Trafikstart för Citybanan

10 juli, 2017

 

Snabbfakta

  • start för ordinarie trafik måndag 10 juli 2017
  • 2 nya pendeltågsstationer (Stockholm City och Odenplan)
  • 6 km nya dubbelspår i tunnel
  • 4,3 miljoner ton berg utsprängt
  • kostnad 16,8 miljarder kronor
  • Stockholm City har 2 plattformar med 4 spår och ligger på 40 m djup
  • Stockholm Odenplan har 1 plattform med 2 spår (förberedd för 2 plattformar med 4 spår) och ligger på 30 m djup
  • Stockholm City har 17 hissar och Stockholm Odenplan har 6 hissar
  • Stockholm City har 44 rulltrappor och Stockholm Odenplan har 21 rulltrappor, rulltrappor totallängd 1,8 km

 

Översikt

Ja, så var det äntligen dags måndag 10 juli 2017 för trafikstart för Citybanan. Efter 10 års planerande och byggande, och ännu många fler års funderande. Igår var det visning inför trafikstarten, som jag skrev om här, och det får väl sägas komplettera det jag skriver idag. 🙂

Den här skylten var uppsatt vid de gamla igår fortfarande använda sin sista dag, men idag stängda spärrarna till pendeltågen vid Stockholms Central.

Pendeltågen tar en ny väg under stan

Nu är det alltså två nya tunnelstationer som tagits i bruk för pendeltågen, Stockholm City och Stockholm Odenplan. Det har tagit nästan 10 år från järnvägsplanen presenterades november 2007. Tunneln är 6 km lång och totalkostnaden uppges till 16,8 miljarder kronor. Det är stora och komplexa stationer, så jag ska strax ta några illustrationer från den där järnvägsplanen, så man kan orientera sig någorlunda… eller? 😉

Det kan ju kanske vara bra med en karta över pendeltågsnätet, så man får överblick. Så jag hämtar först pendeltågskartan som den presenteras på SL:s hemsida, för där ska väl allting vara uppdaterat och aktuellt… eller? 😉

SL Linjenätskarta Pendeltåg modifierad

Nej, tyvärr. Det står fortfarande Karlberg på den kartan. Även zonerna som togs bort för ett halvår sedan och som jag skrev om här, finns kvar på kartan. Man får hoppas att den uppdateras snart.

Vi får hoppas att Järnvägsplanen inte ska vara missvisande på några punkter, för den kallas ju trots allt en fastställelsehandling, och sådana ändrar man väl inte på hur lätt som helst. Här en länk till den, som jag hoppas hålls aktuell även framöver: Citybanan i Stockholm Järnvägsplan. 🙂

Citybanan i Stockholm Järnvägsplan Planbeskrivning Fastställelsehandling

Den här kartan visar de centrala spåren för Citybanan. Stockholm City har fyra spår och två plattformar, eftersom tågen står där ett tag och inväntar rätt avgångstid. Stockholm Odenplan har endast en plattform med ett spår i vardera riktningen.

Citybanans spårdragning

 

Årstaberg

Trafikomläggningen märks redan vid Årstaberg, eftersom fjärrtågen och regionaltågen nu får ta vägen över Älvsjöbågen, som jag skrev om här. Jag återanvänder den lilla skiss jag gjorde då.

Skiss före och efter Älvsjöbågen tas i bruk

Pendeltågen använder nu alltså de två västra spåren och övriga tåg de två östra spåren. Precis där jag pekade ut Älvsjöbågen på skissen, passade jag på att ta en bild på ett snabbtåg som nu fick köra där, i låg fart norrut på väg in mot Stockholms Central.

Snabbtåg på Älvsjöbågen norrut

Eftersom södergående pendeltåg numera ska åka på den västra Årstabron istället för den östra, så har man byggt helt nya spår på en kort sträcka. Här ett södergående pendeltåg som precis har lämnat västra Årstabron och kommer mot oss på det nya spåret in mot Årstaberg. Jag skrev lite allmänt om Årstabroarna här.

Södergående pendeltåg på nybyggd sträcka från västra Årstabron på väg in mot Årstaberg

 

Stockholms Södra station

Nästa station är Stockholms Södra, som har två uppgångar. Den östra ligger under det här huset. I bottenvåningen finns en liten galleria där biljetthallen finns.

Södra Station östra uppgången

Som jag visade på skissen ovan, så tas nu ena plattformen ur bruk för pendeltågsresenärer. Man hade provisoriskt spärrat av nedgången till den plattformen.

Södra station med södra plattformen avstängd

Och till den andra plattformen finns nedgången för pendeltågsresenärerna.

Södra Station nedgång till norra plattformen

Nere på den öppna plattformen kunde man se fjärrtågen passera den andra avstängda plattformen. Här ett fjärrtåg på väg söderut på det bortre spåret.

Södra Station fjärrtåg söderut passerar den avstängda plattformen på det bortre spåret

Medan pendeltågen får stanna på plattformen vi har tillträde till. Här bakänden på ett södergående pendeltåg på väg bort mot Södertälje.

Södra Station pendeltåg vid pendeltågsplattformen

Vänder man sig helt om från den här positionen så börjar efter Södra Station den nya sträckningen norrut för Citybanan. Här har man fått anlägga helt nya spår i tunnlar, och jag visade tidigare lite bilder från det bygget här. Här ett inkommande södergående tåg ut från tunneln.

Södra Station tunnelmynningen vid Citybanans början

 

Stockholm City

Efter att ha åkt genom den nybyggda tunneln kommer man först till Stockholm City. För orienterbarheten hämtar jag först från Järnvägsplanen en skiss uppifrån över stationen, där man ser Citybanans plattformar och hur de förhåller sig till de olika plattformarna för tunnelbanestationen T-Centralen.

Stockholm City skiss uppifrån

Men det är ju olika nivåer på de olika plattformarna och de talrika mellanplanen man skapat. Det finns en del olika perspektivskisser publicerade. Ingen av dem är så där jätteenkel att förstå. Jag har tagit en modell från Trafikverket och lagt till egna förklaringar och pilar. Det kanske inte blev så mycket klarare… men kanske om man klickar på bilden. 😉

Modell Station Stockholm City (moddad)

Det är inte helt lätt med orienterbarheten på denna komplexa underjordiska station, och försöker därför vara extra tydlig i bildbeskrivningarna. Jag visade ju en del interiörbilder igår, som var den stora visningsdagen för Citybanan. Jag fyller på med lite bilder från denna första ordinarie trafikdag. Från nedre plattformen för tunnelbanans röda och gröna linje på T-Centralen precis vid uppgången mot Vasagatan, finns en nyöppnad nedgång med rulltrappor mot Citybanan. Platsen är ungefär där jag skrivit ”Nedre planet gröna linjen söderut” på perspektivskissen nyss.

Nedgång till pendeltågen vid Stockholm City från tunnelbanans nedre plattform för röd och grön linje

Så här ser de rulltrapporna ut då man åker nedåt med dem. Man kan se att pelarna på plattformen sträcker sig nedåt i rulltrappsschaktet.

Rulltrappor ned från röda och gröna linjens nedre plattform vid T-Centralen

När man kommit ned, svänger man till vänster och kommer då till något som Trafikverket kallar Östra Mellanplanet. Till höger på bilden finns ett konstverk av Mikael Pauli som heter ”Moaritisk absorbent”. Rulltrappan leder upp till förbindelsegången mellan blå och röda/gröna linjerna, som funnits sedan blå linjen startade.

Rulltrappor mot gången mellan blå och röda/gröna linjerna, Moaritisk absorbent heter konstverket till höger.

Åker man de där korta rulltrapporna uppåt från Östra mellanplanet, så ser det ut så här från den där förbindelsegången. SL har valt att kalla den här platsen för Mötesplats Blå gången. Man ser någon sorts stor rund ljusring i taket, så det ska väl symbolisera den där samlingsplatsen då. Med alla tunnelbanelinjer och pendeltåg inom någorlunda räckhåll, är den ju faktiskt väl vald om man är flera som kommer från olika håll och vill bestämma en bra gemensam plats att mötas på. 🙂

Mötesplats Blå gången

Vrider man blicken något åt höger så ser man den för de flesta tunnelbaneresenärer välkända förbindelsegången mot blå linjen, med sina rullbanor. De förkortades faktiskt något för att få plats med den där nedgången till Östra mellanplanet bort mot Citybanan. På perspektivskissen ovan är det precis till höger om där jag skrivit Nedre planet röda linjen norrut. Även här ser man den där runda ”ljuskronan” i taket. 🙂

Rullbanorna mot blå linjen från Mötesplats Blå gången

Här en direkt nedgång till pendeltågen från blå linjens plattform på T-Centralen.

T-Centralen nedgång mot Stockholm City från Blå linjen

Vid Vasagatan har blå linjen haft en alldeles egen uppgång i bottenvåningen på det här huset. Den finns i gatuplanet vid T-symbolen till vänster i bild. Till höger en bit bort skymtar man Cityterminalen, där plattform för Arlanda Express finns i gatuplanet. Nu kan man komma ner där till pendeltågen i Stockholm City också.

Vasagatan entré vid Cityterminalen mot Blå linjen och Stockholm City

Och under Vasagatan finns då en biljetthall med separata spärrar för tunnelbanan och pendeltågen. Något till vänster om mitten skymtar rulltrapporna och trapporna ned från gatan, till vänster finns spärrarna till Blå linjen och till höger spärrar och rulltrappor ned mot Stockholm City. Just den här uppgången kallas södra uppgången eftersom den ligger längst i söder.

Vasagatan biljetthall mot Blå linjen och Stockholm City

De här rulltrapporna leder ner till pendeltågen.

Stockholm City Södra uppgången ner till Södra Mellanplanet

Man kommer inte direkt ner till någon av de båda pendeltågsplattformarna utan passerar först mellanplan, från vilka man får ta nya rulltrappor. Så här ser det ut sista biten ner till den ena plattformen.

Stockholm City sista rulltrapporna mot plattformen

Och väl nere vid plattformen möts vi av glasväggar mot spåren, med plattformsdörrar som motsvarar dörrarna på pendeltågen. Längst till vänster i bilden är det en lite ljusare markering i golvet, och vi ser också att glasväggen är lite indragen några centimeter där. Där är dörrarna som öppnas när pendeltåget kommit in och stannat.

Glasvägg med plattformsdörrar

Markeringarna i golvet syns tydligare på den här bilden. Med tiden kommer nog folk placera sig vid de här markeringarna i förväg, så de hinner först in i tåget med förhoppningen att hitta de bästa sittplatserna. Här står folk och väntar på att något pendeltåg ska komma in. 🙂

Stockholm City, i väntan på tåg

Ja, det var den ena glasväggen det. På Stockholm City är det två spår i varje riktning, med gemensam plattform, och nu kom det in ett tåg mot Sundbyberg längs den andra glasväggen. Att det inte går längre än till Sundbyberg beror på att det är spårarbeten och ersättningsbussar bortom Sundbyberg den här sommaren.

Stockholm City inkommet norrgående pendeltåg mot Sundbyberg

Bergpelarna på den västra plattformen för norrgående tåg har det här konstverket av Åsa Lindström, som heter Vardagens sal och är naturmotiv inbränt på klinker.

Stockholm City Vardagens sal av Åsa Lindström

Peter Swedberg har fått placera konst på flera ställen i Stockholm City. Det här konstverket sitter i norra änden av den västra plattformen för norrgående tåg.

Stockholm City konst av Peter Swedberg

Från plattformen för pendeltågen på Stockholm City, ser det ut så här när man ska åt andra hållet mot tunnelbanorna.

Uppgång till tunnelbanan från pendeltågsplattform vid Stockholm City

Och pendeltågen rullade i vanlig trafik från sin nya station Stockholm City. Enligt samma tidtabell som gällde innan linjeomläggningen. Men det pågår spårarbeten på andra håll i sommar. Det här tåget går därför bara till Sundbyberg. På texten som rullar på informationsskylten står att det gäller till 14/8 pga arbete på Mälarbanan mot Kungsängen/Bålsta och vidare mot Västerås. Den håller på att breddas i omgångar från 2 spår till 4 spår för att få plats för fler tåg och göra trafiken mindre störningskänslig. Vid Sundbyberg får man sedan byta till ersättningsbussar.

 

Pendeltåg mot Sundbyberg vid Stockholm City

På den gamla numera nedlagda pendeltågsstationen vid Stockholms Central, var det tomt och öde. Man hade varit snabb att plocka bort automatspärrarna också.

Stängda spärrar och bortplockade automatspärrar

 

Stockholm Odenplan

Även för station Stockholm Odenplan hämtar jag från Järnvägsplanen en skiss uppifrån över stationen, där man ser Citybanans plattform och tunnelbanans plattform på gröna linjen.

Stockholm Odenplan skiss uppifrån

På den här stationen finns alltså bara en plattform för pendeltågen. Men vi ser på skissen att det är inritat ytterligare en plattform i ljusare färg med beteckningen Möjlig etapp 2. Den plattformen behövs om man utökar pendeltågstrafiken väsentligt över den nivå som nu är planerad. Det sker en viss ökning år 2018, men det är om man vill köra ännu fler tåg som den plattformen kan behövas. Jag har också tagit en modell från Trafikverket och lagt till egna förklaringar och pilar.

Modell Station Stockholm Odenplan (moddad)

Huvudutgången på den här stationen är mot Odenplan och för byte mot tunnelbanans gröna linje. Flera rulltrappor på rad leder upp från plattformen.

Stockholm Odenplan många rulltrappor upp från plattformen

Och då kommer man till Södra mellanplanet, som är ganska stort och rymligt. Vi ser en informationskiosk till höger i bild. På väggen bortom informationskiosken och rulltrapporna, och också på den vänstra väggen, ser vi ett konstverk som heter Länk. Det är två stora glasmosaiker av Sunniva McAlinden med motiv av ornamentala länkar.

Stockholm Odenplan Södra Mellanplanet

Södra Mellanplanet delar sig sedan i rulltrappor mot tunnelbanan til vänster och upp mot Odenplans biljetthall till höger.

Stockholm Odenplan Södra Mellanplanet delar sig

Platsen där enstaka rulltrappor i en lång rad upp mot tunnelbanan finns, kallar man för Myntinkastet.

Stockholm Odenplan Myntinkastet

Det svarta som hänger på väggen beskrivs som kolteckningar i laminerat opakt glas. Konstnären Anders Kappel kallar verket för Itinerary. Det var ett så ovanligt ord så jag var tvungen att kolla upp vad det betyder. Enligt en definition jag fick fram så betyder det Resväg, och är ett namn som ges bland romarna till ett konto eller en karta över de viktigaste sträckorna genom imperiet och stationerna längs dem.

Stockholm Odenplan Itinerary

Orsaken till att rulltrapporna upp till tunnelbanan är uppställda på rad och inte finns bredvid varandra, är för att de ska få plats på den ganska smala tunnelbaneplattformen på Odenplan. Vi ser att de också är inglasade.

Tunnelbanestationen Odenplan med glasburar runt rulltrapporna upp från pendeltågsstationen

Uppe i biljetthallen vid Odenplan har man skojat till det lite. Man har skrivit Ingen längdgräns! och satt upp markeringar som ska påminna om vad man kan stöta på när man ska åka lite häftigare attraktioner på Gröna Lund. 😀

Odenplan biljetthallen, ingen längdgräns

Uppgång Odenplan har förresten en uppdelad biljetthall med spärrar för pendeltågen till vänster och till tunnelbanan till höger. Det vita snett upptill till vänster är underdelen av de sittplatser som finns på taket ovanför biljetthallen. 🙂

Odenplan uppdelad biljetthall uppgång Odenplan

Ja, faktiskt. Även om det inte syns så jättetydligt på den här bilden, så kan man ändå se några personer uppehålla sig där. 😉

Odenplan taket till biljetthallen med sittplatser

Förflyttar man sig mot den andra uppgången mot Vanadisvägen på Stockholm Odenplan, så var det upphängt rejält upplyst konst där. Konstnären David Svensson har berättat att de lysande linjerna visar hans son Isaks puls innan födseln sommaren 2012. Det är lite rolig information att känna till, tycker jag. 🙂

Stockholm Odenplan med upplyst konst

Även här finns ett mellanplan, som fått namnet Norra Mellanplanet, där vi kanske ser att nya rulltrappor väntar långt borta.

Stockholm Odenplan Norra Mellanplanet

När vi åkt även med de rulltrapporna som kommer vi upp till biljetthallen. Minsann, finns det ytterligare en rulltrappa och vanliga trappor sista biten upp mot gatan. 😉

Station Odenplan biljetthallen vid Vanadisvägen

Ja, så är vi slutligen uppe vid Vanadisvägen då. Denna trekantiga skapelse täcker nedgången. På den här gatan gick spårvagnslinje 7 från Djurgården en gång i tiden, och vände vid Vanadisplan, som är vid träden borta till höger i bild.

Stockholm Odenplan Vanadisvägen

 

 

Visning av Citybanan

9 juli, 2017

Så var det då dags för genrepet för Citybanan. Visning dagen innan den tas i bruk för pendeltågen i skarpt läge. Man kunde åka fram och tillbaka mellan Stockholm City och Stockholm Odenplan, och beskåda de enorma underjordiska rum som sprängts ut och inretts för denna skapelse.

Vid Odenplan hölls en invigningsceremoni, men den hoppade jag över och ställde mig istället i kö  någon timme senare till den ingång som hölls öppen för nyfikna besökare. 😉

Köar vid Odenplan

Kön gick dock ganska snabbt. Från biljetthallen leder en lång rulltrappa först ner till ett mellanplan. Därifrån tar man ytterligare en rulltrappa ner till plattformen. Den är stor och bred och rymmer många resenärer. Glaspartierna vi ser till höger och vänster är faktiskt ridåer med plattformsdörrar, som är mellan själva plattformen och pendeltågen.

Station Stockholm-Odenplan

Eftersom man inte ser spåren, är inte den omedelbara känslan då man kommer ner till plattformen att här går det tåg. Här ser vi hur plattformsdörrarna öppnas när ett pendeltåg har kommit in och stannat.

Plattformsdörrarna öppnas

Jag försökte ta en bild på utrymmet mellan pendeltågsdörrarna och plattformsdörrarna.

Utrymmet mellan pendeltågsdörrarna och plattformsdörrarna

Kanske det syns lite bättre på den här bilden, där man också ser att plattformsdörrarna är lite bredare än pendeltågsdörrarna för att det ska finnas en viss marginal då man stannar med pendeltåget.

Öppnade pendeltågsdörrar

Vid dörrstängning stänger sig pendeltågsdörrarna och plattformsdörrarna synkront med varandra.

Pendeltågsdörrarna och plattformsdörrarna stängs synkront

Den här dagen kunde man som sagt åka fram och tillbaka mellan Stockholm City och Stockholm Odenplan. Stockholm City var en ännu större station, som såg ut så här. Mitt på plattformen fanns en liten skärmutställning om Citybanan.

Station Stockholm City

Hisschaktet är inglasat och reser sig magnifikt mitt på plattformen. Notera den eleganta sittsoffan i förgrunden. 🙂

Inglasat hisschakt

Informationstavlan var mer som en möbel man ställt dit. Man får väl kalla det informationsplats, kanske. 😉

Informationsplats

Rulltrapporna vid Stockholm City var många och långa.

Rulltrappor upp från Stockholm City

Även på Stockholm City fanns mellanplan. Där fanns också butiker, så det såg ut som vilken galleria som helst. 😉

Butiker på mellanplan vid Stockholm City

Vid ett av alla dessa rulltrappsschakt fanns det hela 5 rulltrappor. Det är första gången jag ser så många rulltrappor i bredd.

Rulltrappsschakt med 5 rulltrappor

När man väl åkt upp med dessa rulltrappor så ser man snart spärrar. De leder ut till den gång mot Stockholms Central som fått smeknamnet ”Suckarnas gång”. Det är den trånga gång där pendeltågsresenärer i alla år trängt sig fram för att ta sig till/från tunnelbanan. Men idag är sista dagen för det. Imorgon öppnar Citybanan med ordinarie pendeltågstrafik och då är det fjärrtågsresenärer och regionaltågsresenärer som får trampa fram genom den här gången. Biljetthallen till tunnelbanan är omedelbart till vänster och längs gången åt höger kommer man till nedre planet på Centralhallen vid Stockholms Central.

Spärrar vid Suckarnas gång

Sista dagen för pendeltågstrafik vid Stockholms Central, var det ja. Den var ganska gles eftersom många pendeltåg är indragna för alla spåromläggningar som görs nu. Några pendeltåg utgick i alla fall därifrån norrut. Mot söderut gick inga pendeltåg alls den här dagen. Det här pendeltåget skulle mot Märsta.

Pendeltåg mot Märsta sista dagen från Stockholms Central

Vid plattformen intill väntade ett annat pendeltåg på att avgå mot Uppsala.

Pendeltåg mot Uppsala sista dagen från Stockkholms Central

Här står de båda pendeltågen sida vid sida, sista dagen för trafik från Stockholms Central.

Pendeltåg sida vid sida sista dagen vid Stockkholms Centralstation

Utsikt genom fönstret från pendeltåget från Stockholms Central på väg mot Karlberg, sista dagen den här sträckan. Vi ser Arlanda Express på ingång i bakgrunden.

Pendeltåg rullar ut från Stockholms Central mot Karlberg sista dagen

Sedan stannar pendeltåget vid Karlberg. Det är sista dagen någonsin som pendeltåg stannar här. Imorgon läggs stationen ned.

Karlberg sista dagen

Södergående pendeltåg stannar till vid Karlberg.

Södergående pendeltåg stannar vid Karlberg

Och lämnar Karlberg.

Södergående pendeltåg lämnar Karlberg

Sista trafikdagen för Karlberg. Imorgon är stationen stängd och pendeltågen tar en annan väg genom den nya tunneln förbi Stockholm Odenplan och Stockholm City.

Karlbergs station som stänger 10 juli 2017

Förändringar för Getingmidjan

29 juni, 2017

”Getingmidjan” kallas järnvägssträckan mellan Stockholms Södra Station på Södermalm och Stockholms Centralstation på Norrmalm. Den är endast 2 km lång, men hårt trafikerad. Tyvärr har man bara fått plats med två spår här, vilket är det som är den ”smala midjan”. Medan det både norr och söder om denna sträcka är fler spår. Det har varit för trångt att bygga fler spår, vilket jag försöker visa med bilder strax.  😉

Den kommer snart ersättas av den nybyggda Citybanan, som är en tunnel istället under alla byggnader. Men den får jag återkomma till inom kort, eftersom det snart är dags för invigning av den. 🙂

Ungefär 550 tåg per dygn tåg pressar sig genom den här Getingmidjan idag. Och det på endast två spår alltså, med det vänstra spåret för norrgående trafik, både pendeltåg och fjärrtåg, och det högra spåret för pendeltåg och fjärrtåg som ska söderut. Järnvägen har ju hållit fast vid vänstertrafik. Som mest kan det gå ett tåg ungefär varannan minut i vardera riktningen. Men under den mest trafikerade timmen hålls några tidtabellslägen lediga för försenade tåg, så planmässigt är det något färre än 30 tåg under maxtimmen. Så här illustrerar Trafikverket Getingmidjan på en karta.

Karta över Getingmidjan

När jag skrev om bygget av Citybanan under Södermalm här, så illustrerade jag både Getingmidjan och den nya Citybanan på en gemensam karta, med några noteringar från mig, så jag kan väl visa den här också. 🙂

Getingmidjan och Citybanan

Utbyggnaden till fler än två spår norr och söder om Getingmidjan har skett i etapper. Genom ”Strängöverenskommelsen” 1983 kom man överens om att bygga ut spårkapaciteten för att att ge plats för fler pendeltåg. Sträckan Älvsjö-Flemingsberg i söder var först klara med fyrspår. Genom ytterligare överenskommelser har det sedan successivt blivit fyrspår hela vägen mellan Stockholms södra och Järna i söder och mellan Stockholms central och Märsta/Arlanda i norr. Fyrspår är nu också på väg att byggas från Stockholms central mot Kallhäll på Västeråsbanan.

Stockholms södra var den första stationen i Stockholm. Den blev klar 1860 och var utgångspunkt för Västra stambanan och tågen söderut. För norrgående tåg öppnades först en station vid Norra bantorget 1866, varifrån det gick tåg mot Uppsala.  Det fanns då ingen spårförbindelse mellan dessa stationer i Stockholm för norrgående resp södergående tåg.

18 juli 1871 invigde man Stockholms central, och då hade man i alla fall byggt klart en sådan genomgående spårförbindelse, som man kallade ”Sammanbindningsbanan”. Den hade inte riktigt samma sträckning som dagens Getingmidja. Mellan Riddarholmen och Södermalm låg bron där nuvarande tunnelbanebron mellan Slussen och Gamla Stan ligger. Det var lika besvärligt att bygga en genomgående spårförbindelse för tunnelbanan, och lösningen blev att tunnelbanan fick ta över järnvägens brofundament, medan järnvägen flyttades till ett något västligare läge. Det skedde genom ett avtal 1938 mellan Kungl Järnvägsstyrelsen som ansvarade för järnvägen och Stockholms stad som ansvarade för tunnelbanan. Från 1934 års bangårdsdelegerade finns denna karta som visar järnvägens dåvarande sträckning, som var den sträckning mellan Slussen och Gamla Stan som tunnelbanan skulle ta över. Jag har förtydligat med noteringar.

Karta från avtal 1938 om sammanbindningsbanan

Jag vet inte om det är så lätt att se på följande bild, men till höger är i alla fall bron för tunnelbanan, som en gång i tiden var läget för järnvägsbron, och till vänster syns framförallt Centralbron för bilar. Precis bredvid till vänster om den ligger järnvägsbron. Det finns faktiskt ett tåg på den precis framför Stadshuset, men det kan vara svårt att se.

Broar mellan Södermalm och Gamla Stan

Här ett foto från okänd fotograf 1896 som visar dåvarande järnvägsbron i alltså samma läge som nuvarande tunnelbanebron.

Sammanbindningsbanan 1896

Det var broförbindelsen mellan Södermalm och Gamla Stan. Men sammanbindningsbanan börjar redan vid Stockholm södra. Den stationen låg från början utomhus, men har numera byggts över med hus. Under Mariaberget fick man bygga en tunnel. Så här såg tunnelmynningen ut 1896 på ett foto av Carl Johan Gimberg. Det är alltså strax öster om Stockholms södra.

Tunnelmynning vid Mariaberget 1896

Den tunnelmynningen ser ut så här idag. Men numera går inga tåg här, eftersom järnvägen fick ett något nordligare läge vid linjeomläggningen i samband med bygget av tunnelbanan.

Tunnelmynning vid Mariaberget 2017

Jag var ju på den här platsen för 3 år sedan 2014 och tog några bilder i samband med bygget av Citybanan. Som är de två tillkommande pendeltågsspåren, som ska avlasta Getingmidjan och göra den till INTE Getingmidja i fortsättningen. Här kan man läsa mer om det.

Från Södermalm har sedan Getingmidjan först bron över till Riddarholmen och Gamla Stan. Här en lite närmare bild på den, mot norr. Under en period funderade man på att lägga ett tredje spår väster (till vänster) om de två spår vi ser. Det spåret hade i så fall lett rakt in under huset till vänster i bilden. Men det bedömdes så småningom vara både otillräckligt ur trafiksynpunkt och för komplicerat rent byggnadstekniskt, så de planerna övergavs så småningom till förmån för den tunnellösning som nu utförs och kallas Citybanan.

Bron mellan Södermalm och Gamla Stan mot norr

Vänder vi oss mot söder ser det ut så här. Påpassligt nog ser vi ett södergående pendeltåg på väg in under husen och in i tunneln under Mariaberget.

Bron mellan Södermalm och Gamla Stan mot söder

Som sagt, det hade blivit för svårt att klämma in ytterligare ett spår till vänster om de här båda spåren. Vi ser ett södergående pendeltåg på det högra spåret på väg åt höger ut ur tunneln vid Riddarholmen.

Södergående pendeltåg på väg ut ur tunneln vid Riddarholmen

Det är en kort järnvägstunnel vid Riddarholmen. Under en lång period var den här tunneln faktiskt den djupaste punkten på hela det svenska järnvägsnätet. Men numera finns det flera tunnlar som är djupare. Så här ser det ut från Riddarholmsbron mot norr, när ett norrgående pendeltåg är på väg ut ur den tunneln.

Från Riddarholmsbron mott norr

Från Riddarholmsbron kan man ta sig ner på en gångväg, som så småningom leder bort till en ny bro fram till Tegelbacken och Centralen. Som sagt, trångt hade det blivit att klämma in ett tredje spår här. Vi ser ännu ett norrgående pendeltåg på väg bort mot Stockholms Central.

Gångväg på Riddarholmen

Så fram till den sista bron mot norr, mellan Riddarholmen och Centralen. Ett pendeltåg är på väg söderut på det högra spåret.

Bron från Riddarholmen mot Centralstation

Vid Tegelbacken, nästan vid Centralen, kan man passera under järnvägsbron. Den är ganska nyligen breddad den sista biten för att medge större utrymme för växlarna och snabbare infart till Centralen. Den gamla delen syns till vänster i bilden och den nybyggda delen till höger i bilden. Bilden är tagen mot söder.

Under järnvägsbron vid Tegelbacken mot söder

Jag visar en bild mot norr också. Där är en underfart för bilarna också.

Under järnvägsbron vid Tegelbacken mot norr

Även här kan man jämföra med ett gammalt foto från 1944, taget av Lennart af Petersens. Vi ser att spårvagnar dominerade gatubilden här på den tiden, och de måste dessvärre korsa järnvägen i plan också, vilket förstås ledde till att de ofta fick stå och vänta tills tåg passerat. För bilar fanns en liten minimal underfart strax till höger om plankorsningen.

Tegelbacken 1944

Inne på Centralstation ser vi på den högra informationstavlan att stora inskränkningar väntar i pendeltågstrafiken på kvällen 29 juni. Den här bilden var tagen vid 18-tiden samma dag, så det var några timmar innan de där stora inskränkningarna. Bilderna med alla pendeltåg jag visade nyss är tagna samma dag på eftermiddagen, som i själva verket var den sista relativt stora trafikdagen med pendeltåg på Getingmidjan. Det var därför jag valde just den här dagen för att dokumentera Getingmidjan med pendeltågen där. 🙂

Informationstavla Stockholms Centralstation

Går man ut till pendeltågsplattformarna vid Centralen och blickar söderut, ser man den här ”spårsalladen”. Ett norrgående pendeltåg är på ingång. 🙂

Getingmidjan söderut från Stockholms Central

Vi tar en till bild, när pendeltåget kommit lite närmare. Det är trots allt inte så många dagar kvar det kommer rulla pendeltåg här. 😉

Pendeltåg på ingång Stockholms Centralstation

Och så här ser det ut när det kommit in till spår 15, som några dagar till är ett av de båda plattformsspåren för norrgående pendeltåg. Just det här pendeltåget ska till Märsta.

Pendeltåg mot Märsta spår 15

Och här ett pendeltåg som ska åt andra hållet mot Södertälje. Södergående tåg har även de två spår vid en intilliggande plattform. Det här tåget står på spår 14. Vi kan skymta att en text om förändringarna i pendeltågstrafiken rullar på informationsskylten.

Pendeltåg mot Södertälje spår 14

Jag hoppade på det där Södertäljetåget och försökte ta några bilder ut över Mälaren, som man än så länge kan se från pendeltågen. När Citybanan snart invigs är det slut med den utsikten.

Mälaren och Stadshuset sett från tåget

En bild till ut över Riddarfjärden, tagen från pendeltåget. De där båda spirorna som sticker upp något till vänster om mitten på bilden, tillhör Högalidskyrkan på Södermalm.

Riddarfjärden från tåget

I tidningen har jag sett annonser om ”Sommarens hetaste åkattraktion”. Det är inte någon ny attraktion på Gröna Lund, som färgen på annonsen och formuleringen om Djurgården kan associera till. Det är heller inte Getingmidjan. Det syftar på den nya järnvägstunnel som ska ta över pendeltågen från Getingmidjan.

Sommarens hetaste åkattraktion

Jag kommer att prova den här nya ”åkattraktionen”. Och recensera den här också. 🙂 Det är visning söndag 9 juli 2017, och dagen efter, måndag 10 juli, är det skarpt läge då alla pendeltågen ska köra den nya ”Citybanan”. 😀

För Getingmidjans del innebär det att det inte blir fullt så trångt där framöver, då det enbart blir fjärrtåg, regionaltåg och godståg som kommer att hålla sig där. Och då förstås med inte så tätt mellan tågen som idag. Fast det vet man ju inte hur det blir på längre sikt. Det är ju fler och fler regionaltåg som planeras köra till Stockholm i framtiden när det nu blir ledig kapacitet. Men innan dess blir det en välbehövlig renovering av sträckan, och det kommer under de tider den pågår innebära reducerad trafik även för de tåg som ska gå kvar på Getingmidjan. Man kommer att dela upp det underhållsarbetet i flera etapper.

Modellvillan är Årets Stockholmsbyggnad 2017

22 juni, 2017

Ja, så har ännu en byggnad utsetts till ”Årets Stockholmsbyggnad”. År 2017 blev det Modellvilla i Enskede. Så här ser den ut i kvällssolen från norr:

Modellvillan från norr

Den har väl inte riktigt de traditionella proportionerna för en villa. Samtidigt har den ju karaktären av en villa. Så här uttrycker sig arkitekten bakom:

”Utmaningen var att skapa ett traditionellt hus med ett samtida uttryck som fungerar ihop med den befintliga bebyggelsen. Resultatet blev ”tradition with a twist” och det är fantastiskt kul att grannar och folk i området gillar huset, säger Ola Göransson, på Arkitema Architects.”

Byggnaden ligger vid Gamla Tyresövägen. Så man får väl tro att en gång i tiden var det betydligt livligare trafik på den här gatan än nutidens ganska stilla förortstrafik. Så här ser Modellvillan ut då man står ute vid Gamla Tyresövägen:

Modellvillan från Gamla Tyresövägen

Fasaderna ut mot den här gamla paradgatan är lite större än inne i villaområdet. Det är alltså några små, mer stadsmässiga flerbostadshus från 1920-talet som står här. Och som nu har fått en ny granne nästan 100 år senare. Modellvillan består av fyra små ettor på bottenvåningen och ovanför dem fyra något större etagelägenheter, där takkuporna tillhör övervåningen. Fasaden är i lärkträ som kommer att gråna så småningom.

Fasaderna mot Gamla Tyresövägen

Så här ser husen ut på andra sidan, från gårdssidan:

Gårdssidan av husen

Årets Stockholmsbyggnad är en årlig tävling, där stockholmarna år 2017 röstade fram sin favorit bland de byggnader, parker, infrastrukturanläggningar och annat som färdigställdes under år 2016.

Av alla de förslag som lämnades in, utsåg en jury 10 finalister som man sedan fick rösta om. Sammanlagt 10275 röster kom in, och de fördelade sig så här:

  1. Modellvillan. 4629 röster.
  2. Kungliga Musikhögskolan. 1582 röster
  3. Bro över Rinkebystråket. 807 röster.
  4. Husarviksgatan. 785 röster.
  5. Tillfällig saluhall Östermalmstorg. 567 röster.
  6. Stockholm Continental. 558 röster.
  7. Radhus Schlytersvägen. 542 röster.
  8. Förskolan Ferdinand. 312 röster.
  9. Grythundsgatan. 260 röster.
  10. Flerbostadshus Vällingby. 233 röster.

En ganska gedigen seger alltså, får man väl säga. 🙂

Rest Nils Ferlin

14 juni, 2017

Nils Ferlin har rest sig igen. Eller kanske man ska säga att han har rests. Det handlar om den staty som står vid Klarabergsgatan i Stockholm. Han har varit nertagen ett tag, medan det var stökigt runt omkring honom i samband med olika arbeten som skulle utföras. Samtidigt så putsade man upp honom, och han ser stilig ut nu där han står igen. Han ser ut att vara i god form, och verkar mycket nöjd över den ros som har stuckits till honom. 🙂

Rest Nils Ferlin

Han har rentav fått ge namn åt platsen där han står. Den heter numera Nils Ferlins Torg. Statyn i brons är gjord av K G Bejemark, och restes första gången i september 1982. Bakom Nils Ferlin skymtar Klara kyrka.

Klara Kyrka skymtar bakom Nils Ferlin

Djurgårdsfärjan 120 år

11 juni, 2017

Söndag 11 juni 2017 firade Djurgårdsfärjan 120 år. Sommaren 1897 var det Konst- och industriutställning på Djurgården, och färjetrafiken startade av Stockholms Ångslups AB för att ta hand om de förväntade besöksströmmarna dit.

Ett annat rederi satte in fyra färjor från Stadsgården på Södermalm och Nybroplan till Djurgården. En av de färjorna blev år 1900 Djurgården 4. Från Stockholmskällan hämtar jag ett fotografi på just Djurgården 4 på väg från Räntmästartrappan vid Slussen till Allmänna Gränd på Djurgården, tagen någon gång 1905-1908 (upphovsman Eliasson Axel Konstförlag):

Djurgården 4 på väg från Räntmästartrappan vid Slussen till Allmänna gränd 1905-1908

Här ytterligare en bild från Stockholmskällan, tagen något senare mellan 1945-1955 (upphovsman Lennart af Petersens), med Djurgårdsfärjor och ångbåtar vid Slussen:

Djurgårdsfärjor och ångbåtar vid området runt Slussen 1945-1955

De första färjorna av den här modellen byggdes 1893-1894, med förebild från de färjor som trafikerade Hudsonfloden i New York. Det var mannen bakom Saltsjöbanan, Gustav Wallenberg, som lät bygga dem för att ta Saltsjöbadsborna från Saltsjöbanans dåvarande slutstation vid Stadsgården till Karl XII:s torg vid Kungsträdgården. En av de färjorna byggd 1893 av Järnvägs AB Stockholm-Saltsjön, med dåvarande namnet Saltsjöbaden 1, finns fortfarande kvar, fast nu med namnet Djurgården 7. Och det var den färjan som fick förtroendet idag att transportera Djurgårdsbesökare mellan Slussen och Allmänna gränd. Så här såg den ut: 🙂

Djurgården 7 idag

Djurgården 9 är en av de färjor som numera trafikerar Djurgårdsfärjan. Så här ser den ut när den anlöper kaj, där Djurgården 7 redan ligger:

Djurgården 7 och Djurgården 9

 

 

Storstadsåtgärder Stockholm, om nya spår i Sverigeförhandlingen

30 mars, 2017

Jag har skrivit om Sverigeförhandlingen förut, länkar:

https://stockholmiana.wordpress.com/2015/11/26/sverigeforhandlingen/

https://stockholmiana.wordpress.com/2015/12/01/sverigeforhandlingen-och-stockholm/

https://stockholmiana.wordpress.com/2016/02/08/forhandling-om-nya-spar-och-ostlig-vagforbindelse

Nu har man kommit överens mellan Stockholmsregionen och staten vilka nya spårförbindelser man ska anlägga, hur många bostäder som byggas i anslutning till dem, och hur satsningen ska finansieras. Här länkar till information direkt från Sverigeförhandlingen:

Stockholmsregionen

Faktablad

Sverigeförhandlingens karta över vad som ska byggas (klickbar):

Storstadsåtgärder Stockholm, presenterat 30 mars 2017

I korthet anges att ca 100 000 bostäder ska byggas ungefär enligt följande (själva den formella beslutsprocessen återstår):

Stockholms stad: 48 500 bostäder

Huddinge kommun: 18 500 bostäder

Täby kommun: 16 200 bostäder

Vallentuna kommun: 5 650 bostäder

Österåkers kommun: 7 020 bostäder

Solna stad: 4 000 bostäder

De nämnda kommunerna, Stockholms läns landsting, staten och höjningar av trängselskatten kommer att finansiera satsningen. Det står också att samtliga kollektivtrafikobjekt kommer att vara projektstartade senast 2026, men om möjligt något tidigare. Sedan tar det förstås ytterligare ett antal år att bygga klart. Så det är långsiktiga satsningar det här för att koppla ökat bostadsbyggande till kollektivtrafiksatsningar för den snabbt ökande befolkningen i Stockholms län.

Ytterligare projekt som Östlig förbindelse för biltrafiken jobbar Sverigeförhandlingen med, och resultatet av de förhandlingarna kommer att presenteras senare.

Riksdagshuset

25 mars, 2017

Sveriges Riksdag håller till i Riksdagshuset, som finns på Helgeandsholmen i Stockholm. De har en egen webbplats också, som inte bara beskriver riksdagens arbete och våra folkvalda, utan också innehåller Sveriges lagar.

På Öppet hus kan man få inblick i hur det ser ut på insidan, och det fanns också riksdagsledamöter på plats för informera och svara på frågor.

Öppet hus i riksdagen 25 mars 2017 Program

Så här ser riksdagshuskomplexet ut söderifrån, från Gamla Stan sett. Den vänstra byggnaden uppfördes ursprungligen Riksbanken, som 1976 flyttade ut till ett nybyggt hus vid Brunkebergstorg. Den högra och större byggnaden byggdes för dåvarande tvåkammarriksdagen. Den hade införts 1867 och då ersatt den gamla ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder som då funnits i flera hundra år. År 1888 beslutade man om bygget och 1905 var de klara för inflyttning.

Riksdagshuset

Så här ser det ut på Riksgatan mellan de båda byggnaderna. Valvet tvärs över gatan längre bort i bilden har överst en gångbro mellan dem. Den vänstra byggnaden kallas numera västra riksdagshuset medan den högra kallas östra riksdagshuset. Till vänster är det köande som väntar på säkerhetskontrollen för att få komma in i riksdagshuset. Den är av den vanliga typen med väskor man får lämna ifrån sig i lådor på ett band och som scannas, medan man själv passerar igenom en portal som reagerar på metalliska föremål.

Riksgatan

Jag fick tips om att gå runt det högra huset istället, där det skulle vara en ingång med kortare kö. Och då kom jag in i västra och ursprungliga riksdagshusets entré. Så här ser trappan ut upp till de båda kamrarna.

Gamla trappan upp till riksdagens kamrar

I programmet finns en skiss över de båda kamrarna. Översta delen av skissen, som har lite svagare färg, visar den nuvarande riksdagskammaren, men den kommer vi till lite senare. 🙂

Riksdagshuset ritning

Klicka för större format

När man kommit uppför trappan, finns gamla förstakammarsalen alltså till höger. Ledamöterna där var en privilegierad elit som valdes indirekt genom landstingen och de största städerna. Överhuset kan man kanske kalla det, och det existerade ända fram till 1970 faktiskt, då tvåkammarsystemet avskaffades och vi fick en enkammarriksdag.

The former First Chamber

Och så här ser det ut inne i själva förstakammarsalen.

Förstakammarsalen

Så här såg voteringsknapparna och mikrofonerna ut på bänkplatserna för ledamöterna. De användes alltså fram till 1970.

Bänkplats

Går vi ut ur förstakammarsalen och blickar ut över trapphuset så ser vi mitt i bilden ingången till andrakammarsalen på andra sidan. Till vänster alltså när man kommer uppför den stora trappan.

Trapphuset mellan gamla förstakammarsalen och andrakammarsalen

Så här ser andrakammarsalen ut. Ledamöterna till andra kammaren utsågs genom allmänna val. Men den lika rösträtten var inte fullt genomförd förrän 1921.

Andrakammarsalen

Det finns även mindre rum vid sidan om. Så här ser ett utskottsrum ut, där ett av de 15 utskotten sitter. I varje utskott sitter 17 ledamöter, som speglar mandatfördelningen i riksdagen.

Utskottsrum

På 1960-talet bestämde man sig för att avskaffa tvåkammarriksdagen och istället ha en enkammarriksdag som i sin helhet utsågs genom direkta val. Vid sitt avskaffande hade första kammaren 151 ledamöter och andra kammaren 233 ledamöter, vilket sammanlagt blev 384 ledamöter. Det var ju riksdagen själv som beslutade om detta, och för att få igenom förslaget kunde man ju inte minska antalet ledamöter alltför mycket, eftersom många riksdagsledamöter då hade blivit arbetslösa. Man lyckades i alla fall få ner antalet till 350 ledamöter, vilket ändå är ett förhållandevis stort antal jämfört med vårt lands storlek och andra länders parlament.

Så många ledamöter fick inte plats i någon av de befintliga kammarsalarna, så därför flyttades riksdagen under åren 1971-1983 till Kulturhuset i Stockholm. Plenisalen blev senare teatersalong för Stockholms Stadsteater.Jag har tidigare skrivit om Kulturhuset här. Jag visar igen en bild på Kulturhuset.

Kulturhusets fasad

Redan 1973 råkade man ut för det besvärliga läget att båda blocken fick lika många mandat, 175 mot 175. I många omröstningar blev det lika röstetal och då fick lotten avgöra. Man fick dras med denna jämviktsriksdag till 1976. För att inte samma jämviktsläge ska inträda igen, så minskade man därför antalet ledamöter till nuvarande 349.

Det var inte förrän 1975 som man utrett klart hur man skulle ordna den permanenta lösningen för riksdagen, och man fattade det definitiva beslutet att flytta tillbaka till Helgeandsholmen. Man bestämde sig för att bygga om det tidigare riksbankshuset och lägga på ytterligare en våning med en kammare tillräckligt stor för att alla 349 ledamöterna skulle få plats. Vi skymtade den inledningsvis då jag visade en bild på nya och gamla riksdagshuset sida vid sida. Men så här ser den inglasade påbyggnaden ut västerifrån, med plenisalen överst i gamla Riksbankshuset.

Nuvarande riksdagshuset

Raskt förflyttar vi oss upp i det där ”glashuset” och tar en bild ut genom ett av de där fönstren i motsatt riktning istället. Lite till vänster i bilden ser vi Stadshuset, där de folkvalda i Stockholms stad sammanträder. 🙂

Utsikt från Riksdagshuset, mot väster

Vänder vi oss om 180º kan vi gå ut till åskådarläktaren i riksdagens plenisal. Där har vi också en sorts utsikt. 😉

Utsikt från åskådarläktaren

Det är uppenbart att det händer grejer där nere. Jag går ner och fram till talmanpodiet. Där står bland alla ungdomar riksdagsveteranen Barbro Westerholm (L) och riksdagens talman Urban Ahlin (S) (med handen tryggt på ryggstödet till sin stol) och förbereder sig för en liten frågestund som är en programpunkt för dagen.

Talmanspodiet

Det kan kanske vara lite roligt att se den apparatur som talmannen har framför sig. Den klocka vi ser till vänster i bild räknar ner tiden till noll för varje talare. Det är ingen som talar när bilden tas, utan det är nog någon som har lekt lite med knapparna. 😀

Talmannens apparatur

Och så här ser det ut från talmannens plats om man blickar ut i plenisalen. Upptill ser man de stora glasfönstren jag nämnde tidigare, och strax nedanför mitten i bilden skymtar man den talarstol som man brukar se i tv-sända debatter från riksdagen.

Från talmannens plats

Det drog alltså ihop sig till en liten frågestund. Och för att inte för många skulle trängas i plenisalen, så släppte man bara in så många att alla fick varsin sittplats på någon av riksdagsledamöternas platser. De som kom lite senare fick istället bege sig upp till riksdagens åhörarläktare som jag visade tidigare. Det råkade bli så att jag fick sitta på riksdagsplats nr 344, som tillhör Stig Henriksson (V).

Riksdagsplats 344

Jämför vi med bilden från bänkplatsen i förstakammarsalen ovan, så ser vi att det var inte så många knappar här. Så här ser det ut när riksdagsman Stig Henriksson blickar ut över sina riksdagskolleger. Bilden är tagen när den lilla frågestunden har börjat. 🙂

Riksdagens plenisal

Jag kom alltså att sitta långt bakåt, så det kan vara lite svårt att se detaljerna. På väggen bakom kan vi kanske skymta de två U-formade voteringstavlorna, som visar med lampor i olika färger hur riksdagsledamöterna röstat. Vi kan kanske också se att det sitter två kameror på väggen, som används för tv-sändningar. Under kamerorna sitter två skyltar som räknar ner tiden för de som talar. Även under den här frågestunden så var de delvis påkopplade, dock inte hela tiden av någon för mig okänd anledning. Det var gjort så att framför talmannen Urban Ahlin så satt det en representant för vart och ett av de 8 riksdagspartierna.

Den som ville ställa en fråga fick göra det i en mikrofon som bars omkring, och frågan fick ta högst en minut. Frågan skulle ställas till en av riksdagsledamöterna som då hade en minut att svara. Sedan var det dags för en ny fråga. Om någon höll på för länge så klubbade Urban Ahlin av vederbörande. Om det var något av partierna som fick för få frågor, så styrde Urban Ahlin om så att nästa fråga skulle ställas till ett specifikt parti. Lite drygt en timme varade frågestunden. Det var trevligt att se att så många ungdomar och människor med invandrarbakgrund tagit sig dit och ställde intressanta frågor. Riksdagsledamöterna gav också tydliga och bra svar, och gled inte undan och började prata om något annat, som man tyvärr alltför ofta får se i tv-debatter. Den som ville kunde också prata direkt med representanter för de olika partierna, som fanns här och där på olika ställen i byggnaden. 🙂

Stockholm Parkering Palmfelt Center

8 februari, 2017

Vid Globen finns Stockholm Parkering i ett kontorskomplex som man kallar Palmfelt Center. Gatan närmast i bild hette sedan tidigare Palmfeltsvägen, så det finns ju en förklaring till det. 😉

Palmfelt Center

Stockholm Parkering har hand om parkeringsplatser, garage och kontrollavgifter. På bilden ovan kan vi skymta Globen Shopping till vänster (som jag skrivit om här) och längre bort Tele2 Arena (som jag skrev om här). Vi kan se att de håller på och gräver i gatan, men det är egentligen bredvid gatan där det gick ett industrispår till en underhållsdepå som SL hade tidigare bredvid Tele2 Arena (lite mer om det här).

Går man lite närmare, så kan man se några blå skyltar uppsatta på huset, på bilden precis ovanför grävmaskinen.

Blå skyltar ovanför grävmaskin

Jag visar en närbild på dem.

Närbild skyltar

Uppifrån och ned betyder de:

  • Garaget har besöksparkering
  • I garaget finns laddplatser för elbilar
  • I garaget erbjuds evenemangsparkering
  • I garaget finns hiss
  • Garaget har kameraövervakning

Det här är nya skyltar som Stockholm Parkering tagit fram, och som de kallar för Piktogram. Bilden visar de första skyltarna som satts upp av den typen. Men de ska nu monteras vid fler garageinfarter för att med bilder snabbt orientera bilisten om vad som erbjuds där. Här mer information om det: www.stockholmparkering.se/Pages/Piktogram.aspx

 

Sverige 10 miljoner, Stockholms län 2,3 miljoner, Stockholms stad 0,9 miljoner

20 januari, 2017

Sverige 10 miljoner, Stockholms län 2,2 miljoner (länk), Stockholms stad 0,9 miljoner. Ja så många invånare är vi just nu. Idag fredag 20 januari 2017 blev vi 10 miljoner i Sverige, vilket uppmärksammats av Statistiska Centralbyrån på en särskild sida som tickat fram. Siffrorna för Stockholms län och Stockholms stad är inte lika uppdaterade och några månader äldre, men är i alla fall hämtade härifrån.

SCB publicerar också en bild över befolkningsutvecklingen i Sverige:

SCB - Sveriges befolkningskurva

Det var 1749 som folkmängden i Sverige började räknas mer systematiskt genom det nybildade Tabellverket, som var föregångaren till dagens Statistiska Centralbyrån. Det är nog därför som kurvan på bilden ovan lämpligt nog börjar år 1750. Jag har hämtat några årtal med befolkningsstatistik, som jag återger här. Jag anger ca-siffror, så blir det enklare att se. 😉

År 1750 var hela Sveriges befolkning 1,8 miljoner, varav 58000 i Stockholms stad. I huvudstaden bodde alltså då 3% av Sveriges befolkning. Man ska komma ihåg att geografiskt var Stockholms då en betydligt mindre stad än nu. Jag har just nu tyvärr ingen uppgift om befolkningen då i Stockholms län.

År 1800 var Sveriges befolkning 2,3 miljoner, varav 172000 i hela Stockholms län (7%). I Stockholms stad bodde 76000, vilket fortfarande var 3% av Sveriges befolkning och 44% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1850 var Sveriges befolkning 3,5 miljoner, varav 208000 i hela Stockholms län (7%). I Stockholms stad bodde 93000, vilket var 3% av Sveriges befolkning och 45% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1900 var Sveriges befolkning 5,1 miljoner, varav 473000 i hela Stockholms län (9%). I Stockholms stad bodde 300000, vilket var 6% av Sveriges befolkning och 63% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1950 var Sveriges befolkning 7 miljoner, varav 1,1 miljoner i hela Stockholms län (16%). I Stockholms stad bodde 745000, vilket var 11% av Sveriges befolkning och 67% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1960 var Sveriges befolkning 7,5 miljoner, varav 1,3 miljoner i hela Stockholms län (17%). Stockholms stad fick en befolkningstopp då med 808000, vilket var 11% av Sveriges befolkning och 64% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 1980 var Sveriges befolkning 8,3 miljoner, varav 1,5 miljoner i hela Stockholms län (18%). Stockholms stads befolkning hade sjunkit då till 647000, vilket var 8% av Sveriges befolkning och 42% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 2000 var Sveriges befolkning 8,9 miljoner, varav 1,8 miljoner i hela Stockholms län (20%). I Stockholms stad bodde 750000, vilket var 8% av Sveriges befolkning och 41% av befolkningen i hela Stockholms län.

År 2010 var Sveriges befolkning 9,4 miljoner, varav 2 miljoner i hela Stockholms län (22%). I Stockholms stad bodde 847000, vilket var 9% av Sveriges befolkning och 41% av befolkningen i hela Stockholms län.

Och så 30 september 2016, som i skrivande stund ger de senaste statistiksiffrorna över hela riket, var Sveriges befolkning 9,9 miljoner, varav 2,3 miljoner i hela Stockholms län (23%). I Stockholms stad bodde 933000, vilket var 9% av Sveriges befolkning och 41% av befolkningen i hela Stockholms län.

Invånarantalet i Stockholms stad närmar sig alltså 1 miljon invånare, och det beräknas ske omkring år 2020.