Toa Sthlm UF

29 maj, 2018

Toa Sthlm UF (länk: toasthlmuf.com) kan visa var hjälpen är som närmast, när nöden är som störst. Det är en hemsida som har en karta med utplacerade toaletter där man snabbt kan leta upp närmsta toalett med hjälp av platsinfo. Här ett utsnitt från en skärmdump av hur det kan se ut när man klickar på den blåa markeringen på kartan. Då öppnas en ruta med information om toaletten. Man kan scrolla i kartan för att se det område man är intresserad av Se hemsidan för att förstå funktionen bättre.

Toa Sthlm UF

Ja, enligt kartan på hemsidan så skulle det finnas en toalett i hörnet Birger Jarlsgatan/Grev Turegatan. Och mycket riktigt, utanför nedgången till tunnelbanestationen Östermalmstorg står den prydligt på trottoaren. 🙂

Offentlig toalett vid Birger Jarlsgatan

Och det är förstås bara att återvända till den klickbara kartan vid behov. 😉

Bara lite längre bort längs Birger Jarlsgatan ligger förresten Stureplan med Svampen, som jag skrev om igår.  Går man åt det hållet, kan man ju passa på att ta en bild på den andra sidan av denna WC. 😉

Toaletten vid Birger Jarlsgatan motsatta sidan

 

UF står förresten för Ung Företagsamhet (länk: ungforetagsamhet.se), och är en politiskt obunden, ideell utbildningsorganisation som sedan 1980 har utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom processutbildningen UF-företagande. Sedan 2010 finns de även på grundskolan. Några elever i grupp skapar ett UF-företag, där de utför och lär sig samma moment som i ett välskött företag. Man börjar med en affärsidé, som sedan utvecklas med affärsplan och andra moment som ingår i eget företagande. Verksamheten finns också internationellt och kallas på engelska Junior Achievement (länk: jaeurope.org). UF-företagen visar swedan upp sina resultat på regionala mässor. Och UF-företagen uppmärksammas också i media och på andra sätt. Som här. 😉

Att ha exempelvis en affärsplan är det nog inte alla företag som har i verkligheten, så det här är ett roligt och utvecklande sätt att skapa bättre förståelse för vad man bör tänka på som entreprenör. Ung Företagsamhet är en liten ordvits, eftersom det inte bara syftar på företagande utan även på att vara företagsam i betydelsen påhittig. Och det här UF-företaget var tillräckligt påhittigt för att jag skulle skriva om det. 🙂

Annonser

Svampen vid Stureplan

28 maj, 2018

Svampen är ett monumentalt regnskydd vid Stureplan. Så här ser det ut i nu i maj 2018.

Svampen vid Stureplan

Det är inte den ursprungliga Svampen, som invigdes 20 november 1937. Den skapades av den också konstutbildade arkitekten Holger Blom, som sedan blev stadsträdgårdsmästare i Stockholm under en lång följd av år 1938-1971.

Bakgrunden var att flera spårvagnslinjer passerade Stureplan åt olika håll, så man där kunde byta mellan olika linjer. Ibland var kanske inte vädret det bästa, så det fanns behov av ett rejält regnskydd. Man ville då ge det en estetiskt tilltalande form. Här ett foto från 1950 av Lennart af Petersens, som visar hur Svampen står i centrum mellan spårvägshållplatserna i olika väderstreck.

Stureplan 1950

De båda bilderna ovan är tagna ungefär mot norr. På bilden nyss från 1950 kommer Birger Jarlsgatan nerifrån och försvinner upp mot vänster, medan Sturegatan börjar vid Stureplan och försvinner upp mot höger. ”Gränden” mellan dessa både gator är Biblioteksgatan.

Jämför man bilderna ovan, kan man se att det lite större huset något till höger i bild, har ersatts av ett nytt hus. Medan det vänstra strykjärnsformade trekantiga huset som står mellan Birger Jarlsgatan till vänster och Biblioteksgatan till höger om det, fortfarande står kvar. I det huset ligger förresten den välkända nattklubben Spy Bar. När jag skrev om Kungsgatan i september 2017 så kom det huset också med på bild, som jag passar på att visa igen.

Spy Bar vid Stureplan september 2017

Från samma tillfälle är också följande bild, som visar Svampen från en annan vinkel. Bilarna som kör mot höger i bild svänger in på Kungsgatan, som var temat för inlägget den gången. På andra sidan Stureplan börjar nämnda Sturegatan, som bilen längst till vänster på bilden kommer ifrån.

Svampen vid Stureplan september 2017

Och så en kvällsbild nu i maj 2018, i riktning Birger Jarlsgatan söderut. Mot vänster går Sturegatan och på andra sidan gatan till höger om bilden börjar alltså Kungsgatan åt andra hållet. Så här års finns det gott om uteserveringar i området.

Stureplan och Birger Jarlsgatan söderut

När innerstadstrafiken med spårvagn upphörde i samband med högertrafikomläggningen september 1967, så förlorade Svampen sin roll som regnskydd och mötesplats för spårvagnsresenärer. Den stod där mitt bland biltrafiken, och 1988 var den i så dåligt skick så den måste rivas. Men opinionen ville ha tillbaka Svampen, så en ny ungefär likadan Svampen byggdes upp och invigdes 19 oktober 1989. Man får hoppas i en mer uthållig betongkonstruktion. Så här kan det se ut när man står under ”svamphatten” till dagens Svampen. 🙂

Svampen under svamphatten

 

Pendeltågen 50 år

12 maj, 2018

Pendeltågen 50 år

Pendeltågen i Stockholms län har nu funnits i 50 år. Här lite om hur pendeltågstrafiken utvecklades.

Linje 42X möts i Årstaberg juni 2018

Linje 42X möts i Årstaberg juni 2018

Här en linjenätskarta för att se pendeltågssträckorna:

Linjenätskarta för pendeltågen från december 2017

Linjenätskarta för pendeltågen från december 2017

 

1968 Pendeltågstrafik Kungsängen-Södertälje S startar

Inför starten av pendeltågstrafiken 1968 anskaffades pendeltågsfordon av en ny typ som kallades X1. Till skillnad mot tidigare lokaltågsvagnar som mer liknande vanliga järnvägsvagnar för fjärrtrafik, så var de här mer lika tunnelvagnar i inredningen. De var lite bredare och lite längre än tunnelvagnar, och hade trappor innanför dörrarna för att passa de något lägre plattformarna.

Med många uppehåll vid olika stationer var det viktigt att de fick god acceleration, eftersom de skulle samsas på samma dubbelspår, och i vissa fall enkelspår, som fjärrtågstrafiken. Eftersom det var SL tillhörande Stockholms Läns Landsting som skulle betala för trafiken, medan det var SJ Statens Järnvägar som skulle utföra den, så var det många diskussioner mellan parterna om hur fordonen skulle konstrueras.

Olika motortyper och drivsystem testades och  utvärderades, och slutligen fastnade man för ett utförande med motorvagnståg med tvåvagnsenheter, där tyristorteknik skulle användas för motorerna i den ena enheten, medan den andra enheten skulle vara en manövervagn utan motorer. ASEA skulle vara huvudleverantör med tillverkningsansvar för elektroniken. Medan ASJ var underleverantör av vagnkorgen, som i sin tur anlitade KVAB (Kalmar Verkstad) som underleverantör av de motorlösa manövervagnarna.

Av kostnadsskäl förbilligades utförandet, där elbromsar (som skulle hålla motorerna varma vintertid) och högt placerade luftintag för motorerna bortprioriterades. Det ledde till stora vinterproblem de första åren, innan man konstruerade om luftintagen och satte dem på sidan av vagnarna.

För att få drifterfarenheter provades X1-fordonen först på linjen Norrköping-Linköping. Från april 1968 sattes de in i några lokaltågsavgångar mellan Kungsängen-Södertälje. Fredag 10 maj 1968 så invigdes formellt den nya pendeltågstrafiken med de nya X1-tågen. Här en bild från invigningen.

Pendeltågsinvigning maj 1968

Pendeltågsinvigning maj 1968

Man hade redan från början planerat för en genomgående linje Märsta-Södertälje. Men eftersom blå tunnelbanelinjen till Järvafältet ännu inte var invigd (den kom först 1975) så ansågs det bättre om trafiken till Kungsängen kom igång först, då med korta tåg med det 20-tal fordon som då levererats. Den genomgående linjen blev då Kungsängen-Södertälje S.

 

1969 Trafiken mot Märsta startar

1 juni 1969 hade tillräckligt med X1-fordon levererats för att pendeltågstrafik även till Märsta kunde startas. Linjerna blev då Märsta-Södertälje och Kungsängen-Stockholm C.

 

1973 Nynäsbanan får pendeltåg

18 juni 1973 fick även Nynäsbanan pendeltågstrafik. Pendeltågsgrenen från Kungsängen förlängdes till Västerhaninge. Bortsett från en kort sträcka söder om Älvsjö och mötesspåren, så var hela sträckan enkelspårig. Det gjorde trafiken störningskänslig. Från Västerhaninge mot Nynäshamn blev det en anslutande ”lillpendel”.

Ett foto av Peter Gullers från Nynäsbanan 1976 visar att nu hade pendeltågen fått sina inventarienummer väl synliga mitt på fronten.

Pendeltåg på Nynäsbanan 1976

Pendeltåg på Nynäsbanan 1976

 

1983 Nya spår och nya vagnar

Allteftersom pendeltågstrafiken varit igång ett antal år uppstod behov av att utvidga den. Det största problemet var att pendeltågen fortfarande delade spår med fjärrtågen. En ny station i det framväxande området Flemingsberg blev en konfliktfråga. SJ hävdade att om man skulle öppna en ny pendeltågsstation i Flemingsberg så var man tvungen att stänga en annan pendeltågsstation för att inte det extra uppehållet skulle minska marginalerna för fjärrtågen för mycket. Stuvsta var då av SJ föreslagen att dras in. Lösningen blev till slut att man träffade en ny överenskommelse där man skulle bygga separata spår vissa centrala sträckor för pendeltågstrafiken.

Det blev då Älvsjö-Flemingsberg (inklusive den nya stationen Flemingsberg) och Karlberg-Ulriksdal som skulle få fyrspår. Två spår för pendeltågen och två spår för fjärrtågen. Dessutom beslutades anskaffa en modifierad generation pendeltågsvagnar för den utökade pendeltågstrafik som därmed blev möjlig. De kallades X10 och skulle bli samkörbara med de dittills  levererade X1.

Ett foto av Alexandar Vujadinovic från 2016 visar ett tåg av typ X10 vid Karlberg, på väg söderut mot Älvsjö. Efter renoveringar hade tågen fått en lite ljusare blå nyans. Både X10 och Karlbergs station togs ur bruk 2017 i samband med öppnandet av Citybanan.

X10 vid Karlberg 2016

X10 vid Karlberg 2016

Med X10 fick pendeltågen destinationsskyltar på fronten. På gamla X1 som saknade det, började man sätta upp destinationsskyltar av papp i fronten. Efter renoveringar fick även de ett modifierat utseende. Här ett foto av Hans Ekestang av ett X1 pendeltåg vid Solna mot Märsta 1993.

X1 pendeltåg vid Solna mot Märsta 1993

X1 pendeltåg vid Solna mot Märsta 1993

 

2005 Pendeltåg av en ny generation sätts i trafik

I augusti 2005, drygt 37 efter att de första pendeltågen sattes i trafik, blev det dags för en helt ny generation pendeltåg att sättas i trafik. De betecknades X60, och denna gång valdes tågtillverkaren Alstom som leverantör. Till att börja med ersatte de några andra olika tågtyper som under en kort period satts in för den utökade trafiken. Därefter började de successivt ersätta de gamla X1 som slutligen togs ur trafik 2011, och X10 som slutligen togs ur pendeltågstrafik 2017. Det finns fortfarande kvar några X10 och i grunden samma fordon X11-X14 kvar i trafik på några håll i landet. Här står pendeltåg av typ X60 till vänster och typ X10 till höger vid ändstationen i Märsta 20 juli 2011.

Märsta juli 2011

Märsta juli 2011

Här ser vi interiören på ett X60 pendeltåg.

Interiör på X60 pendeltåg

Interiör på X60 pendeltåg

 

2012 Uppsala

12 december 2012 fick också Uppsala anslutning till pendeltågsnätet mot Stockholm. Även Knivsta som är en tillväxtkommun ett par mil söder om Uppsala fick en pendeltågsstation. En ny linje upprättades, som på södra sidan vände i Tumba under rusningstid och i Älvsjö övriga tider. Fler pendeltåg behövdes då, och finansieringen delades mellan SL och UL (Upplands Lokaltrafik), som handhar kollektivtrafiken i Uppsala län. Tågen på bilderna nedan är av X60-typen, som finns både som X60, X60A och X60B, med några små tekniska skillnader.

Jag skrev om det här (länk) några månader senare i februari 2013, Följande bild tog jag då från en vintrig pendeltågsstation i Knivsta:

Knivsta februari 2013

Knivsta februari 2013

Pendeltågen till Uppsala väljer spåren förbi Arlanda. Där delas plattformen för genomgående tåg mellan fjärrtåg, regionaltåg och pendeltåg.

Arlanda C februari 2013

Arlanda C februari 2013

Ytterligare två år senare, i januari 2015, skrev jag (länk) om de två operatörerna SJ och SL som konkurrerar om tågresenärerna mellan Uppsala och Stockholm. Dels SJ som kör en rakare väg över Märsta och bara stannar på ett fåtal stationer, och SL som kör över Arlanda och stannar på de mellanliggande pendeltågsstationerna. Denna mörka januarimorgon 2015 tog jag en bild på de båda operatörerna på sina respektive vändspår i Uppsala. SJ till vänster och SL till höger.

Uppsala C januari 2015

Uppsala C januari 2015

För att minska störningarna och öka kapaciteten har också utbyggnad till fyrspår skett på flera håll, och pågår fortfarande. På nästa bild från Barkarby är spåret längst till vänster för södergående fjärrtåg och regionaltåg. Till höger om det, intill plattformen, är södergående spår för pendeltåg, där vi ser ett tåg som precis lämnar stationen. På högra sidan av plattformen finns på motsvarande sätt två spår för norrgående tåg.

Barkarby augusti 2017

Barkarby augusti 2017

 

2017 Citybanan

Efter många års väntan, förberedelser och byggande invigdes äntligen Citybanan för pendeltågstrafiken 10 juli 2017, som jag skrev om här (länk). På följande karta visas den gamla och nya sträckan för pendeltågen:

Pendeltågsspår centrala Stockholm

Pendeltågsspår centrala Stockholm

Den nya stationen Stockholm City blev en storslagen skapelse, utsprängd i stora bergrum. Nytt är arrangemanget med plattformsdörrar där. Pendeltåget som skymtar bakom glasrutorna går endast till Sundbyberg eftersom det pågick spårarbeten norr om stationen.

Stockholm City juli 2017

Stockholm City juli 2017

Dessförinnan gick pendeltågen i ytläge, och samsades med fjärrtågen sista kilometern in mot Stockholms Central. Sträckan kallades populärt för ”getingmidjan”, som jag skrev om här (länk). Här norrgående pendeltåg på ”getingmidjan”, på väg in mot Stockholms Central i juni 2017, månaden innan Citybanan öppnades.

In mot Stockholm C juni 2017

In mot Stockholm C juni 2017

 

2017 Snabbtågslinjer införs

2Under de nästan 50 år som pendeltågen funnits så har linjenätet varit relativt oföränderligt. Byggandet av fler spår för enbart pendeltågen har gjort att man har kunnat öka turtätheten. Några få tåg under högtrafik har också hoppat över vissa stationer. Med tillkomsten av Citybanan så tyckte man att man kunde laborera mer med linjenätet. 10 december 2017 togs den för hela Sverige årliga nya tågplanen T18 i bruk. Där tog man ett stort steg med att införa systematiska snabbtågslinjer. Jag skrev något om det här (länk).

Tanken var att förkorta resan med några minuter för en del och att införa nya direktlinjer för andra. Medlet för att kunna köra snabbare är ju att hoppa över några stationer och kalla dem snabbtåg. Olyckligtvis medförde det rejält försämrad turtäthet för några av de överhoppade stationerna.

Speciellt besvärligt blir det när det uppstår störningar i trafiken. Här en bild från Ulriksdal som jag tog då jag skrev (länk) om den nya tidtabellen första vardagen i trafik, måndag 11 december 2017. Medan folk står och väntar på perrongen kappkör Arlanda Express till vänster och ett pendeltåg till höger i hög fart förbi stationen söderut.

Ulriksdal söderut december 2017

Ulriksdal söderut december 2017

 

2018 Kommande förändringar

Många har upplevt det nya pendeltågsnätet som en försämring, och en revidering av linjenätet med färre snabbtåg har utlovats kommande år. Några småförändringar har redan gjorts sedan december 2017, men nästa tillfälle att göra större förändringar är inför nästa tågplan T19, som träder i kraft 9 december 2018 och gäller ett år framåt.

Det har dessutom varit en debatt om att det är alltför få nya tåg totalt sett, jämfört med den den höga kostnaden för att anlägga Citybanan. Flaskhalsar i andra delar av spårnätet har visat sig, och det kommer att ta åtskilliga år framåt i tiden innan man kan utlova så många fler tåg än idag. Vi lär få se ett antal år av ständiga justeringar av linjenät och tidtabeller framöver.

 

 

Klicka på någon av samlingslänkarna vid sidan om, för att läsa lite mer om pendeltågen. Exempelvis Tågtrafik.

 

 

Lysande skyltar enligt Stadsmuseet

31 januari, 2018

Stadsmuseet i Stockholm arrangerade under åren 2011-2017 tävlingen Lysande skylt. Det var ett årligt pris för vackraste klassiska ljusreklamskylt. Vinnaren 2017 blev klockgloben vid Åhléns Skanstull, som jag, tillsammans med en liten bakgrund om framväxten av lysande reklamskyltar, skrev om här. En jury nominerade bidrag de tyckte var lämpliga, som sedan allmänheten fick rösta på. Nu under den mörka årstiden passade jag på att ta några förhoppningsvis lysande bilder av de tidigare årens pristagare. Bilderna är tagna januari 2018, med något undantag där detta specificeras.

Det blev alltså ett projekt som blev utsträckt över januari 2018. Beroende på att skyltarna fanns på olika platser, av olika skäl kunde vara svåra att hitta, och dessutom inte alltid var tända vid det första försöket. Men då blev det å andra sidan bilder under olika ljusförhållanden. 🙂

 

2011 Tuloskylten, St Eriksbron:

Nåja, även om skylten finns i ett näraliggande kvarter så är den ju inte precis vid St Eriksbron, vilket gjorde att den tog ett tag att hitta. När jag tog följande bild uppe på St Eriksbron mot Kungsholmen, så kom faktiskt skylten med på bilden. Men det såg jag först långt efteråt. Titta noga. Var finns den? 😉

Tuloskylten en bit från St Eriksbron

Just det. Alldeles i högra bildkanten på ett gult hus, tredje kvarteret från bron, kan man svagt skymta ”Tulo” på fasaden. Det är som sagt en bit från bron. Skylten förtjänar en närmare bild. Står man under St Eriksbron på Kungsholms strand och tittar västerut så ser man ”Tag alltid Tulo” på en fasad vid Fridhemsgatan en bit bort.

Tuloskylten dagtid

Här en översiktsbild från ungefär samma plats kvällstid. ”Tulo” är tänt men ”tabletterna” är i det här momentet inte tända.

Tuloskylten kvällstid översiktsbild

Här en närbild. Nu har tabletterna tänts successivt så att det ser ut som att de droppar nedåt. Den här sekvensen repeteras om och om igen.

Tuloskylten kvällstid närbild

Reklamskyltar för Tulo och ägaren ”Choklad-Thule” (AB Förenade Chokladfabrikerna) har funnits i flera versioner. På olika byggnader dessutom. Den stora byggnad som uppfördes 1926 vid St Eriksbron, blev fler byggnader 1939 då verksamheten växte. De första ljusskyltarna kom upp på 1950-talet och flera förändringar skedde under årens lopp. Den 2011 prisbelönta skylten är den renoverade version som tändes 7 augusti 1996 och bekostades av den nya ägaren Cloetta, med ett litet bidrag av Stockholms kulturnämnd.

Ursprungligen bildades Choklad-Thule 1910 genom en sammanslagning av flera mindre chokladfabriker. 1969 köptes chokladtillverkningen av Cloetta som flyttade tillverkningen till Ljungsbro. Flera av Choklad-Thules produkter tillverkas fortfarande, som Mums-Mums från 1933, Plopp från 1949 och Romerska bågar från 1950. Halstabletten Tulo lades senare ned, men togs sedan upp av en annan tillverkare. Choklad-Thule var också först med glasstillverkning i Stockholm, som med Mjölkcentralen och andra glasstillverkare som grund bildade Glace-bolaget, GB Glace 1942.

 

2012 Råcksta Centrum, Råcksta

Inte heller det här årets vinnare var helt lätt att hitta. Vid tunnelbanestationen Råcksta finns antydan till centrumbildning med några butiker, och framförallt omfattande nybyggnation av bostäder. Man får bege sig in i området och ovanpå ett till synes vanligt hyresskylt ser man skylten. Eller gör man det? Det har vuxit upp ett träd framför den, så sommartid är nog större delen av skylten dold bakom ett lövverk. Titta noga på bostadshusets tak, ovanför gångtunneln.

Råcksta Centrum dagtid

Går man lite närmare så ser man att det faktiskt finns två skyltar där det står Råcksta Centrum. Men det är den övre skylten som prisades. Den undre skylten kanske har tillkommit för att den övre skylten skyms av trädet då löven spruckit ut? Man ser också en öppning genom huset och bakom den tycks en bil stå parkerad.

Råcksta Centrum 2 skyltar

Ja, centrumet ser ut att ha upphört att vara ett riktigt centrum för länge sedan. Råcksta började bebyggas 1951, och med tiden blev det nog för svårt att konkurrera med det näraliggande Vällingby Centrum. Flera av det som varit butikslokaler runt en parkeringsplats har gjorts om till bostäder. Några små butiker finns, men det är inte direkt full kommers. Bättre att komma tillbaka då det blivit mörkt och den släckta skylten förhoppningsvis tänts.

Råcksta Centrum kvällstid

Jodå, skylten lyser fint, grönt och gult i vintermörkret. Det har till och med lagt sig ett litet snötäcke. Men alltså, skylten är ju placerad rakt bakom kronan på ett träd som vuxit upp. Hur mycket syns av den skylten sommartid, då det är ljust, skylten förmodligen släckt, och lövverket breder ut sig?

 

2013 Karla frukt, Karlavägen

I det här huset på Karlavägen finns Karla frukt. Vi ser butiken nederst i huset förstås, mitt i bild. Då det är ljust förefaller endast apelsinen i mitten av skylten lysa mot oss.

Karla frukt översiktsbild

Juryns motivering för den här skylten löd: ”En ljusskylt som toppas med en neonapelsin, mot en bakgrund i grönt, lockar till fruktaffären. Sedan 1960-talet pryder Karla frukt sin plats i Stockholm by night.”

Karla frukt närbild

Ja, det är väl bäst att visa en bild på skylten då ”by night”. 😉

Karla frukt by night

Man blir nästan lite sugen på en frukt då man ser den där skylten. 😀

 

2014 Santa Fé i Kärrtorp

För sin klassiska ljusreklam tilldelas Konditori Santa Fé i Kärrtorp priset Lysande skylt 2014.

Konditori Santa Fé i Kärrtorp

Konditoriet ligger i en bostadshusgavel en liten bit från själva Kärrtorps centrum, men också ganska nära Enskededalen. Det är något ”bakelselikt” över färgerna i skylten. 🙂

Konditori Santa Fé i Kärrtorpn närbild

Juryns motivering för skylten löd: ”Slingrande mjukt ramar neonblomster in Santa Fé, namnet på staden i New Mexico som blev konditori i Kärrtorp 1952. Bokstävernas graciösa former i kursiv gör känslan av denna mix vid Söderarmsvägen 1 till ett stilrent möte mellan nutid och 50-tal.”

 

2015 Eko Wera på Odengatan

Eko Wera på Odengatan 92 tilldelas för sin klassiska ljusreklam priset Lysande skylt 2015. Ja, så presenterade Stadsmuseet den här vinnaren. Det gick dock inte att hitta den här skylten på den adress den skulle finnas.

Eko Wera adressen

Fast egentligen syns platsen för skylten på bilden, fastän jag inte upptäckte det just då. En närbild från annan vinkel avslöjar bättre hur det förhåller sig.

Eko Wera spår av skylten

Skylten är dessvärre borttagen. Det finns endast kvar små spår av skylten där den suttit. Då får jag visa en historisk bild av Ingrid Johansson/Stadsmuseet, då skylten fortfarande fanns.

Eko Wera av Ingrid Johansson Stadsmuseet

Juryns motivering för skylten var följande: ”Genom ett sinnrikt bokstavsbyte bidrar den gamla 50-talsklassikern i röd och grön neon fortfarande till Odengatans kvällsmagi. Sko Wera blev Eko Wera när butikens utbud ändrades från foträt för foten till nyttigt för magen. Skylten är ett lysande exempel på hållbart återbruk.”

Titta noga igen på den nyss visade bilden med de mörkare resterna från där skylten suttit. Man kan faktiskt se att det har stått SKO Wera och inte EKO Wera. Det är alltså från den långvariga tiden som SKO Wera som resterna finns kvar. 😉

Det är ju faktiskt skyltspår från SKO Wera som syns på bilden

 

2016 Biograf Fontänen på Vällingby torg

Vällingby var Sveriges första ABC-stad, där man i början av 1950-talet hade ambitionen att bygga Arbete, Bostäder och Centrum i samma område. Tunnelbanan kom dit 26 oktober 1952 och Vällingby Centrum invigdes 14 november 1954. Biografen Fontänen i Vällingby öppnade 1956. 1986 skedde en viss upprustning i samband med ett ägarbyte. 2006 skedde en omfattande utbyggnad och 4 nya salonger byggdes under torget mot tunnelbanan. Biografen heter numera Filmstaden Vällingby, så Fontänen är numera bara en skylt och ett smeknamn på biografen. Den är granne med Medborgarhuset Trappan, som är en mötesplats för föreningar, företag och privatpersoner. och som en del av detta också Kulturhuset Stadsteatern till höger om mitten i bilden.

Fontänen Vällingby centrum

Juryns motivering var (formulerat år 2016): ”Guldgult och vitt lyser Fontänen sedan 1956. Då Fontänen invigdes var ljusskyltens design modern, med skrivstil och bokstäverna o n t ä n e och n djärvt uppdragna till samma höjd som F. Biografen är sedan 2001 ett av Stockholms byggnadsminnen. I år fyller Fontänen 60.”

Fontänen

 

 

2017 Åhléns tidkula

Om denna den sista pristagande skylten i Stadsmuseets tävling Lysande skylt skrev jag som sagt 31 december 2017. Jag återger ännu en gång en bild jag visade då.

Åhléns tidkula vid Skanstull

Åhléns tidkula blev Lysande skylt 2017

31 december, 2017

I Stadsmuseets tävling Lysande skylt röstade stockholmarna fram klockgloben vid Åhléns som vinnare 2017 (länk). Juryn som nominerade bidragen hade följande motivering:

”Åhléns tidkula lyser sedan nyårsafton 1942 upp Skanstull. Den drar blickarna till sig med lysande urtavlor och en neonröd 4,5 meter bred ljusring, toppad med en dalahäst. I december fyller tidkulan 75 år.”

Här en aktuell skymningsbild så här mot slutet av året, med tidkulan vid Åhlénshuset intill korsningen mellan Götgatan och Ringvägen vid Skanstull. Till vänster i bild Skanstullsbron söderut och bakom den skymtar Globen också. Klockgloben och Globen på samma bild alltså. 😀

Åhlénshuset vid Skanstull med den vinnande tidkulan

Det är klart vi ska få med en närbild också. 🙂

Tidkulan vid Skanstull

Om färgade lysrör kan sägas att redan på 1800-talet började de första experimenten. Kvicksilver och ädelgaserna neon och argon är viktiga grundämnen som kombineras tillsammans med ljuspulver för att få fram olika färger. När General Electric (GE) under 1930-talet kom över viktiga patent skedde en snabb utveckling och under Världsutställningen i New York 1939 blev lysrör mer allmänt kända.

Under 1940-talet kom det stora genombrottet i Sverige, där lysrör användes i reklamskyltar. Då Åhlén & Holm 1942 öppnade sitt varuhus vid Skanstull ville man väl göra god reklam för det genom att på detta moderna sätt ”upplysa” allmänheten om tiden. 😀

Det kan vara trevligt att se en annan dåtida bild från en plats där lysrörsreklam tidigt kom i användning. Här en bild över Kungsgatan december 1945, av Gunnar Lundh. Fotot krävde lång exponeringstid, så man ser bilarnas strålkastare som långa streck. Trådbussen och den svarta bilen nedtill på bilden stod uppenbarligen stilla just då, eftersom de syns mer tydligt.

Kungsgatan december 1945

Om Åhlénshuset kan sägas att 1899 grundade Johan Petter Åhlén och Erik Holm postorderföretaget Åhlén & Holm i Insjön i Dalarna. Populära produkter var vykort och porträtt av kungafamiljen, då Oscar II var kung av både Sverige och Norge. Redan 1904 lämnade Erik Holm verksamheten, men det dröjde till 1985 innan man profilerade sig som enbart Åhlens. 1915 flyttade verksamheten till Stockholm och man uppförde det första huset med vita tornet på översta bilden, ritat av Edvard Bernhard. Då verksamheten expanderade gjorde man 1928 en tillbyggnad. 1931 började man med detaljförsäljning och 1942 startade nuvarande varuhuset.