inte fram till någon uppgörelse. I april 2006 gavs slutligen klartecken att återuppta byggandet, och sedan dess har det rullat på. Faktiskt i så pass god fart att man blivit färdig ett år tidigare än man då planerade. Så det är därför man kan säga att Norra Länken först blev rejält fördröjd, men sedan i spurten påskyndad. 😉

Jaha, det är dags för en liten illustration av vad det är som kommer att öppnas. Här kommer en karta med de delar av Norra Länken som nu öppnas, komplett t o m med tunnelnamnen. Med tanke på det gigantiska projektet så kan man ju inte kalla tunnlar för sådant futtigt som t ex Myrtunneln, Bitunneln eller Myggtunneln, utan storslaget ska det väl vara. Därför slår man till med t ex Galaxtunneln, Stjärntunneln, Rymdtunneln, Soltunneln och Planettunneln.

Norra Länken, karta med tunnelnamn

Klicka på bilden för större karta

Det ser ju färgglatt och grant ut. Man ser att det är heldragna linjer mellan Norrtull, Roslagstull och Värtahamnen, medan det är lite mer prickat till vänster bort mot Essingeleden. Där är det inte riktigt klart ännu, så man får dras ett tag till med provisoriska dragningar. Det framgår lite bättre på följande karta där pilar anger hur man ska köra inledningsvis. Jag kommer ta bilder idag från alla de fyra numrerade punkterna på kartan. 😉

Norra Länken, karta med körriktningspilar

Klicka på bilden för större karta

Ja, där ser vi ju väldigt tydligt var platsen för invigningen är. De blå pilarna visar de delar av Norra Länken som nu verkligen invigs i skarpt läge. De röda pilarna visar de vägar man än så länge får ta innan bygget är helt klart. Det saknas alltså ännu direktförbindelse mellan Norra Länken och Essingeleden. Man får ett litet tag till krångla sig fram på lokalgator däremellan.

Det kan vara lämpligt att lägga ihop de båda kartorna för att få en mer sammanhållen bild av nuläget. Sagt och gjort. 🙂

 

Norra Länken, ihopredigerade kartor

Jag har där lagt till en lite förtydligande text om var den temporära förbindelsen mellan Norra Länken och Essingeleden kommer att gå. Och så har jag noterat två stumpar som antyder var en förlängning till en framtida Österled kommer att ske. Där är i nuläget ingenting klart. Det handlar mycket om dragkamper i olika politiska församlingar om man ska satsa resurserna på bättre vägförbindelser eller kollektivtrafik eller båda delarna. Det blir anledning att återkomma till detta.

😀

Jaha, efter denna lilla förövning var det dags att kolla om verkligheten överensstämmer med kartan. 😉

Jag visste ju att invigningsceremonierna skulle börja kl 13 i Hagaparken, men de tänkte jag hoppa över och istället försöka vara på plats då trafiken skulle släppas på kl 14. Jag tyckte att Norrtull kunde vara en lämplig plats att börja på, eftersom jag åkt förbi där så många gånger och sett att de ständigt håller på och jobbar där med vägarna. Det visade sig dock att det var lite mer krångligt än beräknat att ta sig dit så när klockan var två så var jag fortfarande på väg. Jag passade på att ta några bilder som lite grann visar att det minsann byggs där fortfarande. Jag står alltså vid Norrtull öster om E4 och strax norr om viadukten för järnvägen bort mot Värtan och tar en bild västerut mot Essingeleden. Vi ser i mitten köbildning av bilar som precis kört av Essingeleden. Det dröjer som sagt ett tag till innan Essingeleden kopplas ihop med Norra Länken.

Vid Norrull västerut mot Essingeleden

Jag lite längre norrut och då kunde jag ta en ny bild västerut, men denna gång ser vi byggnaderna vid Karolinska Sjukhuset och så kan vi kanske skymta Eugeniatunneln också.

Vid Norrull västerut mot Karolinska-området

Då jag en liten bit till, såg jag ett gäng bussar stå parkerade vid sidan om och bestämt så hörde jag en högtalare mullra lite längre bort. Det var inte helt lätt att höra vad som sades, men plötsligt hörde jag något som jag kunde uppfatta: ‘Fem, fyra, tre, två, ett, mummel…’. Jag förstod ju att det var nedräkning tills trafiken släpptes på. Jag kollade vad klockan var och den var 14:05. Så då kom trafiken i tunnlarna till Norra Länken igång! 🙂

Jag skyndade mig en aning bort mot vad jag såg var ett scenbygge. Och precis innan jag kom fram hann jag uppfatta en man som vinkade åt folkmassan, och det var ingen mindre än Kungen. Ja, folkmassa och folkmassa, det är kanske att ta i, jag hann ta en bild från sidan precis innan Kungen försvann så där ser man ju hur stor den är. Folksamling är kanske en bättre beskrivning. Jag hann också se att det var Kronprinsessan Victoria i den långa vita kappan. På bilden kan man skymta Kungen stå längst fram på scenen och vinka, medan Kronprinsessan är lite skymd på bilden.

Kungen vinkar till folket i Hagaparken

Förresten är väl både Kungen och Kronprinsessan välbekanta med området. Kungen växte ju upp i Haga Slott alldeles i närheten, och Kronprinsessan Victoria bor ju där nu.

Jag hann lite snabbt ta en bild till innan de försvann ut i kulisserna.

Kungen och Kronprinsessan skyndar bort

Och lika snabbt försvann jag bort mot tunnelnedfarten vid E4 söderut mot Norrtull. Så här såg det ut några minuter efter trafiken släpptes på. Jag befinner mig ungefär på den plats som är märkt med siffran 3kartan upptill.

Tunnelnedfarten vid E4 söderut mot Norrtull

Strax innan tunnelnedfarten såg jag att de ännu inte hunnit peka om vägskyltarna. Ska man mot E20-färjan i Värtan mot Finland så ska man ju ligga i mittfilerna för att komma ner i Norra Länken, men här pekar skyltarna att man ska svänga av till höger för att komma dit, men det var ju förhållandet innan Norra Länken öppnade.

Skyltar pekar fel innan Norrtull

För bilisterna rådde dock ingen tvekan om att de skulle hålla sig i vänsterfilerna/mittfilerna när de skulle ner i Norra Länken. Vid Haga Norra kunde jag redan se att det tätnade på mot tunnelnedfarten, så det var många som var sugna att ge sig ner i tunnlarna och provåka. 😉

Köerna tätnar vid Haga Norra söderut

Nu var det dags för en liten förflyttning. Bort mot andra sidan av den nyöppnade länken, nämligen vid Värtan. Vid Tegeluddsvägen bort mot Lidingövägen såg det ut så här.

Skyltar vid Tegeluddsvägen mot Lidingövägen

Här ser det ut som om man ska svänga vänster för att komma ut till E4. Fast det var den gamla sträckningen som gick på Valhallavägen genom stan bort mot Roslagstull och Norrtull. I själva verket ska man svänga HÖGER vid korsningen, och då är det skyltat så här, nämligen alldeles korrekt. 🙂

Skyltar vid Värtan

Visst ska man göra vänstersväng ner mot tunnelinfarten för att komma ner i Norra Länken och bort mot E4. Vi kanske kan ana den rondell man ska ge sig in i först. Och vi ser de mäktiga byggkranarna i bakgrunden där det ska skapas en helt ny stadsdel, som visst ska kallas Norra Djurgårdsstaden. Den här bilden är tagen nästan exakt vid den plats som är markerad med siffran 1kartan ovan.

På nästa bild ser vi rondellen från en annan vinkel, mer norrifrån. Vi ser rampen upp från tunneln som ligger till vänster om bilden, och ovanför rondellen ser vi tunnelbanebron. Allra närmast ser vi industrispåret till Värtan, som är samma järnväg vi såg på en bro vid Norrtull på den första bilden ovan. Det börjar skymma nu så det blir svårare att ta bra bilder.

rondellen-vid-vartan-med-tunnelbanebron-ovanfor

Jag vrider mig åt vänster och försöker komma åt att ta en bild av själva tunnelnedfarten. Men det är svårt för det är inhägnat industriområde där. Men jag gör ett litet försök i alla fall. Allt trafik på bilden är antingen på väg ner i Norra Länken eller kommer precis upp från den.

Tunnelnedfarten vid Värtan norrut

Så är det dags att förflytta sig till Frescati som är märkt med siffran 2kartan ovan. Här är tunnelnedfarten till Norra Länken söderut från Roslagsvägen. Det har ju blivit mörkt nu, men det går nog att se att även här är tunnelnedfarten i mitten. Man har fått sänka hastigheten till 30 med elektroniska skyltar. Fortfarande är det Norra Länken som lockar bilisterna allra mest just nu. 😉

Tunnelnedfarten vid Frescati söderut

En plats återstår och det är den tunnelnedfart som är markerad med siffran 4kartan ovan. Den är vid Roslagstull, och här är det köbildning framför trafikljusen med bilar på väg upp ur tunneln.

Tunnelnedfarten vid Roslagstull

Jag gick lite närmare och kunde ta en närbild på tunnelnedfarten vid Roslagstull.

Tunnelnedfarten Roslagstull i närbild

Nu hade jag fått bilder invigningsdagen från alla de fyra numrerade punkterna som fanns på kartan inledningsvis. Så det var dags att avsluta dagen och få upp bilderna här. Då kunde jag se att Vägassistans var på plats vid Valhallavägen. Så beredskapen var stor i den händelse det skulle inträffa någon olycka, soppatorsk eller liknande störning denna första dag som tunnlarna i Norra Länken togs i bruk. 🙂

Vägassistans vid Valhallavägen

Precis när jag klivit på tunnelbanan för att ge mig hemåt och kunna fixa med de här bilderna, så klev också Herman Lindqvist med sällskap på, och han satte sig mittemot mig. Det var ju ett litet kul sammanträffande, eftersom han ju var delaktig i undervisning om Sveriges historia för den person som omnämndes i början, Kronprinsessan Victoria. Och då blev på något sätt cirkeln sluten och då är det lagom att avrunda och posta det här. 😀

Peter